Per-Åke Fredriksson - En liberal röst i Gävle

Grönområden - en fråga om samarbetspartners

2012-01-25T14:38:00.000+01:00

Igår hade kommunstyrelsen sammanträde. Ett av ärendena var beslut om aktualisering av översiktsplanen för Gävle stad, vilket både Gefle Dagblad och Arbetarbladet har skrivit om. Folkpartiet har tidigare reserverat sig mot denna plan då den öppnar upp för möjligheten att bygga i en del parkmark och andra grönområden som nyttjas av gävleborna. Vi anser att så länge det finns outnyttjade tomter (som ser ut som sår i Gävle stads ansikte) så ska de bebyggas först innan man gör något annat. Som det nu är så kan det bli så att grönområdena byggs bort medan de lediga tomterna finns kvar som tomma hål bland övrig bebyggelse, eftersom kommunen inte gör någon prioritering över var man lämpligast bör bygga. Min partikollega Kenth Lövgren har tidigare förslagit att kommunfullmäktige ska besluta om att de utpekade parkmarkerna och grönområdena ska vara kvar, vilket han också har fått stöd från Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden. Kommunledningen har dock ännu inte låtit kommunfullmäktige få ta ställning i frågan. Istället har man begärt att liggande översiktsplan ska gälla och för den linjen fick man stöd av kommunstyrelsen igår.

Miljöpartiet stödd Folkpartiets linje i denna fråga, men Socialdemokraterna kunde lita på stöd från Moderaterna (ingen opposition där). Ser man runt om i vårt land där Miljöpartiet har valt att styra i kommunerna tillsammans med övriga allianspartier så beror det på att de har känt att de får ut mer av ett sådant samarbete (vilket de gjorde i Sundsvall). Hade Miljöparitet gått över till alliansen i valet 2010 så hade vi brutit det långvariga socialdemokratiska styret över Gävle. Igår visade inte Moderaterna varför Miljöpartiet ska samarbeta med Alliansen. Gävleborna kommer således få mer grå betong och sten och mindre gröna träd och buskar i sin stad tackvare enighet mellan det gamla och nya arbetarpartiet.

Läs även ledaren i Gefle Dagblad.

Dags för en polisinspektion?

2012-01-24T10:01:00.003+01:00

Igår i Gefle Dagblad och idag i Arbetarbladet publicerades min debattinsändare om polisens bristande förmåga att fånga bovar. Debattinsändaren kan läsas nedan.

Dags för en polisinspektion?

Rikspolisstyrelsen har på begäran från dagstidningen Dagens Nyheter tagit fram statistik på andelen personuppklarade brott (det vill säga andelen av anmälda brott som ledde till att en gärningsman greps och åtalades) under 2011. Av denna statistik framkommer att andelen personuppklarade brott var 16 procent av de anmälda brotten. 2010 var denna siffra 17 procent – således har det skett en minskning. Detta kan tyckas inte vara så anmärkningsvärt, men innan regeringen gjorde sin stora satsning på polismyndigheten och ökade dess budget med 25 procent var andelen personuppklarade brott också 17 procent. Med andra ord trots flera nya miljarder kronor från skattebetalarna har polisen inte klarat av att fånga in fler bovar. Detta är minst sagt oacceptabelt.

Värst är det när det gäller stölder och inbrott. Där blir endast 2,5 procent av de anmälda brotten personuppklarade. Personer som bryter sig in i andra människors hem och tar det de vill ha kan känna sig tämligen säkra på att de kan göra det igen och igen och igen utan att polisen hindrar dem. Är det rimligt?

Regering och riksdag måste agera mot polisens bristande förmåga att fånga bovar. Det handlar inte om hårdare tag och strängare straff, utan det handlar om att se till att polisen gör det den ska och griper den som begår brott mot sina medmänniskor.

För att säkerställa att skolan ger eleverna den utbildning som regering och riksdag kräver införde regeringen Skolinspektionen. Är det en polisinspektion som måste till för att säkerställa att polisen klarar upp fler brott? Uppenbarligen klarar i alla fall inte polisen av att på egen hand effektivisera sig. Hade man haft den förmågan så hade fler nya miljarder i budgeten medfört fler inbrottstjuvar bakom lås och bom istället för rotandes i medborgarnas hem.

Möjligheter till stimulans för kropp och själ

2012-01-17T15:49:00.002+01:00

Igår var jag med om att fira Gävle Symfoniorkesters 100-årsdag tillsammans med vårt lands konung och drottning. Det var en mycket underhållande afton. Något som framkom under kvällens tillbakablickar på symfoniorkesterns historia var dess återkommande bekymmer med att få pengarna att räcka till. Idag finansieras symfoniorkestern i huvudsak av anslag från staten och Gävle kommun. Ibland framförs det i den politiska debatten i Gävle att kommunen borde lägga pengarna på annat än på en symfoniorkester eftersom det bara är en minoritet av Gävles befolkning som nyttjar den. De som säger så tillhör självklart den grupp människor som har andra intressen än orkestermusik, men deras argument går att använda på det mesta av den kultur- och fritidsverksamhet som kommunen stöttar. Om utgångspunkten skulle vara att kommunen bara ska stötta sådan verksamhet som bara en majoritet (eller möjligen en mycket stor minoritet) nyttjar så skulle Gävle inte ha mycket till utbud av fritids- och kulturverksamhet, eftersom det är få enskilda verksamheter (om ens någon) som kan göra anspråk på att den har en majoritet gävlebor som brukare. Det är dock den samlade kultur- och fritidsverksamheten som gör Gävle levande och stimulerar invånarnas kropp och själ eller annorlunda uttryckt främjar invånarnas hälsa och intellekt. Det finns något för alla även om inte alla använder samma aktivitet. I 100 år har Gävle symfoniorkester liksom 100-åringen Brynäs IF bidragit till att ge gävleborna möjligheter att stimulera kroppen och själen. Blir Gävle en bättre plats att leva på om man begränsar dessa möjligheter i framtiden? Tror inte det.

Lika lön för lika erfarenhet av arbete

2012-01-13T14:26:00.001+01:00

Idag fick jag e-post från en medborgare som var mycket kritiskt till att jag och några partikollegor i en debattinsändare i Gefle Dagblad, föreslagit att lönerna för dem med erfarenhet bör öka i en snabbare takt än ingångslönerna, för att uppnå en ökad lönespridning. De relativt sett höga ingångslönerna gör det svårt för unga utan erfarenhet att konkurrera om jobben, men gör också att äldres erfarenhet inte värderas tillräckligt. En ökad lönespridning, med relativt sett lägre ingångslöner, skulle förbättra möjligheterna för unga att få det första jobbet. En ökad lönespridning innebär också en uppvärdering av erfarenhet och kunskap.

Detta tycker dock inte brevskrivaren. Han menar att det ska vara lika lön för lika arbete. Erfarenhet i arbetet ska inte premieras. Ungdomar utan yrkeserfarenhet ska inte ha en lägre ingångslön. Jag antar att brevskrivaren tycker att jag är ett ”högerspöke”, men i sådant fall lutar jag mig mot ”högerspökande” fackföreningen IF Metall som förhandlat fram ett ungdomsavtal för personer under 25 år utan yrkeserfarenhet som innebär att de får minst 75% av lägsta lönerna i riksavtalet. Samtidigt ska dessa anställningar innehålla hanledning och utbildning så att man får den yrkeserfarenhet som önskas. Målet med avtalet är att göra det lättare för ungdomar att få jobb inom industrin. Jag undrar om IF Metall har blivit kontaktad av brevskrivaren och fått höra att de företräder en ”höger politik”? I sådant fall hoppas jag IF Metall informerar brevskrivaren om att lika lön för lika arbete betyder lika lön för lika erfarenhet av arbete.

Droppen som urholkar stenen

2012-01-12T09:35:00.001+01:00

Igår hade jag kontakt med den person som före jul hade bjudit in mig att besöka kommunens äldreboende på Forellplan i Sätra där hon hade sin mor. Hon uttrykte en frustration över att det inte verkar ske någon förändring inom kommunens äldreomsorg. Hon undrade om det överhuvudtaget var någon mening med att engagera sig och göra sin röst hörd. Till henne och alla andra gävlebor och övriga medborgare i landet kan jag säga att det är det. Man ska inte förvänta sig att kunna åstadkomma snabba förändringar i samhällsfrågor som man vill ändra, även om det ibland är möjligt, men att inte göra sin röst hörd innebär att man avstår ifrån att påverka och därmed blir det garanterat ingen förädnring. Även om man inte kan se en förändring så kan ens röst bidra till ett lite steg i rätt rikning och tillsist ”urholkar droppen sten”.

Första dagen på jobbet börjar med resa till Eskilstuna

2012-01-09T12:08:00.000+01:00

Idag är det min första arbetsdag på det nya året. Jag har haft en bra julledighet men nu rivstartar jag med att åka till Eskilstuna för att där lära mina partikamrater mer om migrationspolitik i praktiken, d.v.s. migrationslagstiftningen och migrationsstatistik. Många liberalt sinnade människor som jag träffar är engagerade i asylfrågor men kunskapsnivån om hur lagstiftningen ser ut och hur många som får asyl eller avslag på sina asylansökningar o.s.v. är ofta bristfällig. Ofta bygger man sina uppfattningar om migrationspolitiken på uppgifter man fått i massmedia men tyvärr är inte alltid dessa uppgifter helt korrekta. Eftersom jag har under många år arbetat på Migrationsverket så sitter jag inne med en hel del kunskap om migrationspolitiken i praktiken. Jag är glad över att mina partikamrater i Eskilstuna är intresserade av att få lära sig mer än vad som sägs och skrivs i massmedia. Jag hoppas att fler folkpartister i Sverige är intresserade av att lyfta kunskapsnivån i en fråga som engagerar.

Julledigt

2011-12-23T12:22:00.003+01:00

Nu har jag gått på julledigt och om inget speciellt inträffar så kommer jag vara åter på bloggen i januari efter alla helgerna. Önskar alla läser en God Jul och ett Gott Nytt År!

Planer och verklighet går inte ihop i kommunens äldreomsorg

2011-12-20T17:19:00.002+01:00

Idag besökte jag ett av kommunens äldreboende på Forellplan i Sätra. En anhörig hade bjudit in flera av oss förtroendevalda i kommunstyrelsen för att visa oss hur de boende och personalen har det. Trots planer för aktiviteter för de äldre så blir det inte mycket med detta på grund av personalen inte räcker till att göra mer än att de grundläggande behoven som att sköta hygienen, klä på och ge mat. Den anhörige och jag talades vid ett par gånger och när det stod klart för mig att hon inte avsåg att driva ett individärende ute ville visa på ett strukturellt problem i kommunens omsorg och att hon hade personalen med sig bestämde jag mig för tacka ja till hennes inbjudan.

Personalen på boendet berättade för mig att även om de är lika många idag som för drygt tio år sedan så har deras arbetssituation ändras så att de inte hinner ge den stimulans och de aktiviteter som det är tänkt att man ska ge de boende. Anledningen beror på dels att de äldre bor hemma mycket längre och således har blivit mer omsorgskrävande när de kommer till äldreboendet, dels har personalen fått flera andra arbetsuppgifter som de tidigare inte hade (t.ex. som städning och administrativt arbete). Den bedömning kommunen gjorde för tio år sedan över hur stor personalstyrka som behövdes har med andra ord blivit överspelad på grund av ändrade förhållanden.

En förutsättning för att äldre ska kunna få den stimulans som det är tänkt är att de har engagerade anhöriga, men på det boende som jag var på så var det bara hälft som hade det. Den andra hälften fick mest sitta under dagen och möjligen om personalen fick tid över efter att alla andra hade fått sina grundläggande behov tillgodosedda fanns det tid för planerade aktiviteter som till exempel en utomhuspromenad.

Om kommunen vill leva upp till de aktivitetsplaner man ställer ut för omsorgstagarna på äldreboendena så måste man räkna ut hur många personer det faktiskt krävs per omsorgstagare och därefter se vad den totala kostnaden blir. Om kommunen tycker det blir för dyrt så får man fundera över hur man kan få fram mer resurser eller så får man sänka ambitionsnivån. Den anhörige som kontaktaktade mig ansåg att det var bättre att kommunen sa att man bara ger den grundläggande omsorgen än att lova aktiviteter som man i praktiken inte kan genomföra.

Den demografiska utvecklingen kommer bli en stor utmaning för kommunen. Därför behöver vi förtroendevalda och medborgare redan nu bestämma vilken omsorg av de äldre vi ska ha som även håller när andelen omsorgstagare ökar. På det äldreboende som jag besökte var det uppenbart att beslutsfattarna inte riktigt hade tagit med i beräkningarna att de äldre på boendet hade blivit mer omsorgskrävande än tidigare och därmed räcker inte personalen till även om personalstyrkan är den samma nu som för tio år sedan. Om inte den demografiska utvecklingen ska springa från de målsättningar vi har med äldreomsorgen så måste vi agera nu. Svårigheterna att leva upp till de utlovade aktiviteterna på äldreboendet på Forellplan är bara början.

P.S. Jag har tidigare i höst förslagit kommunfullmäktige att börja planera för kommande behov inom äldreomsorgen. D.S.

En reflektion över mutresor

2011-12-13T21:43:00.003+01:00

Igår på kommunfullmäktige var det enligt dagordningen bestämt att jag skulle få svar på min interpellation om varför kommunfullmäktige inte fick all information inför sitt beslut att avskriva aktieägartillskottet för AB Furuviksparken. Med hänvisning till att det bara gått två veckor sedan interpellation lämnades in hade kommunstyrelsen ordförande (S) inte haft tid att svara på mina frågor. Jag hade inte väntat mig något annat och såg heller ingen anledning till att protestera även om mina frågor inte kräver någon utredning för att kunna besvaras.

Frågan om kommunens engagemang i Furuvik tog en ny vändning i förra veckan när kommunens revisorer lämnade sin slutrapport angående de resor till Disney World i USA som kommunstyrelsens ordförande och chefen för kommunledningskontoret hade gjort på det privatägda AB Furuviksparkens bekostnad, när de satt i styrelsen i det tillhälften kommunalt ägda Furuviks Fastigheter AB. Revisorerna anser att berörda personer har låtit sig mutas genom resorna. Slutrapporten kommer läggas fram för behandling i kommunfullmäktige någon gång under våren. Enligt kommunfullmäktiges ordförande (S) så är det inte troligt att rapporten kommer upp på första sammanträdet i vår utan snarare i slutet av maj när fullmäktige behandlar revisorernas granskningsrapporter över verksamhetsåret 2011. Det tycker jag är att dra frågan i långbänk. Med tanke på den mycket allvarliga anklagelsen som riktas mot kommunens högste politiker och en av kommunens högsta tjänstemän så borde frågan behandlas skyndsamt. Kommunstyrelsens ordförande har till massmedia sagt att kommunrevisionen inte är någon myndighet som fattar beslut (dömer) utan de har bara gjort en bedömning över dessa resor som hon inte delar. Det är riktigt att kommunrevisionen inte förkunnar några domar över hur man ska se på saken, men nu är vi den situationen att kommunrevisionen (som för kommunfullmäktiges räkning är satta att granska hur den kommunala verksamheten bedrivs) har funnit i sin granskning att kommunstyrelsens ordförande och chefen för kommunledningskontoret har låt sig bli mutade och då måste kommunfullmäktige förhålla sig till detta. Antingen har kommunrevisionen gjort en korrekt bedömning eller så är den felaktig som kommunstyrelsens ordförande hävdar. Så länge det inte har gjorts någon rättslig prövning av frågan är det ingen som vet vad som är den korrekta bedömningen. Man kan bara tycka det ena eller det andra men faktum är kommunstyrelsens ordförande och chefen för kommunledningskontoret inte är dömda eller rentvådda.

Värna kommunens kärnverksamhet - en rapport från fullmäktige

2011-12-12T20:25:00.004+01:00

Idag var det kommunfullmäktige för sista gången 2011. Fullmäktige började med att fatta beslut om kommunens budget för 2012. Debatten känns igen sedan tidigare och jag kan bara konstatera att det råder låst läge mellan Alliansen och den rödgröna kommunledningen i synen på skolan. De rödgröna pratar om skolan först men vill inte se att bara ord inte räcker. Det måste till pengar. Ska Gävle förändras från grunden så är det att se till att betydligt fler elever får en lyckad skolgång än vad nu är fallet. Därför ville vi skjuta till 27 miljoner kronor mer till skolan än vad kommunledning ville. Även Sverigedemokraterna hade lagt ett budgetförslag och gjorde en stor poäng av att de hade ett högre överskott i sina finanser än övriga partier – ca 198 miljoner kronor. Hur de fick denna siffra kunde de inte förklara eftersom de samtidigt uppgav att deras överskott är 1,1 % av kommunens samlade skatteintäkter som är ca 4,4 miljarder kronor. Rent matematiskt så skulle de bara få 48 miljoner kronor i överskott. Således skulle de bara ha ett överskott som var 16 miljoner kronor mer än övriga partiers, men detta positiva resultat kommer bland annat av att man lägger ca 57 miljoner kronor mindre på skolan än vad vi i Alliansen gjorde i vårt förslag. Det märks att kommunen behöver ett mattelyft.

På tal om matematik. Den andra stora frågan på fullmäktige var om kommunen skulle utnyttja sin möjlighet till hembud och köpa hela Gävle Containerterminal (GCT) av de andra delägarna som vill sälja sina 80 % av aktierna till ett riskkapitalbolag. Att driva containerterminal är knappast en kommunal angelägenhet och ingen av dem som ville att vi skulle köpa hela företaget var beredd på att säga var pengarna till denna affär och kommande investeringar i företaget skulle tas. Sanningen är den att kommunen inte har några andra pengar än att ta från tänkta investeringar i skolan och omsorgen. Kommunen skulle kunna låna men då måste räntekostnaderna betalas och återigen finns risken att det går ut över kommunens kärnverksamhet som skolan och omsorgen. Man ska också komma ihåg att om kommunen väljer att driva företag så lägger man hela kommunens verksamhet potten – d.v.s. vid en eventuell förlust affär så kommer resurser tas i anspråk som i annat fall skulle gå till kommunens kärnverksamhet. Jag är inte beredd på att spekulera med de resurser som behövs för skolan och omsorgen och jag var inte ensam om den uppfattningen. Även om Centerpartiet och Miljöpartiet var beredda på att spekulera med kommunens resurser så fick de bara enskilda ledamöter från övriga partier med sig. Med röstsiffrorna 43 mot 22 beslutade kommunfullmäktige att avstå från hembudet. Vad detta beslut kommer betyda för Gävle hamns utveckling kan jag inte svara på men jag vet i alla fall att vi idag beslutade om att värna kommunens kärnverksamhet och det kommer jag inte ångra.

SCB:s partisympatiundersökning visar på behovet att våga vara tydlig om olikheterna

2011-12-07T15:09:00.004+01:00

Idag kom SCB:s stora partisympatiundersökning och de stora rubrikerna i massmedia är att socialdemokraterna tappar stort. Det finns de som menar att socialdemokraterns tillbakagång hos den svenska väljarkåren är ett hot mot demokratin (senast igår på Sverigesradios P1-morgon försöket statsvetarprofessorn Tommy Möller på ett minst sagt otydligt sätt driva den tesen). Jag trodde hela poängen med demokratin var att väljarna får välja fritt och att det därmed inget parti kan förutsätta att man ska ha ett visst väljarstöd. Väljare är inget man har – det förtjänar man. Uppenbarligen tycker allt fler att socialdemokraterna inte har gjort sig förtjänta av deras röst och i stället röstar man på andra partier. Vad är problemet med det? Det enda statsbärande i Sverige är demokratin och inte enskilda partier. Väljarna har i allra högsta grad visat att demokratin är vital när man visar att inget väljarstöd är givet.

SCB:s partisympatiundersökning visar också på att rent opinionsmässigt så är det bara Moderaterna som gynnas av Alliansamarbetet. Moderaterna har tackvare det fungerande allianssamarbetet kunnat bli Sveriges största parti och det är bara gratulera dem för det. Att Folkpartiet och övriga mindre partier i Alliansen väljer att fortsätta samarbetet beror på att vi har större inflytande över Sveriges styrelse än vad vi hade haft i opposition. Det är nog inte många idag som tvivlar på att allianspartierna kan samarbeta och hitta kompromisslösningar. Samtidigt kan man inte bortse ifrån att balansen i Alliansen har betydelse för alliansregeringens politik. Konstigt vore det annars. Är Moderaterna störst så är det deras politik som får störs genomslag. Vill folkpartiledningen att regeringspolitiken ska präglas mer av en liberal politik (vilket jag utgår ifrån att man vill) så måste partiet få ett större stöd bland väljarkåren. Det enda sättet att få det är att tydligare, än vad som hittills har gjorts, tala om vad partiets ståndpunkt är i regeringspolitik även om man i regeringsförhandlingarna har fått kompromissa (vilket väljarkåren förstår att man måste göra). Till exempel kring frågan om sjukförsäkringen har Folkparitet en annan syn i ersättningsfrågorna än Moderaterna, men hur många bland väljarna känner till detta? En del statsvetare menar att alliansregeringen tappade sin majoritet i valet på grund av sjukförsäkringen. Så kanske var fallet. Om väljarna hade fått klart för sig att man skulle kunna stödja Alliansen men haft möjlighet att påverka inriktningen på politiken i sjukförsäkringen genom att till exempel rösta på Folkpartiet, så hade kanske majoriteten för alliansregeringen bestått samtidigt som Folkpartiet hade stärkt sin ställning inom samarbetet. Jag utgår ifrån att även Moderaterna anser att det bästa för Alliansen är att regeringen har en egen majoritet i riksdagen, även om det skulle innebära att de inte skulle få en lika dominerande ställning som de har i dagens minoritetsregering. Eller?

DN, SvD, Exp, Aft

Sakine sätter fingret på något som jag själv har erfarenhet av

2011-12-05T17:34:00.011+01:00

Skribenten och redaktionschefen på Newsmills Sakine Madon har skrivet en debattartikel med anledning av debatten om filmen Play som handlar om hur invandrarpojkar rånar etniska svenska pojkar. Jag tycker att artikeln är mycket väl skriven och jag delar helt Sakine Madons efterlysning av en fördjupad diskussion om rasism/främlingsfientlighet och varför vissa ungdomar stödjer främlingsfientliga partier. Sakine Madon skriver bland annat:

”När invandrargäng ger sig på svenska ungdomar tycks en hel del vuxna i skolvärlden få någon slags kortslutning; invandrarungdomarna ses oftare som offer och de svenska ungdomarna antas klara sig utan vidare hänsyn. Särbehandlandet är inte bara orättvist, det är väldigt kontraproduktivt. I samtal med sverigedemokrater har detta varit den vanligaste berättelsen när jag frågat varför de blev aktiva i SD. Bråk mellan gäng och skolan skylldes alltid på oss svenskar, säger de.” [---] ”Den vänster som brukar vara bra på att se strukturer och uppväxtvillkor, tappar det helt när det kommer till denna grupp unga arga felbehandlade män. Säg något SD-aktigt och du är stämplad som fullblodsrasist. Ingen frågar varför du som högstadieelev hänger med SDU. Är frågan för jobbig att få svar på?”

När jag träffar personer som säger sig stödja eller kan tänka sig stödja främlingsfientliga partier frågar jag dem alltid varför de har valt denna ståndpunkt. Det är väldigt få som är fullblodsrasister utan precis som Sakine pekar på så finns det oftast andra skäl till detta val. Genom att låta dessa personer få förklara sitt ståndpunktstagande har man möjlighet att få dem att inse att lösningen inte är att stödja partier som bygger sin politik på rädsla och hat, även om man har varit utsatt för en oförrätt av en invandrare. Tyvärr är min erfarenhet att allt för många väljer att slå dövörat till och bara fördöma när någon uppger att de stödjer ett främlingsfientligt parti. Tror inte det är framgångsreceptet. Hittills har jag inte träffat en människa som byter ståndpunkt när de inte blir lyssnade på och avfärdade.

Köp av containerterminal och barngrupper

2011-11-29T08:32:00.009+01:00

Igår var det kommunfullmäktige. De två mest debatterade frågorna var om Gävle kommunen skulle nyttja sin möjlighet till hembud och köpa hela Gävle Containerterminal (GCT) med anledning av att övriga delägare vill sälja och min motion om att följa Skolverkets rekommendationer att ha som riktmärke att inte ha större barngrupper än 15 barn per grupp i förskolan.

Angående frågan om GCT blev beslutet att ärendet skulle remitteras för att tydligare utreda konsekvenserna av att göra det ena eller det andra. Oavsett vad denna utredning visar så finns det en fråga som måste få svar. Alla de som vill att kommunen ska köpa hela containerterminalen (vilket knappast är en kommunal kärnuppgift att driva) måste ge svar på vart ifrån kommunen ska få pengarna till ett sådant köp? Avstå investeringar i skolan eller äldreomsorgen? Låna och skuldsätta oss ännu mer?

Angående min motion kan jag bara konstatera att det i Gävle idag finns Folkpartiet och övriga Allianspartier som vill att kommunen ska arbeta efter Skolverkets rekommendationer som baserar sig på befintlig forskning och så finns det rödgröna gänget som vill arbeta efter en helt egen linje. På vad sätt denna linje främjar barnens behov var tämligen oklart i debatten. Ska man ta Vänsterpartiet på orden så var min motion bedrövlig så jag antar att de rödgörna anser att det även gäller Skolverkets rekommendationer, eftersom min motion bygger på dem. Med tanke på att Skolverket baserar sina rekommendationer på forskning kring barns utveckling så kan jag bara konstatera att vetenskapen är irrelevant när de rödgröna får bestämma.

GD1, GD2, AB1, AB2

Varför informerades inte kommunfullmäktige?

2011-11-23T09:27:00.004+01:00

Sedan kommunrevisionens granskning av kommunägada moderbolaget Gävle Stadshus AB:s agerande kring avskrivningen av aktieägartillskottet/skulden till Furuviksparken blivit offentlig har det blivit uppenbart att kommunfullmäktige inte hade all information på bordet när man tog beslut i samma fråga. Jag har därför inför kommunfullmäktiges sammanträde nu på måndag den 28/11 lämnat in följande interpellation/fråga.

Varför informerades inte kommunfullmäktige?

Den 13 december 2010 beslutade kommunfullmäktige att godkänna Gävle Stadshus AB:s (GSAB) beslut att omvandla det villkorade aktieägartillskottet på 6,5 miljon kronor lämnat till AB Furuviksparken 2004 till ovillkorat och därmed även godkänna att detsamma eftergivits. Efter överklagande av kommunfullmäktiges beslut fann Förvaltningsrätten den 20 september 2011 att kommunfullmäktige genom sitt beslut gynnat en enskild näringsidkare och att det stod i strid mot 2 kap. 8 § kommunallagen eftersom det inte saknades synnerliga skäl som motiverar ett sådant beslut. Kommunfullmäktiges beslut var således olagligt och upphävdes därför av Förvaltningsrätten.

Kommunfullmäktige grundade sitt olagliga beslut på samma beslutsunderlag som styrelsen i GSAB hade haft när de den 1 juli 2010 beslutade om att efterge aktieägartillskottet till AB Furuviksparken. I kommunrevisionens granskningsrapport av GSAB:s hantering av ärendet, daterat 6 augusti 2010, ifrågasattes om beslutat att efterge aktieägartillskottet låg inom GSAB.s styreles beslutsram. Som svar på detta ifrågasättande valde kommunledningen att lyfta frågan till beslut i kommunfullmäktige den 13 december 2010. I ovannämnda granskningsrapport framkom också att man ifrågasatte lagligheten i att efterge aktieägartillskottet (vilket senare Förvaltningsdomstolen fann var olagligt) och man pekade på flera brister i det beslutsunderlag som styrelsen för GSAB hade haft inför sitt beslut. Av granskningsrapporten framkom att styrelsen för GSAB inte blev informerade om att det fanns ett gällande vitesåtagande från Furuviks Management AB:s (dåvarande ägare av AB Furuviksparken) sidan mot kommunägda GSAB. Enligt detta åtagande från 2004 förband sig Furuviks Management AB att vid försäljning av eller överlåtelse på annat sätt av aktierna i AB Furuviksparken tillse att nya aktieägaren iakttager villkoren för aktieägartillskottet från GSAB. Om inte detta gjordes förband sig Furuviks Management AB att utge ett vite till GSAB uppgående till ett belopp motsvarande ännu icke återbetalad aktieägartillskott med tillägg av en miljon kronor. Utöver att GSAB:s styrelse inte informerades om vitesåtagandet pekade kommunrevisionen också på felaktigheter i den promemorian (daterad 2010-06-30) som låg till grund för beslutsärendet. Bland annat framgick i promemorian att aktieägartillskottet var en ”belastning” för den blivande köparen av AB Furuviksparken Parks & Resorts. Kommunrevisionen avvisade detta påstående och pekade på att Parks & Resorts kunde räkna av aktieägartillskottet mot den köpeskilling på 25 miljoner kronor som man betalade Furuviks Management AB för aktierna i AB Furuviksparken – det vill säga betalat 18,5 miljon kronor istället för 25 miljoner kronor. Kommunrevisionen pekade också på att påståendet i promemorian att ”… att möjligheterna att i en framtid ändå erhålla återbetalning [av aktieägartillskottet] är synnerligen osäkra pga villkorets utformning …” var vilseledande eftersom villkoret för aktieägartillskottet är ställt mot AB Furuviksparken aktieägare och således skulle GSAB helt enkelt kunna hemställa om återbetalning hos denna ägare.

Utöver kommunrevisionens ifrågasättande av att GSAB ensamt tog beslut om att efterge aktieägartillskottet har ingen av de andra påtalande bristerna i hanteringen av det villkorade aktieägartillskottet hos GSAB kommit till kommunfullmäktiges kännedom inför beslutet den 13 december 2010. Hade dessa brister varit kända för kommunfullmäktige är det inte troligt att kommunfullmäktige tagit ett beslut som Förvaltningsdomstolen fann var olagligt.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande (tillika styrelseordförande i Gävle Stadshus AB)

Varför informerades inte kommunfullmäktige om att kommunrevisionen ifrågasatte lagligheten i att efterge aktieägartillskottet?

Varför informerades inte kommunfullmäktige om att det fanns ett vitesåtagande från Furuviks Management AB:s sida mot GSAB i enlighet med ovan redovisat?

Varför informerades inte kommunfullmäktige om att kommunrevisionen hade pekat på felaktigheter i de uppgifter som presenterades i den promemoria som låg till grund för GSAB:s beslut och varför fick kommunfullmäktige samma promemoria som sitt beslutsunderlag då den var behäftad med missvisande och felaktiga uppgifter?

Planera för morgondagens äldrebehov

2011-11-23T09:13:00.002+01:00

Med anledning av kommunfullmäktige nu på måndag den 28/11 har jag lagt följande motion (förslag).

Planera för morgondagens äldrebehov

De kommande årtiondena står Sverige inför stora demografiska förändringar. Andelen pensionärer i vårt samhälle kommer öka betydligt och i takt med att flera av dem kommer bli mycket gamla kommer behovet av äldreomsorg och annan service från kommunen öka väsentligt. Enligt beräkningar från socialdepartementet kommer bara kostnaderna för äldreomsorgen stiga med 70% fram till 2050. Frågan är hur denna kostnadsökning ska finansieras?

Det kan kännas långt till 2050 men man ska vara medveten om att kostnaderna stiger successivt och därför bör kommunen redan nu (medan kostnaderna inte är allt för betungande för kommunens budget) planera för hur man ska möta denna kostnadsutveckling så man slipper ta till drastiska panikåtgärder när kostnaderna når nivåer som inte är hanterbara.

Frågor som behöver besvaras är hur finansieringen ska klaras av när behoven ökar (lita till ökade ekonomiskt tillväxt i övriga samhället, höja skatten, omfördelning av kommunens resurser och i sådant fall vad får stryka på foten eller höja avgifter/införa nya avgifter för den enskilde brukaren eller en kombination av ovan uppräknade finansieringslösningar) samt vilken omsorg och service ska kommunen stå för i framtiden?

Gävle kommun har vid tidigare planeringar för framtiden (till exempel vid arbetet med översiktsplan och visionsarbete) bjudit in gävleborna att vara delaktiga. En dialog med gävleborna om framtidens äldreomsorg och hur den ska finansieras kanske vore lämpligt för att skapa en bredare förståelse för de utmaningar vi står inför när det gäller omsorgen om våra äldre?

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar

att i enlighet med motionens intentioner ge berörda nämnder i uppdrag att ta fram en plan för framtidens äldreomsorg och annan service mot kommunens äldre som förväntas få ökade kostnader tillföljd av den demografiska förändringen.

Vassare kvalitetskontroll av äldreomsorgen

2011-11-17T12:41:00.002+01:00

De uppmärksammade missförhållandena inom äldrevården under den senaste tiden ställer krav på åtgärder och i måndags presenterade därför regeringen ett antal åtgärder för att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen. Ett stärkt meddelarskydd för anställda i privat verksamhet ska utredas. Ny lagstiftning ska sätta stopp för den typ av skatteplanering som förekommer i dag. Dessutom ska Socialstyrelsen utreda ut om det finns skillnader vad gäller kvalitet mellan enskild och kommunalt bedriven äldreomsorg.

Dessa åtgärder är bra men det behövs mer. Igår föreslog Folkpartiet att det, precis om på skolans område, ska inrättas en renodlad nationell tillsynsmyndighet - Statens socialinspektion. De ska granska både äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Bara företag med tillstånd av Statens socialinspektion ska ha rätt att driva omsorgsverksamhet. Om inspektion visar på brister ska böter utdelas och till sist tillståndet återkallas.

De reformer för valfrihet som genomförts under de senaste årtiondena är viktiga. Men valfrihet och kvalitet måste gå hand i hand och vi kan inte blunda för att det behövs skärpt kvalitetskontroll (vilket även Svenskt Näringsliv har efterlyst) för att säkerställa att inte andra intressen än att leverera en god omsorg och vård tar överhand.

Statens socialinspektion borde ha införts för länge sedan, men det är bra att nu Folkpartiet tar initiativet när ingen annan har tänkt ut det tidigare.

Ta lärdom av New York-polisen

2011-11-15T08:31:00.003+01:00

Idag publicerade Gefle Dagblad min debattartikel om polisen. Artikeln kan läsas i sin helhet nedan.

Ta lärdom av New York-polisen

I ett inslag på SVT:s Rapport den 9 oktober redogjorde man för New York-polisens stora framgångar med brottsbekämpning.

Antalet brott minskar betydligt vilket har sin grund i att man har blivit bättre på att gripa bovarna.

I Rapports inslag framkom att New York-polisens framgångsrecept bestod i nolltolerans mot brott, effektiv ledningsfunktion som gör att polisen använder sina resurser på ett optimalt sätt, tydlig och konsekvent resultatuppföljning av polisinsatserna och personligt ansvar för polischeferna för resultatet i brottsbekämpningen.

Den utveckling som New york-borna kan glädjas över har vi tyvärr inte i Sverige.

I en serie granskande reportage i Dagens Nyheter har det framkommit att trots ökade resurser och att det anställs poliser som aldrig förr så struntade polisen att rycka ut på 6 427 larm under första halvåret i år med hänvisning till att man för stunden hade resursbrist

Andelen uppklarade brott som faktiskt ledde till åtal av en misstänkt gärningsman har minskat under perioden 2006 och 2010 samtidigt som andelen anmälda brott som avskrivits ökat kraftig under samma period (med hela 44 procent).

Med andra ord: trots ökade resurser till polisen så är det inte fler skurkar som åker dit.

Som en reaktion på detta har Folkpartiet krävt att det inrättas en fristående myndighet som ska granska polismyndigheternas arbete på samma sätt som Socialstyrelsen granskar hälso- och sjukvården och Skolinspektion granskar skolorna.

Folkpartiet har fått positiv respons på sitt krav från övriga regeringspartier därför att det inte längre går att bortse ifrån att det behövs en tydligare kontroll över hur de nästan 20 miljarder kronor som avsätts till polisen används.

Detta räcker dock inte.

Vi som engagerar oss i kommunpolitiken kan förvisso inte styra över hur polisen arbetar men vi kan kräva att man redogör för hur stor andel av lokalt anmälda brott som faktiskt leder till åtal av någon misstänkt.

Visst är det brottsförebyggande arbetet som till exempel skola och socialtjänst bedriver mycket viktigt, men som en polischef i New York uttryckte det: genom att gripa en inbrottstjuv så hindrar man kanske 100 nya brott.

För polischefen handlar gripanden och åtal lika mycket om att skipa rättvisa som att förebygga framtida brott. Den uppfattningen hör man sällan i den svenska debatten utan här är brottsförebyggande allt utom just att gripa dem som begår brott.

Samhällets främsta uppgift är att skydda sina invånare från brott.

Det är den enda uppgiften som har varit densamma för samhället under hela människlighetens historia.

Medborgarnas trygghet och frihet ska inte behöva kringskäras på grund av brott, men tyvärr är inte så fallet och oftast drabbas dem som redan står längst ned i samhället.

Om tilltron till samhället ska bestå måste en anmälan om vardagsbrottslighet (till exempel skadegörelse, stöld, inbrott och personrån) betydligt oftare leda till något mer än bara att man får ut på försäkringen om man har någon.Politiker både på riksnivå och lokalt måste våga ställa tydligare krav på polisen och göra tydligare resultatuppföljningar.

Det gjorde politikerna i New York och det ledde till en tryggare stad.

Skolan måste se mobbning för vad det är

2011-11-07T11:05:00.000+01:00

Idag och igår skriver Gefle Dagblad om mobbning på våra skolor. Igår skrev man om Felicia som mobbades under sex års tid när hon gick i skolan och idag skriver man om ”Evas dotter” (fingerat för att skydda de inblandade) som har fått byta skola på grund av mobbning. Gemensamt för på då dessa berättelser är hur lärare och övrig skolpersonal på de berörda skolorna har valt att släta över mobbningen istället för att med kraft stödja Felicia och ”Evas dotter”. Det kokar i mig av ilska när jag läser hur flata man är på vissa skolor och låter plågoandarna få hållas.

Mobbning är egentligen ett överslätande uttryck för sådant som i vuxenvärlden kallas för fysisk och psykisk misshandel – med andra ord sådant som enligt lagboken betraktas som brottsliga handlingar. Jag har tidigare skrivit om mobbning på min blogg och jag vidhåller det jag sagt då. Det spelar ingen roll hur många handlingsplaner skolorna sätter upp mot mobbning om man inte först bestämmer sig att fullt ut följa de normer och regler som gäller i övriga samhället. Först då kan skolorna ta tag i mobbing ordentligt och man ska aldrig tveka att polisanmäla sådana handlingar som går under allmänt åtal om inte mobbaren och dennes föräldrar inser allvaret. Hot, misshandel och andra former av kränkningar är inte tillåtna i övriga samhället och det gäller även dem som inte är straffmyndiga. Skolan har inga egna normer och lagar. Det finns inga ursäkter för personalen på skolorna att inte resolut ta tag i mobbning och mobbarna när man får kännedom om det.

Sexton år sedan mordet på Rabin

2011-11-04T10:41:00.007+01:00

Det har idag gått sexton år sedan den dåvarande israeliske premiärministern Yitzhak Rabin mördades av en israelisk högerextremist. Yitzhak Rabin var en av Israels stora krigshjältar (han var bland annat generalstabschef under Sexdagarskriget 1967) men också en fredsduva som var beredd att verkligen ge palestinierna land mot fred (som ett led i detta gav han palestinierna kontroll över Gazaremsan och Västbanken). Han genomdrev fredsavtal med Jordanien och 1994 fick han Nobelsfredspris. Hans vilja att mot fred ge palestinierna den mark som han själv hade varit med om att erövra 1967 var orsaken till att han blev mördad. Man undrar var fredsprocessen hade tagit vägen om Yitzhak Rabin hade fått leva?

Jag har ett personligt minne av den dagen när Rabin mördades. 1995 var jag FN-soldat i det krigshärjade Bosnien-Hercegovina. På ett genomgångsmöte med kompaniet informerade en officer oss soldater vad som hade hänt i Israel (vi fick alltid en omvärldsorientering på våra genomgångsmöten utöver vad skedd i själva krigszonen som vi befann oss i). Officeren sa att Yitzhak Rabin hade mördats av en högerextremist som var emot freden. Några soldater skattade till. Inte för att det var roligt utan för att det kändes så bisarrt med tanke på den situation vi befann oss i. Vi var i Bosnien-Hercegovina för att försöka upprätta fred samtidigt som man på annat håll skjuter fredsduvorna för att man föredrar krig.

Sexton år efter Yitzhak Rabins död kan man konstatera att mördaren hittills har lyckats med sin avsikt. Någon fred är inte i sikte och på den mark som Rabin var villig att ge för freden byggs det nya bosättningar.

DN

En tänkvärd solskenshistoria

2011-11-03T13:14:00.000+01:00

För två veckor sedan besökte jag friskolan Internationella Engelska skolan i Gävle. Engelska skolan har gjort sig känd för att ha strikta ordningsregler och en god arbetsro. Jag har träffat lärare på andra skolor som hävdar att anledningen till att Engelska skolan har sådan arbetsro är att man som friskola kan rata elever som man inte vill ha. Man väljer bara att ta emot skötsamma elever utan några särskilda behov påstås det.

Det var mot bakgrund av dessa påståenden som jag bestämde mig för att besök skolan och ställa de ansvariga mot väggen. Jag fick dock svar på tal av rektor och övrig personal när de visade på att de hade flera elever med diagnoser (som adhd) och elever som inte kommer från socialt optimala hemförhållanden. Samtidigt uppgav man att man inte hade några assistenter i klassrummen. Man berättade bland annat man hade en flicka som tidigare hade haft assisten på den kommunala skolan på grund av hennes adhd, men som nu på Engelska skolan klarade sig helt själv tackvare arbetsron i klassrummen. Det där vilje jag undersöka vidare så jag bestämde mig för att kontakta flickans föräldrar för att höra deras syn på saken. Igår fick jag kontakt med flickans mamma.

Mamman berättade för mig att uppgifterna från rektorn på Engelska skolan stämde. När flickan hade gått på den kommunala skolan hade inget fungerat, trots ett stort engagemang från skolans rektor. Flickan hade assistent men det hjälpte inte och hon mådde allt sämre för att inget fungerade för henne i skolan. Enligt mamman berodde flickans svårigheter på de stökiga förhållandena som rådde på skolan, eftersom den pedagogik som skolan bedrev inte syftade till att upprätthålla strikta ordningsregler som varje elev måste följa. Med adhd fixade inte flickan den oroliga miljö som detta medförde. Mamman (liksom jag) hade hört att Internationella Engelska skolan ratade elever med diagnoser men hon valde ändå att försöka få in sin dotter där eftersom dottern själv bad om det. Flickan visade sig vara lika välkommen som andra elever. Idag klarar hon skolarbetet helt själv utan någon assistent och för första gången tycker hon det är roligt att gå i skolan. Mamman var helt lyrisk över den förändring hennes dotter har genomgått. När jag frågade henne vad hon tror denna förändring berodde på sa hon att det är tackvara de strikta och fyrkantiga ordningsregler som tillämpas på Engelska skolan. Arbetsron som dessa regler ger gör att hennes dotter kan fungera som vilken elev som helst trots hennes adhd.

Kanske någon tror att jag bluffar. I sådant fall kan ni läsa om flickan här. Arbetarbladet skrev om henne när hon fortfarande gick på sin gamla skola i våras.

Vad lär oss denna solskenshistoria? Strikta ordningsregler som ger arbetsro hjälper alla elever med eller utan diagnos att utvecklas och ta till sig undervisningen. Dessutom om skolorna prioriterade arbetsro för alla elever så slipper man kostnader för assistenter och istället kan man lägga pengarna på annat.

Problemen med att nå kunskapsmålen är av inget intresse?

2011-11-01T11:23:00.004+01:00

Igår var det kommunfullmäktige i Gävle. Den viktigaste frågan var delårsrapporten för kommunens nämnder och bolag. Av rapporten framgår att kommunen kommer få ett positivt resultat på grund av en kraftigt ökad försäljning av tomter. Den skattefinansierade verksamhet som kommunens nämnder visar dock på tilltagande ökade ekonomiska problem. Problemet är helt enkelt att kommunens skatteintäkter inte räcker till för den verksamhet man bedriver. Det kommer krävas hårda prioriteringar för att nå balans i ekonomin.

Vad som är mycket allvarligt för kommunens framtid, vilket också kommunrevisorerna ville uppmärksamma fullmäktige på, och som jag tog upp är att våra skolor inte klarar av att nå kunskapsmålen och det verkar inte finns någon förändring inom snar framtid. Snarare verkar utvecklingen gå bakåt. För att inte tala om vad det innebär för den enskildes möjligheter att påverka sitt liv så kommer problemen med att klara kunskapsmålen att medföra fortsatt hög ungdomsarbetslöshet och fortsatt höga utgifter för försörjningsstöd för Gävle och andra sociala problem. Jag kan tyvärr konstatera att jag var ensam i debatten om att lyfta denna oro för skolresultaten och jag noterar att inte heller tidningarna bryr sig om att beröra denna fråga i sin rapportering. Mycket märkligt att inte fler reagerar.

GD

En utblick bland världsnyheterna

2011-10-26T10:56:00.001+02:00

Idag ska euroländernas ledare återigen ha topp möte för att finna någon lösning på skuldkrisen innan den stjälper allt över ända. Hittills har det känts som att man bara skjuter problem framför sig istället för att i grunden lösa dem. Risken är väl att man gör som Sverige gjorde på 90-talet när man med alla medel tillbuds försökte försvara den svenska kronans värde men ändå efter flera kostsamma misslyckanden fick kasta in handuken och låta kronan flyta. Skattebetalarna i euroområdet riskerar nu att få pumpa in pengar för att rädda oansvariga och skuldkrisande länder, men att tillsist måste ledarna i euroområdet kasta in handduken (som Sverige) och konstatera att man har bränt pengar till ingen nytta.

Om det inte vore så att de skuldkrisande ländernas problem spiller över på oss som är ett mycket exportberoende land (vilket vi kommer märka av i Gävle kommuns budget då intäktssidan sjunker till följd av minskad ekonomisk tillväxt), så skulle man önska att oansvariga länder som Grekland och Italien lämnades åt sitt öde och de den hårda vägen får lära sig att ta ansvar för sin ekonomi. På samma sätt är det med de oansvariga bankerna, även de borde lära sig en hård läxa. Men som sagt tyvärr kommer dessa oansvarigas problem slå undan fötterna på oss alla och därför måste ledarna i euroområdet hitta en hållbar lösning i krisen och kan Sverige bidra till denna lösning så måste vi ställa upp även om det känns surt. Det var inte Sveriges fel att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i omkull 2008 men vi fick ta konsekvensen är hela kreditmarknaden låste sig till följd av detta. Här i Gävle minns vi nedskärningarna på Sandvik som kom när finanskrisen var ett faktum.

Det finns nog inga bra lösningar på skuldkrisen – bara mindre dåliga.

Något helt annat.

Islamisterna vinner terräng i revolutionens fotspår i Nordafrika. Valet i Tunisien visar tydligt på detta. Kvinnors och minoriteters (som de kristna kopterna i Egypten) har nog anledning att oroas. Frågan är om den nyvunna friheten i Nordafrika kommer av dess befolkning användas till att avskaffa samma frihet genom att man stödjer islamisterna? Hittills har islamisterna sagt att man står bakom de frihetskrav som ledde fram till revolutionerna, men kommer man göra det när man själv sitter i regeringsställning? Frihetskampen i Nordafrika är långt från över även om diktatorerna är borta.

Högskolan i Gävle + Universitetet i Uppsala = sant?

2011-10-24T12:20:00.003+02:00

Utbildningsminister Jan Björklund skriver idag på DN-debatt att ”Ett antal högskolor kan stå inför svåra vägval inom något eller några år. Utmaningarna beror på att politiken läggs om – fokus skiftas från kvantitet till kvalitet – men också på demografin. Antalet 20-åringar minskar med en fjärdedel på bara sex år. En lösning kan vara att en regional högskola går samman med ett starkt forskningsinstitut. Men regeringen avser inte att fatta beslut om sammanläggningar utan initiativet bör komma från berörda lärosäten.”

Högskolan i Gävle är ett av de lärosäten som måste se om sitt hus för att klara sig i den hårdnande konkurrensen, men högskolan har även goda förutsättningar att hitta en partner att slå sig samman med – Universitetet i Uppsala. Att högskolan i Gävle skulle sträva efter att stå självständigt tror jag inte håller i längden när konkurrensen om elever och pengar blir hårdare från bland annat Uppsala. Som man säger på engelska ”if you can’t beat them join them”.

Gävle och Gävleborg skulle tjäna på ett samgående mellan de två lärosätena och ytterligare en pusselbit i sammangående mellan Gävleborg och Uppsala län skulle falla på plats.

Reflektioner från Folkpartiets landsmöte 2011

2011-10-18T15:59:00.002+02:00

Efter att igår firat min äldsta dotters födelsedag, tänkte jag idag skriva ned mina intryck av Folkpartiets landsmöt i helgen. Utöver ett antal motioner från enskilda medlemmar antog landsmötet ett antal politiska program vilket berörde, arbetsmarknad, skattepolitiken, jämställdhet, socialpolitik och EU- och utrikespolitik.

Överlag antogs dessa program utan någon större oenighet, men förslaget att Sverige behöver en skattereform som gör att högsta marginalskatten ska motsvara genomsnittet inom OECD (vilket 2010 var 41%) fick en majoritet att sparka bakut. Sådana kraftiga skattesänkningar för dem med de högre inkomsterna var det många som inte ville ha som mål utan man ville hålla sig till den gamla principen om ”hälften kvar” d.v.s. 50%. På grund av denna oenighet landade man i en kompromiss som går ut på att i första hand ska målet vara ”hälften kvar” men att på sikt ska Sverige inte skilja ut sig mot konkurrentländerna i OECD. En förutsättning för skattesänkningar är att de finansieras av ett växande reformutrymme och inte genom neddragningar i den sociala välfärden. Jag tycker att kompromissen blev bra, även om jag tillhörde dem som stödde partistyrelsens ursprungliga förslag. Att ha som målsättning att Sverige ska ha marginalskatter som ligger betydligt högre än våra konkurrentländer har jag svårt att se något positivt med.

Kring programmet om jämställdhet blev det som väntat en lång debatt mellan dem som vill se mer styrning av uttaget av föräldraledighet och dem som vill låta det vara som det är idag men jobba med jämställdhetsfrågan på andra sätt. Den här frågan verkar komma upp på varje landsmöte och varje gång förlorar de som vill se mer styrning. Även om jag ur jämställdhetssynpunkt kan se en poäng med en ökad styrning av uttaget av föräldraledighetsdagar så tycker jag att denna ständiga debatt börjar bli tjatig. En tydlig majoritet har på landsmöte efter landsmöte sagt att man inte vill se någon mer styrning utan partiet ska arbeta med andra lösningar för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Kan vi inte ta en paus från denna fråga ett tag och låta de förslag som partiet har får bli genomförda och verka innan vi diskutera nya åtgärder?

Utåt sett har en del ”tyckare” och ”experter” på politik sagt att Folkpartiet går höger ut i och med att partiet förordar en flexiblare arbetsmarknad. Att partiet samtidigt kopplar detta till att försäkringssystemen vid arbetslöshet måste bli generösare och allmän verkar inte ingå i dessa ”tyckares” och ”experters” bedömning av partiets politiska orientering. Den arbetsmarknadsmodell som Folkpartiet förordar finns redan i Danmark, där den kallas ”flexicurity” och har en bred politisk enighet bakom sig (till exempel fackföreningsrörelsen står bakom modell). Att Folkpartiet tog denna ställning utan någon större diskussion på landsmötet beror på att alla är eniga om att en flexiblare arbetsmarknad med starka trygghetssystem gynnar alla och framförallt ökar den möjligheten för unga och andra som har varit utanförarbetsmarknaden att få ett fast jobb. Med detta beslut så är det uppenbart att Folkpartiet och Moderaterna inte längre är eniga i synen på arbetsmarknadspolitiken, vilket är bra eftersom det då blir tydligare för väljarna att Alliansens partier driver olika politik.

Överlag fick partistyrelsen bifall på sina förslag av landsmötet, vilket inte är så konstigt. En partistyrelse som inte får landsmötet med sig är en partistyrelse som inte känner sina medlemmar och i sådant fall bör man ifrågasätt styrelsens lämplighet att leda partiet. Man förlorade dock mot ungdomsförbundet (Luf) i frågan om så kallade ”frivilliga” drogtester i skolan. Luf ville att dessa tester inte ska vara tillåtna eftersom de bygger på integritetsingripande åtgärder utan misstanke om drogproblem. Jag delar Luf:s inställning. Jag tycker att det är en grundprincip i en demokratisk rättsstat att man inte gör integritetsingripande åtgärder utan att dessa grundar sig på en misstanke om det ena eller det andra.

Till sist vill jag uttrycka min glädje över att partistyrelsen och landsmötet stödde min motion om att liberalisera skuldsaneringslagen så att överskuldsatta får (som i USA och i Danmark) en reell möjlighet att kunna komma igen. Nuvarande lagstiftning innebär att allt för många överskuldsatta slås ut och blir långtidssjukskrivna och bidragsberoende istället för att få möjlighet att komma igen och börja arbeta och betala skatt. Alliansregeringen är inte enig i denna fråga och därför är jag extra glad att partiet vågar ta tydligställning för en lagändring.

Mitt samlade intryck av landsmötet är att det råder en god stämning i partiet och en positiv tro på framtiden.

P.S. De som inte har hört bandet Starboys som underhöll på landmötesmiddagen har verkligen missat något. Jag hoppas jag får se och höra dem snart igen. D.S.

Rätt bra dag i alla fall

2011-10-16T01:45:00.005+02:00

När jag skriver detta är det mitt i natten och landsmötet är nyligen slut för dagen. Jag har idag (eller igår med tanke på att klockan är efter midnatt) fått igenom att Folkpartiet ska verka för en liberalisering av skuldsaneringslagen samt att mitt gamla förslag om att reformera turordningsreglerna i LAS så att kompetens ska vägra tyngre än ren anställningstid har blivit en del i Folkpartiets arbetsmarknadspolitik. (Kommer återkomma mer om dessa förslag i senare inlägg.) Även om jag inte fick partiet att sätta ned foten rörande legala inresmöjligheter för asylsökande så får jag ändå vara rätt nöd med dagens insatser.

Dåligt att tveka kring nuvarande hycklande politik

2011-10-15T10:37:00.000+02:00

För den som vill ansöka om asyl finns det idag inga möjligheter att på laglig väg att resa till EU och Sverige. Detta är i praktiken ett sätt att hindra människor från att använda sina mänskliga rättigheter. Den som vill ansöka om asyl måste antingen begagna sig av kriminella människosmugglare eller genom bedrägligt beteende försöka lura nationella migrationsmyndigheter.

Jag har länge ansett att det ska finnas legala inresemöjligheter till EU och Sverige för den som anser sig behöva ansöka om skydd. Det är för mig mycket ohederligt att säga att man vill ha en human asyllagstiftning samtidigt som man i praktiken försöker hindra människor från att få använda denna asyllagstiftning genom att neka dem legala inresemöjligheter.

Jag har nu för andra gången försök få Folkpartiet på sitt landsmöte att ta ställning för att partiet ska verka för att det skapas legala inresemöjligheter. (Första gången jag förslog detta var på landsmötet 2007). Partiet har dock valt att inte våga ta ställning. Jag förstår inte denna tvekan. Ett liberalt parti ska väl inte tveka om att riva ned hindren för människor att använd sina rättigheter.

Ett påpekande. Att ansöka om asyl är en mänskligrättighet men att få asyl är en prövningsfråga för de nationella myndigheterna. Således vill man hindra asylinvandring så är det lagstiftningen för uppehållstillstånd som man ska strama upp (som man gjort i Danmark) men däremot inte hindra människor från att använda sina rättigheter att få ansöka om asyl. Nuvarande ordning är ett hyckleri när vi utåt sett säger att vi är för en generös asyllagstiftning men samtidigt upprätthåller en ordning som syftar till att hindra människor från att använda denna lagstiftning.

Dags för landsmöte i Karlstad

2011-10-13T21:22:00.003+02:00

Då var det dags för Folkpartiets landsmöte i Karlstad. För dem som inte vet så är det på landsmötet som Folkpartiet bestämmer sin politik. Jag har lämnat ett antal politiska förslag som jag vill att partiet ska driva och jag har fått partistyrelsens gehör - bland annat för att liberalisera skuldsaneringslagen och reformera turordningsreglerna i LAS så att kompetens ska vara avgörande. Kommer återkomma om mina förslag i senare inlägg på bloggen.

Landsmötet börjar imorgon eftermiddag, men jag åkte ner till Karlstad redan idag på grund av en konferens för arbetsutskottsordförande (vilket jag är) och ombudsmän i Folkpartiets olika länsförbund.

Det ska bli riktigt skoj med landsmöte. Det är nu som man känner att man kan påverka. Det som blir folkpartipolitik på landsmötet idag kan bli regeringspolitik imorgon.

Moget gjort Juholt och Ohly

2011-10-07T13:27:00.004+02:00

Socialdemokraternas och Västerpartiets partiledare, Håkan Juholt respektive Lars Ohly, hoppar av SVT:s Agendas partiledardebatt eftersom de inte vill inte stå brevid Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Vilket trams och vilken sandlådenivå. Inte undra på att vi har mobbing bland barn när vuxna karlar beter sig likadant.

Heder till SVT som inte backar utan håller partiledardebatten ändå.

Exp, Aft, DN, SvD

Regelförenklingar för företag och en skola med utmaningar

2011-10-05T08:52:00.003+02:00

Jag var inte bara på RIA igår utan hade två givande möten till. Senare på förmiddagen var jag på ett intressant seminarium om vad kommuner kan göra för att underlätta för lokalt företagande. Bland annat visade Näringslivets regelnämnd (NNR) hur det skiljer sig i handläggningstider och avgifter mellan kommunerna i Gävleborg. En mycket intressant jämförelse som finns all anledning att gå vidare med för att ta reda på varför det skiljer som det gör i servicen till företagarna inom länet.

Själv hamnade jag i diskussion med en företagare om syftet med Lagen om offentlig upphandling. Företagaren menade att syftet med lagen var att stödja små företag mot ojust konkurrens vid upphandling medan jag å andra sidan hävdade om att främsta syftet är att se till att skattebetalarnas pengar används effektivt. Nu när jag har haft tid läsa på lite kan jag konstatera att vi båda hade rätt. Som regeringen uttryckte det när lagen senast reviderades 2010:

”(R)egelverket kring upphandlingarna är ytterst viktigt för att skapa högsta möjliga värde och välfärd för våra skattepengar och för att säkerställa att det råder rättvisa spelregler mellan företag, såväl stora som små.”
Mats Odell kommun- och finansmarknadsminister 14 april 2010

Att jag och företagaren hade olika uppfattningar om vad som är främsta syftet beror nog på att vi har olika uppgifter – min att förvalta skattebetalarnas pengar och företagarens att dra intäkter till sitt företag.

Mitt sista besök för dagen var på Stenebergsskolan. Majoriteten av eleverna på skolan har inte svenska som modersmål, vilket gör att skolan har en stor utmaning att brottas med. Vi diskutera bland annat detta och om kommunens resursfördelningsmodell (d.v.s. det system kommunen har för att fördela resurser till skolorna) ger det utfall som önskas.

Rektorn utryckte en uppskattning över att kommunens skolor ska bli granskade av Skolinspektionen eftersom på så sätt får kommunen reda på om man arbetar rätt med sina skolor och vad man eventuellt behöver åtgärda. Han jämförde det med att lämna in bilden på bildprovning. En bra inställning tycker jag. Syften med Skolinspektion är inte att såga skolor utan ge ledning hur man ska förbättra dem. Det kommer bli en mycket intressant att läsa Skolinspektionens utlåtande. Förhoppningsvis får kommunen reda på om tacklar utmaningarna på Stenebergsskolan på rätt sätt.

Gårdagen var en dag med många bra möten.

Frivilligverksamhet ett omistligt komplement

2011-10-04T22:16:00.004+02:00

Idag började jag dagen med besök på RIA (Råd och information i alkoholfrågor) som bedriver verksamhet för människor som på grund av missbruk, hemlöshet eller brist på fungerande nätverk befinner sig i social utsatthet. En viktig del i RIA:s verksamhet är att skapa vardagsgemenskapen kring fika och mat och genom fritidsaktiviteter. RIA får sitt främsta stöd från Svenska kyrkan och de traditionella frikyrkorna. Anledningen att jag var där var att man ville visa upp sin verksamhet och lyfta upp att man var beredd att investera i fler akutboenden (en det man redan har) om kommunen var villig att skriva hyreskontrakt. Akutboenden behövs som en tillfällig nödlösning för dem som akut står utan tak över huvudet.

En synpunkt som RIA framförde var att om man arbetar med de utsatta människor som de gör måste man jobba långsiktigt för att få dem tillbaka till ett ordnat liv. Främst handlar det om att ge dessa människor verklig motivation att vilja ändra sina liv. RIA ansåg att gratis härbärgen och gratis luncher inte var någon lösning då det på inte sätt gör dessa människor mer motiverade att försöka ta sig ut ur sin situation. Och varför skulle de när de får livets nödtorft gratis och kan använda det ekonomiska stöd man får från kommunen till att fortsätta sitt missbruk. Man stärker inte heller dessa människors självkänsla då de inte som andra behöver använda sina inkomster för att betala för sig, vilket är grundläggande för att ha ett ordnat liv. Jag tycker RIA framför kloka åsikter och jag känner igen dem från när jag var i San Patriano i Italien som är världsberömt för sina insatser för missbrukare.

Sådan verksamhet som bland annat RIA bedriver är ett omistligt komplement till den myndighetsverksamhet som kommunen bedriver. Alla goda krafter måste samverka för de utsatta människorna i vår kommun och det måste finnas samsyn om vad man behöver göra för att nå resultat. Risken finns annars att man motarbetar varandra.

Tal till stöd för de syriska frihetskämparna

2011-10-01T20:29:00.001+02:00

Idag var jag inbjuden som talare på en manifestation till stöd för frihetskämparna i Syrien. Manifestationen arrangerades av kurdiska föreningen i Sandviken och Gävle. Jag brukar inte tala på torg men i det här fallet kände jag att det är viktigt att visa mitt stöd för de som kämpar för friheten i Syrien. Här nedan följer mitt relativt korta tal:

”En del av er som lyssnar här idag har kanske släktingar och vänner som deltar i upproret mot diktatorn Bashar al-Assad. Era släktingar och vänner har tillsammans med övriga frihetskämpar visat på ett enastående mod. Att dag efter dag protestera mot en barbarisk och våldsfixerad regim visar på ett mod som man nästan bara trodde förekom i sagorna. Och precis som i sagorna kommer detta mod driva bort mörkret från Syrien och förpassa Bashar al-Assad till den historiska skräphögen där Ben Ali, Mubarak och Gaddafi väntar.

Dagarna är räknade för Assad-regimen. Ett nytt Syrien kommer. Jag är övertyg om att ett nytt Syrien kommer där alla invånare, kurder, araber och assyrier, oavsett trosinriktningar har samma rättigheter och samma möjligheter att bestämma över sina egna liv.

Bashar al-Assad har inte det mod som frihetskämparna har. Han gömmer sig bakom sina soldater men han kan inte hindra att ett nytt Syrien växer fram. Bashar al-Assads tid är ute. Och vi i omvärlden måste med kraft få honom att inse detta. Tack för ordet.”

Höstens första kommunfullmäktige

2011-09-27T15:53:00.000+02:00

Gårdagens kommunfullmäktige tog längre tid än vad jag hade trott. Ledamöterna hade uppenbart ett behov av att få debattera efter tre månaders uppehåll. Den första debatten berörde kommunens miljöbokslut. Jag argumenterade för att i det framtida kommunala miljöarbetet kan vi inte sätta upp miljömål som kommunen inte kan påverka utan är beroende av utomstående faktorer. Till exempel i den gamla miljöplanen fanns mål om att antalet bilkörningar i kommunen ska minska och man konstaterar att målet har nåtts tack vara det har varit lågkonjunktur och folk inte har råd att kör bil. Med andra ord det är finanskrisen och inte kommunens eget miljöarbete som påverkar bilkörningen. Vill vi utveckla kommunens miljöarbete måste vi ha miljömål som direkt är relaterade till kommunens egna insatser.

En annan debatt som drog ut på tiden var huruvida en miljöpartist som hade flyttat från kommunen men fortfarande arbetar i Gävle ska få sitt kvar i omvårdnadsnämnden. Enligt lagen kan kommunfullmäktige besluta om detta, men diskussionen rörde huruvida denna situation var vad lagstiftaren avsåg när man gav kommunfullmäktige denna möjlighet att ta sådana beslut. Det var uppenbart att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville sätta dit Miljöpartiet men berörd miljöpartist fick sitta kvar med stöd av allianspartierna. Skälet till att vi stödde miljöpartistens begäran är att vi ansåg att Miljöpartiet själv får avgöra huruvida det är lämpligt att deras partikollega sitter kvar eller inte trots att han har flyttat.

Ett antal motioner och medborgarförslag avhandlades också och de som väckte mest debatt var motionen om minskade barngrupper i förskolan och medborgarförslaget om så kallad ”klassmorfar”. När någon kommer med synpunkter kring skolan/förskolan reagerar Socialdemokraterna med att visa taggarna utåt. Man är mycket känslig för kritik och alla goda förslag från utomstående avvisas. Det finns nog ingen fråga som oppositionen och kommunledningen står så långt ifrån varandra som synen på förskolan/skolan. Ser man till de kommuner som har lyckats vända en negativ utveckling i skolan så beror det på att man har uppnått politisk enighet, men där är vi inte nu och vi lär nog inte nå dit så länge Socialdemokraterna sätter så stor prestige i att de ensamma sitter inne med alla lösningar på förskolan/skolans problem och inte är bredde att ta till sig andras synpunkter.

Den sista motionsdebatten berörde ett förslag från Sverigedemokraterna om att eventuellt sätta upp övervakningskameror på allmänplats där brott kan förekomma – till exempel på Stortorget. Man fick inget medhåll i denna fråga. I våras var jag på besök hos polisen i Gävle och gick genom brottsstatisktiken stadsdel för stadsdel. Jag frågade då polisen om de ansåg att det förelåg något behov av att sätta upp övervakningskameror. Polisen sa då att de idag inte ansåg att det förelåg något sådant behov som motiverar detta. Förhoppningsvis kommer heller inte något sådant behov behöva uppstå i framtiden, men om polisen skulle förslå detta är jag inte främmande för att diskutera kameraövervakning. Min första fråga till polisen skulle dock i sådant fall vara varför de inte kan avsätta poliser för att på plats stävja brottsligheten? Trots allt en övervakningskamera kan möjligen bidra till att klara upp brott, men bästa möjligheten att hindra brott är om polisen är på plats där risken för brott föreligger.

Ett besök i Europas huvudstad

2011-09-23T15:35:00.001+02:00

I tisdags reste jag tillsammans med några politiker och tjänstemän för Gävle kommun till Bryssel för att på plats ta reda på om det finns ett EU-perspektiv på de saker som kommunen gör eller avser att göra för att på så sätt kunna dra nytta av de resurser EU sitter på. Det var läge för kommunen att resa nu eftersom en ny 10-årig utvecklingsstrategi för EU har sjösats, efter den tidigare ”Lissabonstrategin” som gick ut förra året. Den nya strategin heter ”Europa 2020 strategin – smart, hållbar tillväxt för alla” och berör vad EU ska ha uppnått i ekonomisk, miljömässig och social utveckling fram till 2020. Om Gävles planer för utveckling ligger i linje med de mål som finns på EU-nivå finns det möjlighet att få EU-stöd och således växla upp kommunens pengar med EU-pengar. Det var för att lära oss mer om detta och samtidigt reflektera över hur vi arbetar med kommunens utvecklingsplaner som var motivet för resan. EU bjuder på många möjligheter men för att kunna utnyttja dem måste man vara väl insatt och tidigt ut. En framgångsrik kommun måste ha koll på vad som händer utanför kommungränsen. I annat fall blir man bortsprungen av andra som ser möjligheterna som omvärlden erbjuder.

Skamligt tyst om dödshot i SR-sänding

2011-09-16T09:40:00.002+02:00

Tidningen Dagen skrev i förra veckan om att en imam i Sveriges Radios somaliska sändningar förklarat att det är varje muslims plikt att döda den som konverterar och att det gäller även i Sverige. Ett klart dödshot riktat mot minoriteten av konverterade kristna somalier som finns i Sverige. Sveriges Radio har blivit polisanmäld för hets mot folkgrupp på grund av det inträffande. Utöver Dagen är det bara Expo som har rapporterat om imamens dödshot, vilket har fått Dagens ledarskribent att reagera på övriga massmedias totala tystnad och frågar sig varför man vill mörka detta?

Det undrar jag också? Kommer man vara tyst även om en galning (och exemplet Norge visar att det räcker med en galning) gör verklighet av imamens dödshot? Om den etablerade massmedian i Sverige står upp för allas lika värde kan man inte tiga om sådan här händelser, även om det är en minoritet som dödshotar en annan. Alla som bor i Sverige ska kunna leva sitt liv som man vill och välja vilken religion som man vill utan att bli dödshotad. Det är stötande att så få i massmediasverige reagerar på detta.

Regeringen fortsätter satsa på lärarna och euro-obligationer är fel lösning

2011-09-14T13:29:00.003+02:00

Idag har regeringen har meddelat att de i den kommande budgeten avsätter 216 miljoner kronor i lärarreformer. Ser man till tidigare beslutande åtgärder och satsningarna de kommande åren kommer regeringen mellan 2012-2015 avsatt 3,8 miljarder kronor till lärarreformer. I satsningen ingår också en karriärsutvecklingsreform som när den är fullt utbyggd innebär att regeringen betalar ut 880 miljoner kronor årligen. Syfte med detta är att stärka läraryrkets status genom att öppna upp för karriärvägar inom läraryrket för på så sätt kunna hålla kvar yrkesskickliga lärare. Löner och anställningsvillkor bestäms förvisso av arbetsmarknadens parter, men det är ingen hemlighet att regering hoppas att med fler karriärvägar kommer lönerna för lärarna att stiga och därmed bidra till att locka fler duktiga studenter till läraryrket. Jan Björklund har kämpat för denna reform och det är bra att han har de andra allianspartiledarnas stöd för morgondagens välstånd grundas i klassrummen med yrkesskickliga lärare.

På tal om välstånd. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso för återigen fram förslaget om euro-obligationer, vilket i praktiken innebär att skattebetalarna i de ekonomiskt ansvarstagande länderna i euroområdet ska vara garanter för de ekonomiskt oansvariga länderna. Helt fel väg. Vill man verkligen få till stånd en ändring som blir bestående krävs att Grekland, Italien med flera själva tar sig igenom den soppa de har satt sig i. Att inte behöva ta konsekvenserna fullt ut för sitt oansvariga agerande lägger ingen bra grund för att man agerar rätt i framtiden.

DN, Svd, Exp,

Vad ska vi göra med pengarna?

2011-09-12T13:26:00.000+02:00

Gävle kommun kommer få ett rekordstort överskott. Man hade räknat med ett positivt resultat på 61 miljoner kronor, men istället blir det 355 miljoner kronor. Endast Sundbyberg kommer ha ett högre överskott än Gävle. Överskottet beror inte på kraftigt ökade skatteintäkter utan kraftigt ökning av försäljningen av tomträtter till följd av att kommunen kommer höja friköpspriset på tomträtter (med andra ord det har varit köp läge i år). Eftersom detta är en rent tillfällig förstärkning av kommunkassan så är det svårt att lägga pengarna på de löpande kostnaderna som skolan och omsorgen. Att det finns behov inom skolan och omsorgen råder det ingen tvekan om men de resurser som krävs måste vara långsiktiga och inte vara tillfälliga insatser. Det skulle vara möjligt att lägga pengarna på rustning av skolor. Kommunstyrelsens ordförande är inne på att lägga en del pengar på tillfälliga arbetsmarknadsutbildningar för personer med försörjningsstöd. Det är en möjlig väg om utbildningen innebär att dessa stärker sin ställning påarbetsmarknaden. Vad tycker du att kommunen ska lägga pengarna på?

GD

Ett dåligt beslut

2011-09-12T09:59:00.003+02:00

I lördags meddelade regeringen att det inte blir någon ekonomisk kompensation till de barn och unga som utsatts för övergrepp och försummelse i de fosterhem/barnhem som de blev placerade i av samhället. I den så kallade upprättelseutredningen som tillsattes av regeringen förslogs en kompensation på 250 000 kronor. Anledningen till att regeringen väljer att inte följa utredningens förslag är att man anser att man inte kan hitta ett rättsäkert och rättvist sätt att kunna ge kompensation till de drabbade. Exakt vad som gör att man anser sig inte kunna hitta sådana lösningar känner jag inte till (det framgår inte heller av regeringens hemsida), men i andra länder (som Norge och Island) har man hittat lösningar på att betala ut kompensation.

Jag har all respekt för att det inte har varit ett lätt beslut för regeringen och att det inte är en enkel fråga där man kan hitta en lösning som tillfredställer alla, men av alla dåliga lösningar var nog detta den sämsta. Man kan inte dra igång en utredning om upprättelse för de drabbade barnen och unga (som idag är vuxna) med allt vad det innebär för att sedan bara säga nej. Samhället som tog över vårdnaden för dessa barn och unga har ett ansvar för att kompensera dem för de övergrepp de blev utsatta för i samhällets vård. Det går kanske inte hitta ett rättvist system men med nuvarande beslut blev det ingen rättvisa överhuvudtaget.

Exp

Lågt förtroende för skolpolitiken och underkänt i ny företagsklimatsmätning

2011-09-07T20:07:00.002+02:00

Idag skriver tidningarna om Lärarnas Riksförbunds rapport om gävlebornas syn på skolan och skolpolitikerna. 66 % anser att kommunens politiker inte gör ett bra jobb för att lyfta skolan. Det är inte förvånande att gävleborna har denna misstro. Den rödgröna kommunstyret i Gävle har länge pratat om ”skolan först” men vad det konkret innebär och vad man ska uppnå är det ingen som vet. Man säger att skolan ska prioriteras utan att precisera vad det innebär. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att misstron blir hög, eftersom de styrande politikerna talar om skolan men av orden blir det ingen verkstad som gävleborna kan se. Vill man vinna gävlebornas förtroende måste orden hänga ihop med det man gör.

I rapporten framgår också att nästan varannan gävlebo anser att skillnaden i utbildningskvalité mellan skolorna är för stor och 61 % anser att en statlig finansiering av skolan skulle gynna elevernas studieresultat. Ser man på studieresultatet efter att kommunerna tog över ansvaret för skolorna från staten så har de rätt. Folkpartiet Liberalerna vill att staten åter ska ta ansvaret, men övriga partiet i alliansregeringen vill inte detta. Statsministern har sagt att kommunaliseringen av skolan var inte bra men han vill inte ändra rådande förhållanden för att han inte tror att det är någon lösning. Mycket märklig inställning. Omorganisationen av skolan blev fel men istället för att gå tillbaka vill man fortsätta på en väg som man anser är felaktig. Det är uppenbart att endast med ett starkt liberalt parti i regeringen kan den felaktiga kommunaliseringen av skolan ändras.

Sveriges kommuner och landsting har idag pressenterat en rapport om företagsklimatet. Undersökningen bygger på en enkät med nästan 30 000 företagare som haft kontakt med sin kommun under det senaste året inom områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Resultaten baseras således på enkätsvar från företagare som faktiskt har varit i kontakt med kommunerna och inte ett allmänt tyckande. Totalt deltog 166 kommuner i undersökningen. Gävle hamnade på plats 147. Det ska påpekas att i Gävles fall så finns det bara enkätsvar rörande bygglov och miljö- och hälsoskydd vilket är en brist för undersökning. Med tanke på tidigare undersökningar om företagsklimatet så får ändå denna rapport ses som ytterligare en indikator på att Gävle har problem. Precis som med skolan handlar det om att ord om bra företagsklimat måste omsättas i handling.

GD1, GD2, AB

TV-inslag om mobbing

2011-09-05T21:25:00.001+02:00

Idag börjar TV4 sända sina inslag om skolan. I det första inslaget kommenterar jag mobbing. Se inslaget här.

Arbetstillfällen får inte vara avhängigt en stor arbetsgivare

2011-09-05T10:20:00.000+02:00

I fredags meddelade ledningen för Sandvik att man kommer flytta huvudkontoret från Sandviken till Stockholm. Det som har avgjort frågan är krassa ekonomiska fördelar för företaget att flytta. Visst är det tråkigt att huvudkontoret lämnar Sandviken och Gästrikland, men förstårligt och för de flesta inte helt oväntat. Hur det på sikt går med den verksamhet som är kvar i Sandviken (med runt 4000 anställda) är även det en fråga som krassa ekonomiska övervägen får avgöra. Den lokalpatriotism som tidigare kännetecknade Sandvik nog får ses som överspelad i och med fredagens besked om flytt av huvudkontoret.

Vad lär oss detta? Att det inte finns några givna arbetstillfällen. Det är en mycket osäker politik att som kommun lita till en enda eller några får stora arbetsgivare. Kommunerna i Gästrikland styr inte över vilka beslut företagen gör – vad som är bäst för företagen vet företagen själva. Vad som däremot måste stå överst på agendan för kommunerna är att jobba med företagsklimatet så att fler arbetstillfällen skapas inom små och medelstora företag. Den tiden är förbi när kommunerna i Gästrikland kan lite på att några få arbetsgivare ska förse dem med skattemedel.

Sprider gärna kunskap

2011-09-01T10:42:00.002+02:00

Fram till första januari i år arbetade jag för Migrationsverket inom asylprövningen. Ett sidouppdrag som jag hade var att hålla föreläsningar om Migrationsverket, lagstiftning, asylprocessen och migrationsstatisktik för utomstående. Dessa föreläsningar har jag haft för skolor, andra myndigheter, frivillig organisationer och delar av Gävle kommun. Jag brukar kalla dessa föreläsningar för ”migrationspolitik i praktiken”. Eftersom jag inte nu arbetar för Migrationsverket har det inte blivit så många föreläsningar men jag ställer gärna upp när jag blir tillfrågad därför jag tycker det är viktigt att sprida kunskap om hur saker och ting inom migrationen faktiskt förhåller sig. Min erfarenhet av dessa föreläsningar och när man läser vad som skrivs i massmedia och på sociala medier är att många har åsikter men få har kunskaper.

Satsning på infrastruktur med riktiga pengar

2011-08-30T16:47:00.001+02:00

Regeringsalliansen har idag meddelat att man satsar ytterligare 5 miljarder kronor på drift och underhåll av vägar och järnvägar under 2012 och 2013. Med tidigare tillskott blir den sammanlagda satsningen på järnvägen dessa år 14,1 (7,0 + 7,1) miljarder kronor och på vägen 22,4 (11,4+11,0) miljarder kronor. Denna extra satsning beräknas ge ett par tusen jobb och är på så sätt att ett led i att dämpa den konjunktur förändring som är på gång.

Bra politik. Vi har drifts- och underhållsbehov i Gävleborg. Med tanke på att många arbetspendlar till och från Gävle så måste infrastrukturen funka, vilket senaste vintern visade att järnvägen inte gjorde.

Miljöparitet har kritiserat regeringen för att satsningen är för liten trots att Trafikverket har fått alla pengar de begär. Inte förvånande. Miljöpartiet har en historia av att ha stora planer men några pengar till dem tar de inte fram. När Miljöpartiet stödde socialdemokraternas regering så lovades storas satsningar på infrastrukturen men några pengar blev det inte. Det är bättre att lova mindre men se till att det man lovar verkligen blir genomfört – precis som alliansregeringen gör.

DN, Svd

En ny typ av konsumtion kommer - förr eller senare

2011-08-29T16:12:00.003+02:00

I förra veckan var jag med när Gävle kommun hade en utvärdering av projektet ”Gröna familjen”. Syftet med projektet (som har pågått i tre år) är att låta flera olika familjer under en tid få leva så miljömässigt hållbart som de känner att de kan. Kommunen har speciellt studerat dessa familjers resevanor, sophantering, matkonsumtion och energiförbrukning. Erfarenheterna från projekten ska föras vidare i den övriga samhällsplaneringen i kommunen.

Under utvärderingen hade jag möjlighet att tala med flera av familjerna för att höra vilka personliga erfarenheter de hade gjort och den frågan som oftast kom upp var konsumtionen och dess inverkan på miljön.

Konsumtion är i sig inget dåligt utan det är vad som man konsumerar som kan ställa till problem. Det brukas säga att vi måste konsumerar mer hållbart och vad menas då med det? Som jag ser det finns det två aspekter av detta. Den ena aspekten är att inte konsumera sådana varor som direkt påverkar miljön negativt (till exempel bensin som bidrar till ökade koldioxidutsläpp som påverkar klimatet). Den andra aspekten är att inte konsumera ändliga resurser – d.v.s. varor som inte kan återvinnas och som därmed kan ta slut en dag. Ett samhälle som drivs framåt med ändliga resurser har onekligen ett slutdatum när dessa resurser tar slut. Olja och kol är exempel på varor som både är dåliga för miljön och som är ändliga.

Med tanke på att allt fler i världen får det bättre och bättre och därmed ökade möjligheter till större konsumtion kommer samhällen tvingas ställa om till en mer hållbar konsumtion. Dels för att trycket på miljön ökar när fler kan köpa miljöpåverkande varor men också för att de ändliga resurserna kommer ta slut. Folk kommer inte behöva sluta konsumera men vad man konsumerar kommer av nödvändighet se annorlunda ut. Om man ser det på ekonomisk makronivå så innebär det att vi fortsättningsvis kommer kunna ha ekonomisk tillväxt men tillväxten kan inte basera sig på konsumtion av varor som påverkar miljön och som har en begränsad tillgång.

Det är olyckligt

2011-08-24T13:23:00.000+02:00

Idag skriver Gefle Dagblad att en möjlig regionbildning med Uppsala är på väg att gå i stöpet, vilket också kommenteras på ledarplats i tidningen. Det är mycket dålig nyhet för Gävle. Det finns de som tycker att Gävle och Gävleborg ska gå i armkrok med Dalarna, Västernorrland och Jämtland. Motivering är att Gävleborg är ett norrlandslän eftersom vi ligger norr om den magiska Dalälvsgränsen. Ser man till arbetsmarknadsregionen är verkligheten någon annan. Gävleborgarna och Gävle är mer orienterade söderut än norrut och västerut. Faktum är att kontakterna i arbetsmarknadshänseende norrut och västerut är mycket liten i jämförelse med söderut mot Uppsala. I Gävles fall är dessa kontakter näst intill obefintliga. Ska man bilda en region så ska det vara en region som stämmer överens med hur vi reser och arbetar och syftet med regionbildning är bland annat att få administrativa gränser som stämmer bättre överens med de faktiska arbetsmarknadsregionerna för att på så sätt underlätta tillväxt och utveckling. Det är mycket illa för Gävle om inte kommunen får bli en del i den arbetsmarknadsregion som kommunens invånare lever och verkar i.

Problemet är inte valfriheten

2011-08-22T16:14:00.001+02:00

I en ledare i Expressen den 20 augusti lyfte Sakine Madon problemet med att vi i Sverige får allt mer segregerade skolor, vilket som av en händelse även var ett ämne i partiledare (S) Håkan Juholts sensommartal dagen därpå. Båda pekade på att segrationen mellan barn har ökat på grund av möjligheten att välja skola. Sakine pekar främst på att detta medför att barn från olika samhällsmiljöer inte möts och därmed förstärks segrationen i samhället och Håkan pekade på att valet av skola gör att barn får olika förutsättningar att klara skolgången.

När möjligheten att välja skola infördes och friskolorna växte fram så var tanken att barn skulle kunna välja skolor med olika utbildningsinriktningar – t.ex. en idrottsintresserad elev skulle kunna välja en skola med idrottsprofil. Skolvalet har dock i många fall blivit en fråga om att välja bort skolor som man inte vill gå på, istället för ett val av skolor som man vill gå på. Till exempel när jag frågar föräldrar i Gävle varför de tillsammans med sina barn har valt Engelska skolan så är det mycket sällan man får höra att de gjorde detta för att de tycker det är viktigt med goda kunskaper i engelska. Det vanligaste svaret är istället att man är missnöjd med den kommunala skolan. Främst tycker man att det är för stökigt i den kommunala skolan och att det påverkar deras barns möjligheter att ta in undervisningen. Huruvida föräldrarna har rätt i deras uppfattning kan alltid diskuteras, men bara det faktum att många väljer bort den kommunala skolan på grund av faktiska eller påstådda brister borde ha fått de ansvariga för den kommunala skolan att reagera. Så har dock allt för ofta inte varit fallet. Istället för att ta tag i problemen beklagar man sig över valfriheten. Verksamheten får rulla på som vanligt allt eftersom de kommunala skolorna tappar studiemotiverade elever till andra skolor och segrationen ökar.

Huvudproblemet är inte valfriheten av skola utan att ingen tar tag i problemen i de skolor som ratas. Istället för att diskutera valfrihetens vara eller icke vara borde man istället fråga sig vad man kan göra för att alla skolor ska vara lika attraktiva. Att försöka hindra valfriheten är att inte vilja ta tag orsakerna till varför vissa skolor väljs bort oftare än andra skolor.

Läs även ledaren i Svenska Dagbladet.

Gävleborna är inte mer missunnsamma, men behöver ett bättre självförtroende

2011-08-20T11:48:00.002+02:00

I en debattartikel av debattören Lasse Engstrand igår fredag, skrev han om gävlebornas mentalitet. Han menade att gävleborna är missunnsamma, försöker tycka ner den som vill sticka ut och den enda riktiga glädjen i Gävle är skadeglädjen. Han är knappast den första som säger det. Jag har hört det ofta, men jag håller inte med. Jag har flyttat runt en del i landet och kan inte påstå att gävleborna skiljer sig nämnvärt mot andra svenskar i detta avseende. Däremot kanske man har lite dåligt självförtroende vilket möjligen smittar av sig på hur man ser på andra.

Under valrörelsen förra året fick jag frågan av en journalist vilken stad i världen Gävle borde likna? Mitt svar var Gnosjö. Gnosjö är känt för sin entreprenörsanda och tillit till den egna förmågan att lösa problem och därmed en stolthet i det man åstadkommer. Socialdemokraterna som har styrt Gävle sedan 1921 har knappast stimulerat dessa sidor hos gävleborna. Istället har man konsekvent drivit politiken att kommunen ska fixa allt och egna initiativ från gävleborna har setts med misstänksamhet. Det får dock ses som en revolution när kommunfullmäktige före sommaren beslutade att Gävles äldre själva ska få bestämma vem som ska ge dem hemtjänst och därmed öppna upp kommunens verksamhet för privata lösningar och således ge kommunens egna anställda möjlighet att starta eget och förverkliga sina idéer hur man kan utveckla hemtjänsten. Man kan hoppas att detta var brott med den gamla politiken och att Gävle kommunen blir mer öppen för gävlebornas egna initiativ att vilja utveckla sin stad.

Om Gävle kommunen uppmuntrar och visar att man vill att gävleborna, likt gnosjöborna, ska ta egna initiativ och lita på den egna förmågan att lösa sina problem så kan man bidra till att stärka gävlebornas självförtroende. Med bättre självförtroende blir det mer fart i Gävle.

Läs några synpunkter från gävleborna själva.

Ororsmolnen tätnar men ett gott tecken i Gävle

2011-08-19T09:21:00.002+02:00

Ororsmolnen tätnar allt mer på den internationella ekonomins himmel. Gårdagens rekordras på börsen fick finansministern att återigen varna för att det kan gå riktigt illa och att vi endast kan hoppas att det inte blir lika illa 2008. Nog minns man hur illa det var då. Gävleborg var den del i landet som blev hårdast drabba av den arbetslöshet som slog till och vi som engagerades oss i kommunpolitiken fick göra flera tuffa prioriteringar för att få den krympande ekonomin gå ihop.

Men en positiv nyhet från igår är att Gamla Grand i Gävle ska renoveras till lyxhotell. Gamla Grand är en av stadens finaste och pampigaste byggnader som har allt för länge stått oanvänd. Många gånger har jag gått förbi där och tyckt att det är en bortkastat att en sådan fin byggnad inte används. Det är ett gott tecken för Gävle att Gamla Grand återupplivas som ett lyxhotell.

Läs mer i GD1, GD2, eller AB.

Det som gäller i samhället ska även gälla i skolan

2011-08-16T13:06:00.001+02:00

Idag i Svenska Dagbladet (SvD) pressenterar man en undersökning som visar att skolorna i två tredjedelar av de anmälda fallen om mobbing lägger skulden på offret. Genom att lägga skulden på offret försöker skolorna urskulda sina egna tillkortakommanden med att stävja mobbingen. SvD tar även upp fallet Elizabeth där skolan på felaktig grund har hävdat att hon är autistisk och därför sänder ut felaktiga sociala signaler som gör att andra elever slår henne. Man blir minst sagt förbannad när man läser detta.

Barn- och elevombudet Lars Arrhenius efterlyser en lagskärpning för att få skolorna att göra det som åligger dem att göra för att stävja mobbing. Visst ska man skärpa lagstiftningen om det kan hjälpa, men samtidigt är det underbetyg åt de vuxna i skolan att det behövs en ”piska” från politikernas sida genom hårdare lagar för att de ska agera. Samtidigt hjälper inte hårdare lagstiftning i den akuta situationen, utan det hänger enbart på de vuxna i elevernas närhet.

När jag talar med föräldrar som har barn i skolåldern (och jag kan konstatera att det var på samma sätt när jag gick i skolan) så accepterar många skolor sådant beteende från eleverna som i övriga samhället är helt förkastligt och i vissa fall straffbart enligt brottsbalken. Först när skolorna bestämmer sig att fullt ut följa de normer och regler som gäller i övriga samhället kan skolorna ta tag i mobbing ordentligt och man ska aldrig tveka att polisanmäla sådana handlingar som går under allmänt åtal om inte mobbaren och dennes föräldrar inser allvaret. I fallet med Elisabeth (som felaktigt ansågs vara autistisk) borde rektorn på skolan ha frågat sig när det blev lagligt att slå någon bara för att de sänder ut felaktiga sociala signaler? Det är alltid mobbaren som är skyldig till mobbingen och ingen annan.

Ett bra besked i en svajig omvärld

2011-08-15T08:54:00.000+02:00

Det är en ny vecka. Frågan är om den blir lika orolig vecka för världsekonomin som den förra? Summeringen av förra veckan är att USA haltar vidare och deras centralbank räknar med att USA kommer göra det minst två år till eftersom man lovade att inte höja räntan på två år. Med andra ord centralbanken räknar med att USA:s ekonomiska svårigheter kommer att bestå.

I Europa fortsätter skuldkrisen att växa. Nu börjar det gunga under fötterna även på Frankrike. Tyskland vill inte betala mer för sina skuldkrisande kollegor i euroområdet och om de ändå gör det så är det ingen som kan svara på hur mycket till de måste betala eftersom ingen vet hur stor skuldkrisen blir. Det börjar bli allt tydligare att eurons framtid hänger på tyska skattebetalare.

I Sverige meddelade alliansregeringen att man måste ställa in sig på att vi går mot sämre tider och att utlovade reformer får skjutas på framtiden. Däremot räknar regeringen med att inte behöva göra några neddragningar i de offentliga finanserna. Det är ett skönt besked i en annars rätt trist vecka. Sverige har tur som har en regering som har koll på plus och minus i statsbudgeten. Förra veckan visar att det är få länder i västvärlden som har det.

DN, SvD

Upplopp – inget annat en simpel kriminalitet

2011-08-10T11:59:00.001+02:00

Upploppen i flera engelska städer har fått stor uppmärksamhet på grund av dess omfattning, men företeelsen att ungdomar i socialt ansträngda områden går bärsärkargång och attackerar räddningspersonal och polis är inte något unik. Det har inträffat i Sverige åtskilliga gånger, men dock inte i den omfattningen som har skett i Storbritannien. Den vanligaste förklaringen och ursäkten för dessa ungdomars våldsverkande är att de har de lever under socialt svåra förhållanden. Jag köper inte den förklaringen eller ursäkten rätt av, av det enkla skälet att den överväldigande majoriteten som bor i socialt ansträngda områden tar inte till våld och bränner ner allt man kommer åt. Den överväldigande majoriteten lever ett hedligt liv, men de drabbas av dessa våldsverkar.

Vad det handlar om är ren kriminalitet. Ett gäng ungdomar som förstör för att de tycker att de är häftiga och kan skryta inför varande och struntar fullständigt i sina med människor utan ser bara till sig själva. Dessa vandaler skulle kunna göra som övriga befolkningen som de bor med att välja ett hederligt liv och fredligt protestera mot vad de upplever som orättvisor men de väljer att bränna ned, plundra och slåss med polisen.

Om satsning på lärarlöner.

2011-08-09T11:25:00.001+02:00

Idag publicerar Arbetarbladet min debattinsändare om Folkpartiets krav på satsning på höjda lärarlöner. Läs debattinsändaren här.

Tuffare tider är att vänta

2011-08-09T11:15:00.001+02:00

Jag är ingen finansanalytisk expert men för mig är det uppenbart att skuldproblemen i euroområdet och USA är så stora att det kommer påverka konjunkturen negativt och att det kommer sämre tider innan vi kan se ljusning. Tyvärr tror jag inte att politikerna i euroområdet och USA klarar av att hindra denna utveckling. Man är för sent ute.

För ett år sedan inför kommunvalet frågade jag övriga partier i Gävle på tidnigarnas debattsidor vad de skulle prioritera om kommunen fick en försämrad ekonomi och man stod inför neddragningar? Jag tyckte att det vore intressant om partierna redovisade vad de satte störst värde på i kommunen istället för att lova allt till alla. Något svar fick jag inte då. Fegt. Men frågan har tyvärr blivit än mer aktuell. Omvärldens problem kommer påverka Sveriges och Gävles ekonomi. Det är lika bra att nu förbereda sig för tuffare tider och ta ställning vad kommunen ska prioritera när pengarna inte räcker till.

Arb, DN, SvD

Mod och Bertha Benz

2011-08-05T11:22:00.002+02:00

På nyheterna rapproterar man att börserna runt om i världen störtdyker. Anledningen är oron för skuldkriserna i euroområdet och USA. Att det finns problem är uppenbart, men finansmarknadens ängsliga agerande gör att situationen blir värre och än svårare att lösa. Lite förenklat kan man säga att finansmarknaden agerar som om att det vore kört vilket gör att det blir kört. Eftersom marknaden tror att vissa skuldtyngda länder inte kan betala sina lån så höjer man räntan för dessa länder vilken gör att de får än svårare att betala sina lån och därmed riskerar att gå omkull vilket gör att konjunkturen dyker och slår undan efterfrågan på företagens tjänster och varor och därmed riskerar deras vinster utebli – således blir deras aktier mindre värda och därför säljer man dem redan nu. Mod och is i magen är något som saknas på finansmarknaden och därmed riskerar att allt gå över styr.

Finansmarknaden borde lära av de riktiga entreprenörerna och företagsbyggarna som har skapat de företag vars aktier nu sjunker i värde på börserna. Ingen innovation, inget företag hade uppstått om man hade haft som ledstjärna att vid minsta motgång kasta in handuken och fly fältet vilket verkar vara mottot på finansmarknaden.

Kanske kan historien om Bertha Benz lära något om mod. Idag för 123 år sedan (alltså år 1888) tog hon sina söner Richard och Eugen, utan sin makes (biluppfinnaren Carl Benz) vetskap, en av hans nyaste bilar, och körde från Mannheim till Pforzheim, där Berthas mor bodde. När hon avverkat sträckan på drygt 106 kilometer, skickade hon ett telegram till sin man och dagen efter återvände hon hem. När hon kom hem rapporterade hon till sin man vilka problem hon haft på vägen och kom med förslag på förbättringar, såsom en extra lågväxel för uppförsbackar. Hennes resa drog också till sig uppmärksamhet och Benz uppfinning fick publicitet; resan visade att bilen var användbar mer än som kuriosa. Tackvare Berthas mod att våga ta bilen och köra den utan veta att hur långt det skulle fungera hade inte bilmarknaden fått fart. Bilmarknaden hade kanske vuxit fram i alla fall, men Bertha var tackvare sitt mod först med att visa nyttan med bilen. Det är mod som skapar framtidens rikedomar.

Reflektion över sommarens händelser del 4: Skandalen New of the World

2011-08-04T10:16:00.000+02:00

Journalister brukar ofta slå sig för bröstet och säga att de fyller en viktig demokratisk funktion genom att granska samhällets olika makthavare. Så är det, men granskande journalistik är dock inte den främsta uppgiften utan det är att sälja nyheter som allmänheten kan vara intresserade av. Det spelar ingen roll hur duktig man är på att ”granska makten” om det ändå inte är någon som läser tidningen, ser inslaget på tv eller hör det på radion. En tidning, ett tv-program eller radioprogram överlever inte om den inte kan fånga intresset hos allmänheten.

Således är det jakten på allmänhetens intresse/pengar som är i första rummet för journalister – precis som för vilken försäljare som helst. Givetvis kan bra granskande journalistiska insatser leda till allmänhetens intresse och pengar, men när man inte har några bra uppslag så kan frestelsen bli allt för stor att gå över gränsen för att få fram en bra story att sälja. Det var just detta som hände News of the World i Storbritannien när de började avlyssna alla möjliga telefoner. Jakten på kassainbringande skop gjorde att alla spärrar försvann.

News of the World är förhoppningsvis ett extrem fall, men jakten på att få till en bra story är inget unikt för dem och således inte heller frestelsen att gå över gränsen för att få till denna story. Det är inte helt ovanligt att massmedia i Sverige i sin nyhetsrapportering får kritik för att man utelämnar uppgifter som man känner till och vet att dessa uppgifter påverkar bilden av den nyhet man vill förmedla. Varför gör man då så? Jo helt enkelt för att få till en story som man tror kommer sälja bättre hos allmänheten.

Granskande journalistik är viktigt för samhället, men säljande journalistik är viktigare för massmedias nyhetsredaktioner.

Reflektion över sommarens händelser del 3: Svälten på Afrikas horn

2011-08-03T10:03:00.001+02:00

Om jag inte missminner mig så finns det ett gammalt ryskt talesätt som lyder ungefär: ”Missväxt kommer från Gud, svält kommer från människorna”. Det stämmer rätt bra på den hungersnöd som drabbat Afrikas horn och då speciellt Somalia. Det är inte torkan som är främsta skälet till tragedin i Somalia utan islamisterna i Al Shabab. Likt talibanerna i Afghanistan låter de hellre befolkningen gå under än ta emot utländsk hjälp eftersom de anser att hjälpen kan hota deras religiöst totalitära samhällsordning. Att låta befolkningen svälta för att skydda en totalitär samhällsordning är inget nytt. Stalin gjorde det på 1930-talet i Ukraina för att främja sin totalitära kommuniststat. Inget gott kan komma ur en totalitär samhällsordning. Vi kan skicka mat till de svältande och hoppas att en del kan nå dem och för stunden lindra nöden, men ska man lösa grundproblemet till svälten måste Al Shabab bort.

Förövrigt är det idag 519 år sedan Christofer Columbus avseglade från Sevilla i Spanien och sedan fann en ny värld. En ny värld som gjorde att många européer seglade dit för att finna ett bättre liv än de hade hemma. Idag är det många tar sig över haven igen för att finna ett bättre liv men denna gång resar man från oroligheterna och fattigdomen i Afrika och Mellanöstern till Europa. Tiderna har ändrats men längtan efter ett bättre liv är den samma som när européerna tog sig till Amerika.

Reflektion över sommarens händelser del 2: Terrordåden i Norge och SD

2011-08-02T09:42:00.002+02:00

Sedan det blev känt att terroristen i Norge hade skrivit ett 1500 sidigt manifest där han förklarar sina avsikter med sina onda handlingar har det i debatten diskuteras att hans syn på världen i mångt och mycket liknar de åsikter som framförs av bland annat Sverigedemokraterna. En del försöker även göra Sverigedemokraterna till medansvariga för terroristens illgärningar. Det är en helt absurt påstående. Även om Sverigedemokraterna har i många delar samma syn på invandring och muslimer som terroristen så förordar de inte våld. Gemensam uppfattning om världen är inte samma sak som att man har gemensam uppfattning om vad man ska göra åt den.

Att Sverigedemokraterna värjer sig mot all sammankoppling med terroristen i Norge är förstårligt. Kanske får denna erfarenhet att bli sammankopplad med en terrorist Sverigedemokraterna att fundera över hur de själva klumpar ihop alla muslimer till en enda massa oavsett om de är sekulära muslimer eller islamistiska terrorister.

P.S. Idag är en förövrigt händelserik dag i historien: För att nämna något som de flesta (i alla fall i Sverige) inte känner till så är det idag 142 år sedan Japan avskaffade det feodala klasssystemet där befolkningen delades ni i fyra olika grupper (med samurajerna på toppen). Genom att avskaffa detta system och ge alla japaner samma rättigheter oavsett bakgrund började Japan sin resa mot att bli ett av världens mest utvecklade och rikaste länder. Vad lär det oss – ett samhälle utvecklas av individer inte utav definierade kollektiv. D.S.

Reflektion över sommarens händelser del 1: Greklands krisen och problemen i den amerikanska ekonomin

2011-08-01T14:29:00.005+02:00

Så var semestern över för denna gång. Känner mig ganska utvilad och nu startar jag upp min blogg igen med mer regelbundna inlägg. Tänkte börja med att göra några reflektioner över sommarens händelser. Första reflektion är över Greklands krisen och problemen i den amerikanska ekonomin.

Även om det för stunden verkar ha lugnat sig och en världsomspännande ekonomisk kris har kunnat avvärjas för stunden så kvarstår de grundläggande problem. Grekland (och flera andra länder inom Euroområdet) och USA konsumerar mer än vad de har råd till. Det är ohållbart att i längden låna till konsumtion som dessa länder gör. För eller senare måste notan betalas, även om man kan för stunden skjuta på förfallodagen. Det hjälper inte att ta till gatan och slå sönder staden som grekerna gör. När pengarna är slut så är de slut.

Svensk ekonomi går bra nu, men det kan ändras fort när omvärlden inte längre har pengar till att köpa våra varor och då riskerar vi vara tillbaka till den situationen som vi var 2008. Måtte detta inte ske men som kommunpolitiker måste man ha en beredskap för arbetslösheten kan återigen gräva hål i den kommunala ekonomin. Det gäller för kommunen att inte dra på sig mer kostnader och åtaganden än man klarar av även om omvärldens oansvariga ekonomiska hushållning vänder Sveriges ekonomiska medgång till motgång. Risken för att detta sker är tyvärr allt för stor.

På tal om behovet att inte konsumera mer än vad man har råd till. Idag är det 233 år sedan världens första sparbank öppnades i Hamburg.

Det som oroar mig mest är dock inte kommunens ekonomi utan vilka sociala och politiska konsekvenser en internationell ekonomisk kris kan få. När jag ändå nämner årsdagar så vill jag påminna om att det idag är årsdagen av Warszawaupproret (1944) mot Hitlertysklands ockupation med konsekvens att flera hundra tusen dödades och staden jämnades med marken. Hitlers väg till makten främjades just av en internationell ekonomisk kris som slog hårt mot Tyskland och därmed skapade en social oro som han kunde utnyttja för att ta makten.

Det är för jävligt!

2011-07-24T18:46:00.002+02:00

Det har gått två dygn sedan jag hörde den förfärliga nyheten från Norge om det ofattbara terrordådet. Tankarna har sedan dess snurrat runt i huvudet allt eftersom man följer nyhetsrapporteringen. En klump känns i magen när man tänker på alla drabbade. Kan för närvarande inte uttrycka mig på annat sätt än att det är för jävligt.

En rapport från Grekland och semesteruppehåll

2011-07-06T19:48:00.003+02:00

Det har varit tyst ett tag här på min blogg och det beror på att jag har varit bortrest i två veckor på grekiska Kos och firat min käresta som fyllde jämnt. En kort rapport från krisens Grekland så kan jag säga att det var lugnt på Kos samtidigt som det var kravaller i Aten. Det var kanske inte så konstigt då de som bor och arbetar på Kos är beroende av inkomster från turisterna och inte staten. Därmed drabbas de inte i lika stor utsträckning av den grekiska regeringens nedskärningar som de statsanställda i Aten. Dessutom vill de inte skrämma iväg turisterna. Däremot klagade man över att skatterna hade höjts och uppenbarligen har kontrollen blivit hårdare från skattmasen eftersom man fick kvitto nästan varje gång man handlade vilket tydligen inte var brukligt förr. Grekland är dock inte bara i en mycket allvarlig ekonomisk kris utan också i en djup förtroende kris mellan det grekiska folket och deras förtroendevalde politiker. Detta gör att även om många greker förstår att landet är illa ute så har man svårt att acceptera att man själv drabbas av politikernas åtgärder för att rädda landet.

Jag har fortfarande semester och jag ska erkänna att det känns skönt att ta en paus från politikerlivet trots pågående Almedalsvecka. Det hade förvisso varit roligt att vara i Visby, men i år kände jag att jag bara vill ta det lugnt. Återkommer på bloggen när min semester är över.

Att inte köpa röda svar

2011-06-15T11:02:00.002+02:00

När den rödgröna kommunledningen valde att ändra i investeringsbudgeten och sparka ut renoveringen av Stadsbiblioteket från planerna så ställde man det mot en inomhusarena för friidrott. Detta är olyckligt att de ställs mot varandra men det hade man inte behövt göra. Det ena utesluter inte det andra om man är beredd på att låta privata investerare få delta. Som jag skrev igår så hade Gästriklands Idrottsförbund ett seminarium om att nyttja möjligheten att få privata intressen att investera i idrottshallar m.m. istället för att låta skattebetalarna ta hela notan. Till exempel pekade man på att det finns många företag som säljer varor och tjänster som är direkt kopplade till idrotten och att dessa kan ha intresse av att få sälja sina saker direkt på plats i idrottshallen. På seminariet deltog även representanter för de rödgröna men idéerna har de inte tagit till sig. Det är uppenbart att man bara kan tänka sig att kommunen själv ska lösa allt (vilket är en klassisk socialdemokratisk lösning på alla problem i Gävle) och därmed är det bara kommunen som ska investera i en friidrottshall, trots att det kan finns privata intressen som är beredda på att medfinansiera. Istället för att sondera möjligheterna till en sådan lösning väljer man att rata renoveringen av Stadsbiblioteket som inte har samma möjligheter att locka till sig privat kapital men likväl är gävlebornas mest använda verksamhet. Det finns möjligheter att få både en ny friidrottshall och ett renoverat Stadsbibliotek under denna mandatperiod om man är beredd att se andra lösningar än socialdemokraternas klassiska svar - att kommunen ska fixa allt.

GD, AB

Några kommentarer kring tidningarnas rapportering

2011-06-14T10:49:00.000+02:00

Igår hade jag tillsammans med övriga partier i allianssamarbetet presskonferens om vårt gemensamma förslag till mål och ekonomiska ramar för kommunen under de kommande åren. Den lokala pressen har framförallt valt att lyfta fram att vi inte vill senarelägga ombyggnationen av Stadsbiblioteket tillförmån för en helt ny friidrottshall som den rödgröna kommuneldningen vill. Tidningarna skriver dock inte om att utgångspunkten för vår prioritering är att Stadsbiblioteket är något som kommer alla till del och det finns ingen verksamhet i Gävle som har så många besökare (vilket är anledningen till att det biblioteket behöver byggas ut). Kommunen har som ambition att höja bildningsnivån i kommunen och näst skolan så är biblioteket den institution som främjar detta bäst. Så mot den bakgrunden är det märkligt att man väljer att inte satsa på Stadsbiblioteket utan skjuter det till en obestämd framtid. Vad det gäller en ny friidrottshall så finns det inom sporten större möjligheter att dra nytta av kommersiella intressen och på så sätt få medfinansiering. Jag har själv deltagit i seminarium som arrangerats av Gästriklands Idrottsförbund, där man pekar på denna möjlighet men att både kommuner och idrottsföreningar är dåliga på att utnyttja denna möjlighet. Istället väntar man på att skattebetalarna ska betala vilket gör att man får vänta länge eftersom skattepengarna inte räcker till allt. Om man på allvar försöker hitta samarbetspartnerns som är beredda på att medfinansiera så är det möjligt att tidigarelägga en friidrottshall samtidigt som kommunen själv satsar på biblioteket.

En annan punkt som tidningarna lyfter fram i vårt förslag till mål och ekonomiska ramar är vår satsning på skolan. Det skiljer ungefär 30 miljoner kronor mellan vårt förslag till budget för Barn- och ungdomsförvaltningen och den rödgröna kommunledningens. Tidningarna rapporterar vi lägger dessa extra pengar på att få ned barngrupperna i förskolan, men vad de missar är att det är 30 miljoner kronor utöver de 10 miljoner extra som kommunledning har i sin budget för att satsa på förskolorna. Dessa 10 miljoner finns också i vår budget (utöver de 30 miljonerna) men vi skjuter till dem som en extra resurs till skolan för att hjälpa fler elever att få gymnasiebehörighet vilket får betydelse för att få ned ungdomsarbetslösheten i kommunen.

Tidningarna skriver också om att vi vill minska ned antalet projekt i kommunen till förmån för kärnverksamheten. Arbetarbladet har en lista på pågående projekt i kommunen, men det är långt ifrån allt som man redovisar. Bara kommunstyrelsen lägger ut runt 40 miljoner årligen på olika former av projekt (den totala summan för Arbetarbladets lista är knappt 15 miljoner). Till detta kommer att de olika nämnderna finansierar olika projekt i sina respektive förvaltningar. Omvårdnadsnämnden som för närvarande genomlyser sin ekonomi för att komma till rätta med sitt budgetunderskott har funnit att förvaltningen driver över 60 projekt med oklar kostnad och nytta. Kommunen behöver således göra en total genomlysning över samtliga projekt och ta sig en fundera över vilken nytta de har för kommunens kärnverksamhet. Projekt är i sig inte av ondo, men man ska vara medveten om att de ofta blir kostnadsdrivande förvaltningarna (utöver över kostnaden för själva projektarbete) om resultatet av projektarbetet ska implementeras i berörda förvaltningar. Därför måste man fråga sig om alla dessa projekt gagnar kommunens kärnverksamhet eller dränerar de kommunen på resurser? Från Alliansens sida säger vi att de projekt som inte kan visa på ett entydigt sätt att de gagnar kommunens kärnverksamhet ska avslutas. Kommunstyrelsen ska vara mycket restriktiv med att starta nya projekt (budgeten för projektmedel kan minst halveras). Endast de som gagnar näringslivsutvecklingen i kommun kan komma ifråga.

Se artiklarna i Gefle Dagblad och Arbetarbladet.

Lägre ingångslöner mot högre slutlöner

2011-06-10T15:31:00.003+02:00

Per Gudmundson på Svenska Dagbladet har idag en ledare om avsaknaden på konkreta lösningar på att få fram jobb till dem som har svårt att komma in på den arbetsmarknad som nu växer (ett problem man kan se här i Gävle och Gävleborg). Bland annat nämner han motståndet mot så kallade låglönejobb som finns i Sverige, trots att det i andra länder har fungerat som en möjlighet till inträde på arbetsmarknaden för grupper som annars hade varit beroende av stöd från samhället för att klar sig. Grunden till detta motstånd är att svensk fackföreningsrörelse befarar att införandet av låglönejobb kommer innebära en generell press nedåt på lönerna som helhet på arbetsmarknaden. Detta är av samma skäl som man är motståndare till att sänka ingångslönerna för att på så sätt underlätta inträdet på arbetsmarknaden för bland annat unga människor med liten yrkeserfarenheten. Gudmundson nämner att IF Metall har gått med på sänkta ingångslöner för unga, men det är de tämligen ensam om att acceptera.

När jag var aktiv inom JUSEK/SACO så sa man alltid att vi fackliga företrädare skulle jobba för att få upp ingångslönerna eftersom man trodde att det i sin tur skulle innebära att även alla andra löner steg på arbetsplatsen. Så blev inte fallet. Det enda som hände var att lönestrukturen blev samman pressad – d.v.s. avståndet mellan lönen för den som var ny på jobbet och den som hade jobbat länge krympte. De som hade jobbat länge ansåg att detta var orättvist när de märkte att deras erfarenhet inte värdesattes nämnvärt mer än ”gröngölingarnas”. Att höjda ingångslöner inte bidrog till att höja övriga löner var knappast förvånande. Arbetsgivaren har inte obegränsade meddel till löner och när de betalar mer för de nyanställda då blir det mindre till löneökningar för övriga. Möjligheterna att göra lönekarriär inom sin anställning försvann och fackets enda svar till dem som undrade hur de skulle få bättre betalt för sin erfarenhet var att de skulle byta jobb.

Jag har inget problem med låga ingångslöner men däremot med låga slutlöner (d.v.s. den lön du har den dagen du slutar). Erfarenhet måste betala sig. Det måste vara möjligt att göra lönekarriär inom sitt arbete tackvare ökad erfarenhet, istället för att behöva byta jobb. Det borde vara möjligt för arbetsmarknadens parter att kunna enas (om viljan finns) om att sänka ingångslönerna mot att höja lönerna för dem som har jobbat länge. På så sätt skulle man kunna slå två flugor i en smäll. Sänkt tröskel till arbetsmarknaden genom lägre ingångslöner för arbetsgivaren att betala för den som nyanställs och samtidigt som erfarenhet premieras mer och därmed få upp slutlönerna - även inom låglönejobb.

Sjung om studentens lyckliga dag!

2011-06-09T14:50:00.004+02:00

Sitter på mitt varma kontor och arbetar med planerna för kommunens mål och ekonomiska ramar. Utanför mitt fönster firar nybakade studenter genom att åka runt runt med bilar och lastbilar och sjunger för vad rösten bär. Deras glädje i det stråland solskenet smittar av sig. Normalt brukar jag inte önska att jag var yngre, men just sådan här dagar längtar man tillbaka till när man själv var nybakad student och världen låg öppen för en. Önskar grattis till alla nya studenter. Festa hela natten lång. Det är ni värda.

Absolut eller relativ fattigdom?

2011-06-08T12:18:00.005+02:00

Igår presenterade Rädda Barnen sin rapport om familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige, vilket är en fortsättning på deras årliga kartläggning över barnfattigdomen som publicerades i februari. I rapporten framgår att alla har fått det bättre under 2000-talet. Utredaren till rapporten Tapio Salonen sa igår att "den fattigaste femtedelen har ökat sina faktiska inkomster, räknat per konsumtionsenhet, med 22 procent mellan 1998 och 2008”. Den absoluta fattigdomen i Sverige (det vill säga vad man faktiskt har att röra sig med) har minskat under 2000-talet, även om man kan se en liten uppgång för år 2008 när lågkonjunkturen slog till och arbetslösheten sköt i höjden.

Däremot har den relativa fattigdomen ökat i Sverige. Det vill säga fokus ligger inte då på vad man själv har i plånboken utan vad andra har i relation till den egna plånboken. Alla har fått det bättre absolut sett men eftersom en del har fått det ännu bättre i relation till andra så har klyftorna ökat och därmed den relativa fattigdomen. Det relativa fattigdomsbegreppet är ett mycket missvisande, eftersom med det som utgångspunkt för att definiera fattigdom finns det ingen fattigdom i ett land där alla svälter då ingen har det bättre än den andre. Det enda raka vore att bara mäta absolut fattigdom, men det väljer inte Rädda Barnen att fokusera på i sin senaste rapport.

Rädda Barnen har dock en poäng i sin rapport att träffsäkerheten i familjepolitiken har minskat under de senaste tio åren. Det vill säga att effekten av det riktade stödet till familjer med små inkomster har avtagit, vilket regeringen även har uppmärksammat. Samtidigt missar Rädda Barnen att lösningen på fattigdomen är att få fler i arbete och inte genom ökade bidrag, vilket ledarna på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tar upp.

Med anledning av rapporten gjorde SVT:s Aktuellt igår ett inslag om en ensamstående mor med tre barn och som hade små ekonomiska marginaler. Barn till ensamstående föräldrar är en grupp som förekommer i statistiken över barnfattigdomen, men enligt Rädda Barnens rapporter är de som främst drabbas av barnfattigdom barn till invandrare. En reflektion som jag har gjort när massmedia (som Aktuellt) tar upp ämnet barnfattigdom så är det oftast just den ensamstående föräldern som får ge bild till detta och inte invandraren. Kan det möjligen ha att göra med att invandraren ofta har från sina hemländer erfarenhet av vad det verkligen innebär att leva i absolut fattigdom till skillnad mot dem som bara har upplevt den relativa fattigdomen i Sverige? Perspektiven på vad fattigdom är kommer då i ett annat läge. Till Aktuellts försvar ska man nämna att man gjorde senare i programmet ett inslag om matsituationen Malavi, där man intervjuade en annan mor som ansåg sig leva i ett välstånd för att hon och hennes familj nu kunde äta sig mätta överhuvudtaget. Mamman i inslaget om barnfattigdom i Sverige var däremot bekymrad över att hon ofta lagade ravioli och blodpudding till sina barn.

Se även ledarna Gävles lokala tidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet för olika perspektiv att se på saken.

S, V och Mp sviker sina vallöften - inte oväntat

2011-06-01T16:32:00.005+02:00

Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiet har lova i val efter val att de ska minska barngrupperna i förskolan. Under senaste valet sa de att man skulle ha som mål att inga barngrupper skulle vara större än 15 barn per grupp. Idag har de meddelat att de bryter sitt vallöfte. Mindre barngrupper ska inte längre vara en målsättning för kvalitén i förskolan (trots att föräldrar och personal har i åratal efterfrågat detta). Inte oväntat. Man har aldrig velat ta tag i frågan på allvar, vilket har varit uppenbart när man börjar tala om konkreta åtgärder. Nu vet gävleborna en gång för alla var de rödgröna står i denna fråga. Mindre barngrupper kräver regimskifte i Gävle.

GD, AB

Bättre beslutsunderlag till de folkvalda

2011-05-31T11:24:00.004+02:00

Igår var det kommunfullmäktige och huvudpunkten var bokslutet för 2010. Inför detta hade revisorerna skrivit en revisionsberättelse med många förslag på förbättringar. Man pekade bland annat på att beslutsunderlaget till Gävles enda folkvalda organ har stora brister. Man skriver: "i påfallande många beslut saknas redogörelser för vilka följder förslaget får för kommunens planering och budget. För att råda bot på detta föreslår revisorerna att följande fem punkter beaktas i beslutsunderlagen:

1. Vad har man kommit fram till? Vilken lösning har man på problemet?
2. Vad får förslaget för konsekvenser för olika intressenter? Vad kostar det? Hur skall det genomföras? När och av vem skall det genomföras?
3. Vad finns det för alternativ till förslaget? Vilka fördelar har förslaget jämfört med alternativen?
4. Hur har man kommit fram till den här lösningen? Metoder? Resonemang?
5. Hur har frågan behandlats tidigare? Vilken är bakgrunden till utredningen?

Jag delar fullt ut kommunrevisionens uppfattning (vilket jag också framförde i fullmäktige) och det är allvarligt att beslutsunderlagen till gävlebornas representanter har brister. De som kan ändra på detta är vi folkvalda själva genom att kräva bättre underlag innan vi tar beslut. Jag hoppas att jag inte är den enda i fullmäktige som vill ha bättre underlag.

Vad som förövrigt till drogs på fullmäktige kan läsas på följande länkar:

GD1, GD2, AB

Belackarna av FP drev röster till SD

2011-05-26T13:51:00.002+02:00

I förra veckan blev jag tipsad att läsa en artikel på Newsmill författad av domaren och tillika ledamoten i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter Krister Thelin. Artikelförfattaren ser ett problem i att de som förespråkar ett öppet och tolerant Sverige samtidigt inte talar om problemet med den överrepresentation som invandrare står för inom brottsstatisktiken. Som Krister skriver:

”Det går att vara för en liberal invandringspolitik och samtidigt vilja bekämpa den ökade brottslighet som följt i dess spår.” [---] ”Återkommande undersökningar visar att svenskar är ovanligt toleranta, men frustrationen över en vardagsverklighet som inte kan döljas genom en tillrättalagd information och politiskt nyspråk tar sig reella uttryck. Hade de goda krafterna förmått på ett mera robust sätt ta sig an invandringens uppenbara brottsliga avigsidor, hade vi förmodligen sluppit sverigedemokraterna i riksdagen.” [---] ”Men än är det inte för sent för de goda krafterna att öppna ögonen, överge det binära seendet och, samtidigt som folkupplysning mot rasism fortgår, intensifiera arbetet med att bekämpa brottsligheten. Det är ingen mänsklig rättighet att få invandra till Sverige. Men de som bor här har rätt att kräva att det allmänna skyddar dem till liv och egendom. Det gäller såväl invandrare som svenskar.”

Jag tycker att Krister har en poäng i det han skriver. Under mandatperioden 2002 till 2006 drev Folkpartiet hårt integrationsfrågan och man duckade inte för de problem som finns med invandring samtidigt som man lyfte fram möjligheterna. Istället för att tiga valde man ta fram lösningar på problemen. Syftet med detta var att slå vakt om det öppna och toleranta Sverige och inte låta främlingsfientliga krafter få exploatera problemen för deras egna syften. Partiet föreslog bland annat språktest för medborgarskap och man diskuterade även skärpta regler kring utvisning vid brottsdomar för invandrare. Man gjorde det som Krister Thelin efterlyser – både förorda en liberal invandringspolitik och bekämpa de problem som finns till en följd av detta. Folkpartiet blev dock ensamt i sin hållning. I stället för att pressentera andra förslag på lösningar valde de politiska motståndarna, en rad ledarskribenter och andra tyckare att angripa Folkpartiet för främlingsfientlighet. Man hävdade att Folkpartiet försökte vinna främlingsfientliga röster, trots att partiet förespråkade en liberal invandringspolitik. Påhoppen på Folkpartiet fick många partimedlemmar att känna obehag vilket ledde till intern kritik av den förda politiken och partiet har successivt valt att göra som andra partier att hålla en låg profil.

Krister Thelin menar att om ”de goda krafterna” med kraft tagit sig an de negativa sidorna med invandringen som hög brottslighet bland invandrare, så hade man sluppit sverigedemokraterna i riksdagen. Folkpartiet blev länge anklagat för att fiska efter främlingsfientliga röster, vilket skulle vara samma röster som nu har gått till sverigedemokraterna. Den något märkliga logiken hos Folkpartiets belackare var att det är bättre att väljare som är bekymrade över problem med invandring röstar på främlingsfientliga partier som vill gör Sverige till ett stängt och intolerant land än partier som förespråkar öppenhet och tolerans men som samtidigt erkänner att det finns problem som måste hanteras. Om Krister Thelin har rätt i sin analys så kan man konstatera att belackarna av Folkpartiet fick som de ville.

Återigen ratar kommunledingen förslag på tydliga mål för barngrupperna i förskolan

2011-05-24T17:29:00.008+02:00

Kommunstyrelsen behandlade idag två medborgarförslag om tydliga mål för storleken på barngrupperna i förskolan. Jag driver själv frågan och därför stödde jag båda dessa förslag. Endast Centerpartiet stödde mig och Folkpartiet i denna fråga. Övriga partier vill inte ta fram några tydliga mål för storleken på barngrupperna.

Med anledning av behandlingen av dessa medborgarförslag gjorde radions P4 ett längre inslag där bland annat jag uttalar mig. Lyssna på inslaget här.

En amerikansk ambassadör på besök i Gävle

2011-05-23T17:18:00.002+02:00

Idag besökte amerikanske ambassadören Matthew Barzun Gävle. Den amerikanska ambassaden har gjort en kort turné i landet med syfte att få in andra intryck än dem som man får i Stockholm. Jag hade möjlighet att träffa ambassadören. Matthew Barzun berättade att när han blev utsedd av president Obama att bli ambassadör i Sverige så fick han ett uppdrag och det var att lyssna. Detta uppdrag kännetecknade hela besöket. Ambassadören och hans stab var inte ute efter att berätta om USA utan att få lärar sig mer om Gävle. Speciellt var han intresserad av hur Gävle arbetar med olika miljöfrågor t.ex. återvinning. Han berättade att medvetenheten om miljön och speciellt klimatpåverkan på grund av livsstilsmönster ökar snabbt i USA. Det var en positiv nyhet. Vad man gör i USA blir ofta förebild för många andra länder i världen och på så sätt sitter USA på nyckeln till en internationell överenskommelse om att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Kul att USA väljer att åka till Gävle för att få idéer att arbeta med hemma.

Bra förändring i fas 3 men regeringen bör även beakta Svenskt Näringslivs idé

2011-05-18T09:10:00.005+02:00

Igår beslutade regeringen att personer som deltar i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 ska ha möjlighet att utbilda sig om det leder till en anställning. Arbetsmarknadsutbildningar var tidigare bara aktuell i fas 1 och två fas 2. Regerings beslutet gäller omgående. Det är bra att denna förändring sker, eftersom fas 3 har visat sig vara allt för rigid i sitt regelsystem för att främja vägen till arbete. Regeringen har återigen visat att man är bredd på lyssna på kritik och prestigelöst göra förändringar i sin egen skapelse.

Ett annat problem är frågan vilka uppgifter man som arbetslös får göra om man är i fas 3 när man är ute på arbetsplatserna. Regeln är att det ska vara meningsfull sysselsättning men inte ett riktigt jobb. Skälet till denna regel är att man inte vill att fas 3 ska tränga ut riktiga jobb. Frågan är dock bara var går gränsen mellan en meningsfull sysselsättning och ett riktigt jobb? Om det är en meningsfull uppgift som fas-trearen gör för arbetsgivare är det då inte ett riktigt jobb? Det finns ett klart gränsdragningsproblem. Svenskt Näringsliv föreslog igår att fas-treare ska få göra riktiga jobb eftersom det skulle innebära att dessa får visa vad man går för och då får större möjligheter att få jobb. Dessutom kommer man ifrån problemet vad som är meningsfull sysselsättning och vad som är ett riktigt jobb. Jag tycker att Svenskt Näringslivs idé är ett klar värd att beakta även om det finns en del frågor som man måste lösa - t.ex. riskerna för missbruk av fas-treare som billig arbetskraft. Den risken är uppenbar, men det är bättre att ta den risken än att leta efter konstlade sysselsättningar.

De mindre måste reagera mera om man vill vinna flera

2011-05-11T21:29:00.003+02:00

Igår skrev Gefle Dagblad i en ledare att Alliansens tre mindre partier (FP, C och KD) ska inte vara så nöjda med att de får vara med och regera landet utan de måste mer reagera på de aktuella politiska frågorna. Jag tycker att Gefle Dagblad har en poäng. När det är frågor som inte ligger på de mindre partiernas minsterposter väljer man ofta att ha en låg profil. De flesta väljarna har nog inte en aning om vad dessa partier har för åsikt i t.ex. stora aktuella frågor som arbetsmarknadspolitiken eller socialförsäkringsfrågan. De flesta väljarna antar att dessa partiers åsikter är de samma som Moderaternas. Så är det inte, men dessa åsikter stannar allt för ofta inom de mindre partierna.

Det är givetvis så att sitter man i en regering så får man vara beredd på att kompromissa, men det finns ingen anledning att inte tydligt framföra sin åsikt för allmänheten. Man måste tydligare redogöra för att man har kompromissat men att man kommer fortsätta vidhålla sin uppfattning och om väljarna vid nästa val ändrar balansen i Alliansen så kan det innebära att politiken blir en annan. Vill man få fler väljare måste man som Gefle Dagblad skrev reagera i fler politiska frågor.

Sol, värme och budgetarbete

2011-05-10T16:46:00.005+02:00

När vårvärmen börjar stiga i maj och det enda man känner är att man vill vara ute i solen då är det dags att sitta inne med en av årets viktigaste uppgifter inom kommunpolitiken - att ta fram mål och ekonomiska ramar för kommunens verksamhet under nästa år.

Förra veckan fick varje kommunal förvaltning och bolag redogöra för kommunledningen och oss i oppositionsen hur man ser på sin verksamhet under de kommande åren och speciellt vilka ekonomiska behov man anser sig ha under budgetåret 2012 för att nå kommunens mål. Efter denna redogörelse är det upp till politiken att prioritera och eventuellt omformulera kommunens mål.

Idag satt vi i Alliansen och diskuterad, ut efter våra respektive partiers politik, vilka prioriteringar vi vill göra och vilken målsättning vi ska ha med kommunens verksamhet. Vi har rätt stor samsyn vad som behöver göras med tanke på att vi har lagt många gemensamma förslag på mål och ekonomiska ramar under åren.

Om det finns något som jag skulle vilja göra så är det en total genomlysning av varje förvaltnings budget för att på så sätt säkerställa att de skattepengar vi lägger verkligen går till kärnverksamhet inom varje förvaltning. Till exempel när omvårdnadsförvaltningens verksamhet blev genomlyst för att komma tillrätta med dess budgetunderskott visade sig att förvaltningen drev över 60 projekt som alla tar resurser från kärnverksamheten. Varje enskilt projekt går säkert att hitta en motivering till men när dessa projekt drivs på bekostnad av kärnverksamheten är det fel.

Tyvärr är det dock så att sitter man i opposition har man bara möjlighet att få ett övergripande grepp om budgeten, då man saknar resurser att göra den nödvändiga genomlysningen. Man kan hoppas att även den rödgröna politiska ledningen skulle vilja ha en ordentlig genomlysning. Något initiativ i den riktingen har jag dock inte märkt under de år jag har varit politiskt aktiv. Kanske de inte bryr sig så länge förvaltningarnas och bolagens ekonomi inte visar på minusresultat. Varför lägga tid på att granska en utåtsett fungerande ekonomi när man kan njuta av vårsolen? Möjligen är jag störd, men jag vill veta i detalj vart varje skattekrona går i de ekonomiska ramar som vi nu arbetar med, medan gävleborna kan njuta av vårvärmen.

Förbjud barnaga i hela EU

2011-05-09T11:28:00.003+02:00

Idag på Europadagen inleder Folkpartiet Liberalerna en kampanj för att stoppa barnaga i hela Europa. Idag är det tillåtet i elva EU-länder att slå barn i uppfostringssyfte. Att tillåta våld mot barn står dock i strid med de gemensamma värderingar som alla länder i unionen valt att stå bakom. Barns rättigheter måste respekteras i alla EU-länder. EU-minister Birgitta Ohlsson skriver idag på Newsmill om kampen mot barnaga i Europa.

Vad ska ske med Villa Sjötorp?

2011-05-09T10:31:00.004+02:00

Idag ska kommunstyrelsens beredning av mark, miljö- och planärende träffas. En fråga som ska diskuteras är vad kommunen ska göra med Villa Sjötorp? Det vackra huset vid stranden på Norrlandet har tyvärr fått förfalla och nu gör Gävle hamn anspråk på marken för sin utbyggnad. Det finns tre alternativ: bevara huset på dess nuvarande plats, flytta byggnaden, riv allt ihop. Personligen hoppas jag att denna pärla kan få vara kvar och att den används så att den inte bara står och förfaller som nu har varit fallet.

Det hänger inte bara på reglerna

2011-05-04T21:02:00.007+02:00

I debatten om sjukförsäkringsreglerna har det stundtals diskuterats huruvida de ömmande fall som lyfts fram av massmedia enbart är en konsekvens av de nya reglerna eller om Försäkringskassan kan ha gjort fel. Igår släppte Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) sin granskningsrapport över hur Försäkringskassan har hanterat de nya reglerna. Så här skriver man bland annat:

"I vissa avseenden har handläggningen påverkats positivt av förändringarna. Försäkringskassans handläggare upplever att de nya reglerna har underlättat en mer aktiv sjukskrivningsprocess och att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan underlättar kommunikationen med de försäkrade.

ISF finner i sin granskning också brister i tillämpningen som påverkar rättssäkerheten och effektiviteten i sjukförsäkringen. Brister förekommer i planer och utredningar, och prövningarna av arbetsförmågan vid de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan sker inte alltid tillräckligt tidigt, vilket påverkar förutsebarheten negativt för de enskilda.

Beslut om sjukersättning är alltför ofta inte motiverade så att den försäkrade kan förstå skälen för beslutet. ISF har i sin granskning också funnit att beslut om avslag ibland fattas på ofullständigt underlag, vilket kan vara en konsekvens av hur Försäkringskassan styr handläggningstiderna. Vid granskningen har även framkommit att vissa personer, som eventuellt skulle ha kunnat beviljas en förmån på lägre nivå än den man ansökt om, får avslag utan att informeras om denna möjlighet.

De rutiner som tagits fram för övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för personer vars ersättning från sjukförsäkringen tagit slut har ett myndighetsperspektiv och är inte ändamålsenligt utformade för att stödja individen. Den information som sänds ut inför övergången är dessutom svår att förstå."

Mer om ISF:s rapport kan ni läsas här.

Regeringen har erkänt att det har funnits brister i de nya sjukförsäkringsreglerna vilket man arbetar för att rätta till (vilket jag har skrivit om tidigare). Samtidigt går det inte bara att skylla på brister i reglerna för de problem som massmedia har uppmärksammat, vilket ISF:s rapport visar. I många fall handlar det också om brister i Försäkringskassans handläggning. Jag har tidigare arbetat på en myndighet under olika regeringar och min erfarenhet är att även med de bästa regler från politikernas sida så kan de undergrävas av både myndighetens och enskilda myndighetspersoners agerande.

Några fler reflektioner över sjukförsäkringsreglerna kan läsas i dagens Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

När man inte trodde att det skulle kunna bli sämre

2011-05-03T19:51:00.004+02:00

Svensk Näringsliv har idag presenterat sin årliga ranking av företagsklimatet i landet och Gävleborg som redan tidigare låg illa till har sjunkit som en sten. För Gävles del innebär det att man har gått från plats 210 till 229 (av 290) och lika nedslående är det för övriga kommuner i länet (jumboplats har Hofors på plats 282). Enligt Svenskt Näringslivs regionchef i länet måste kommunerna "ha en policy eller en handlingsplan för arbetet med företagen, göra hanteringen av kommunala ärenden enklare, koncentrera sig på att bli en beställare i stället för en producent och utveckla den kommunala upphandlingsprocessen, tillsammans med företagen". Jag tror dock också att det handlar om en attityd fråga från kommunernas sida mot företagen och företagarna. På gårdagens kommunfullmäktige framgick tydligt när en eventuell expansion av Valboköptstad med IKEA i spetsen var uppe för diskussion att kommunens politiska ledning bygger på ett tillväxtfientligt Miljöparti och ett Vänsterparti som anser privat företagande är något suspekt. Med sådana attityder är det inte konstigt att en del företagare ansera företagsklimatet inte är det bästa.

GD, Arb

En kampanj för omhändertagna barn och ungdomar

2011-05-03T19:26:00.003+02:00

Som ett startskott på Folkpartiets nationella kampanj för omhändertagna barn och ungdomar presenterade jag idag för massmedia folkpartiets rapport "Alla barn har rätt till en trygg uppväxt - Stärkta rättigheter för omhändertagna barn". Några av Folkpartiets förslag på förbättringar är:

- Ge varje placerat barn en egen, särskilt utsedd socialsekreterare. Många utsatta barn känner stor ensamhet. Det krävs kontinuitet och täta kontakter för att barnet ska kunna känna förtroende för socialsekreteraren. Socialsekreteraren ska enbart ha ansvar för kontakten med barnet och inte med familjehemmet eller HVB-hemmet.

- Placerade barn ska få besök av sin socialsekreterare minst en gång i kvartalet. Många placerade barn upplever att ingen hör eller ser hur de egentligen har det. Tätare besök och en bättre uppföljning av hur barnet har det är allra viktigast för att förhindra att barnet utsätts för missförhållanden.

- Obligatorisk utbildning och handledning för alla familjehem. Många familjehem får i dag ingen utbildning innan de tar emot barn som ofta har stora och sammansatta behov. För att säkerställa att placerade barn får en bra omsorg är utbildning och handledning ett grundkrav. Socialtjänsten måste också vara lyhörd för familjehemmens behov av stöd.

- Nationella kampanjer för fler familjehem. Det behövs många fler familjehem som kan ta hand om barn och ungdomar med svåra upplevelser bakom sig. För att barn som inte kan bo kvar hemma ska få trygghet krävs att det finns andra familjer som är beredda att öppna sitt hem för dessa barn. Många kommuner har svårt att klara rekryteringen av familjehem på egen hand.

- Inför auktorisation för att driva HVB för barn och unga. Vi måste skärpa kraven på kvalitet och resultat i institutionsvården för barn och unga. Dagens regler är alldeles för luddiga. Det ska finnas tydliga kvalitetskrav som inte får underskridas.

- Gör en skolplan för varje placerat barn. Trots att lyckade resultat i skolan har visat sig viktigast för att det ska gå bra i livet så har kommunerna inte tagit tillräckligt ansvar för omhändertagna barn skolgång. Därför bör hemkommunen göra en skolplan för varje placerat barns skolgång och undervisning. Syftet är att ge barnet stöd att klara sin skolgång.

- Gör en hälsoplan för varje placerat barn. Många omhändertagna barn och ungdomar har missats av barnhälsovården och uteblir från elevhälsans hälsobesök. Dessa barn och ungdomar löper också större risk för psykisk ohälsa än andra. Därför bör socialtjänsten och hälso- och sjukvården upprätta en hälsoplan i samband med att barnet placeras, för att säkerställa att barnets hälsa följs.

- Säkerställ att placerade barn känner till sina rättigheter. Att barnet känner till sina rättigheter är en förutsättning för att han eller hon ska förstå när rättigheterna inte tillgodoses, eller kränks. Såväl socialtjänsten som HVB och familjehem måste återkommande ge varje barn information om sina rättigheter. Att detta sker på sätt som gör att barn och ungdomar kan tillgodogöra sig informationen bör följas upp regelbundet.

Jag har också begärt att kommunrevision ska granska hur väl kommun är på att ge de barn och ungdomar som placeras på HVB-hem en bra skolgång. Skolinspektionen gör förnärvarande en liknande granskning av 45 andra kommun.

Ett uppmärksammat förslag

2011-04-29T12:54:00.003+02:00

Igår lämnade jag in en motion till kommunfullmäktige om ett bonussystem för kommunens anställda. Detta har uppmärksammats av både Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Här nedan kan ni läsa motionen i sin helhet.

Ett bonussystem för kommunens anställda
Inom det privata näringslivet förekommer det att anställda kan få en ekonomisk bonus om de kommer på idéer på hur företaget kan spara pengar genom att effektivisera verksamheten. Syftet med detta bonussystem är att uppmuntra de anställda att engagera sig i att utveckla företagets verksamhet och känna ansvar för företagets ekonomi. Endast de idéer som företaget bestämmer sig för att genomföra belönas med en bonus. Exempel på företag där detta bonussystem finns är Kornäs i Gävle och Sandvik i Sandviken. Ett bonussystem borde införas i Gävle kommunen. Även om den kommunala verksamheten arbetar under andra förutsättningar än det privata näringslivet så är kommun i lika hög grad befrämjad av att de anställda motiveras att ta ansvar för ekonomin och kommer med idéer på hur man kan spara pengar utan att försämra kvalitén i verksamheten. Därför borde även Gävle kommuns anställda få någon form av ekonomisk bonus om de kommer med idéer på hur kommunen kan spara pengar. I ett läge där kommunen står inför stora pensionsavgångar är det viktigt att kommunen framstår som en attraktiv arbetsgivare för att locka nya medarbetare och då kan ett bonussystem bidra till detta.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar
att kommunledningskontoret får i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ett bonussystem för kommunens anställda motsvarande det som finns i det privata näringslivet i enlighet med redogörelsen ovan.

Bra att Moderaterna tänker om

2011-04-28T14:14:00.003+02:00

Moderaterna har meddelat att de har svängt i frågan om att redovisa privata partibidrag och att de nu är beredda på att göra detta. Det är välkommet. Det är pinsamt för Sverige som demokrati att vi inte har haft regler som ger allmänheten insyn i hur partierna finansieras. Detta är en självklarhet i nästan alla andra västdemokratier och nu kommer kanske Sverige till sist tillhöra denna skara.

På studiebesök på en skola och möte med en Fas 3:are

2011-04-27T13:25:00.004+02:00

Idag gjorde jag ett studiebesök på Sofiedalskolan där de bland annat har elever från årskurs ett till nio. Studiebesöket började med att jag och min kollega Evelyn Klöverstedt från Barn- och ungdomsnämnden fick sitta med de biträdande rektorerna för hela Valbo-skolenhet och diskutera hur vi ska höja skolresultaten. Främst pekade man på två saker. Det ena var att man behövde bli bättre på att konkretisera och kommunicera målen med elever och föräldrar för att på så sätt stärka deras engagemang för skolarbetet. Det andra man pekade på var behovet av stöd till lärarna i deras ledarroll. Det finns behov handledning och feedback på hur man agerar i klassrummet. Man uttryckte även en frustration över att bilden av den svenska skolan i massmedia är så ensidigt negativt. Det finns både bra och dåliga sidor av skolan och båda måste lyftas fram för att ge en rättvis bild. Efter mötet med biträdande rektorerna gick jag en rundtur i skolan och träffade övrig skolpersonal och elever. Från flera lärare fick jag höra att man behövde mer resurser och man pekade på att Gävle kommun ger mindre i elevpeng än motsvarande kommuner i landet.

Under min rundtur träffade jag på en så kallad Fas 3:are. I flera röda tidningar, som Arbetarbladet här i Gävle, har man lagt all energi på att hitta brister med Fas 3 i regeringens arbetsmarknadspolitik. Visst finns det problem vilket arbetsmarknadsministern erkände så sent som igår, men den Fas 3:are som jag träffade på Sofiedalskolan var dock nöjd. Genom Fas 3 var han på väg att få ett fast jobb på skolan. Jag antar att han aldrig kommer bli intervjuad av den röda pressen. De vill inte ge en rättvis bild av Fas 3.

Dags för öppen fika

2011-04-26T15:22:00.003+02:00

Imorgon onsdag ska jag sitta på Stadsbibliotekets café mellan 16 och 18 och över en kopp kaffe träffa gävleborna och lyssna till vad de har på hjärtat. Vid förra sittningen var det fem personer som kom och vi diskuterade kärnkraft, snöskottning, kommunens investeringar, högskolan i Gävle och framtidens ekonomiska tillväxt i en snävare tillgång på råvaror.

Vad som kommer avhandlas imorgon har jag ingen aning om, men roligt ska det bli.

En klok bonde med erfarenhet av Tjernobyl

2011-04-26T10:28:00.004+02:00

Idag har det gått 25 år sedan kärnkraftolyckan i Tjernobyl och på torsdag den 28:e april ska jag debattera kärnkraftens vara eller icke vara på Stadsbiblioteket klockan 19:00. Naturskyddsföreningen är arrangör. Arbetarbladet har idag ett intressant reportage om bonden Mats Eriksson från Trödje som blev världskänd för 25 år sedan när mätningar visade då att han hade 15 000 becquerel cesium i kroppen (det normal idag är 196) på grund av det radioaktiva nedfallet som drabbade Gävle efter Tjernobyl. Det kanske mest intressanta med Mats är att han har svårt att se hur Sverige skulle klara sig utan kärnkraften, trots hans personliga erfarenheter av en kärnkraftolycka. Händelserna i japanska Fukushima har inte ändrat på det. Mats drar den kloka slutsatsen att man ska inte ändra uppfattning om kärnkraft innan man har svar på alla frågor kring vad som har skett i Fukushima. Fler borde resonera som Mats.

Det är inget självändamål att behålla kärnkraften, men vi får aldrig ersätta dess energiproduktion med fossila bränslen som förstör vår jords klimat. Sverige har idag många gamla kärnkraftverk och troligen kommer inte alla behöva ersättas på grund av regeringens satsningar på förnyelsebar energiproduktion och energieffektiviseringar. Men skulle några kärnkraftverk förnyas så är det bättre än att gör som Tyskland som gör sig beroende av klimatpåverkande naturgas från Ryssland bara för att man avstår från sina egna kärnkraftverk. I sammanhanget ska man komma ihåg att Tyskland har också satsat stort på förnyelsebar energiproduktion, men har ändå inte kunnat kompensera kärnkraften fullt ut. Kanske kan Sverige det, men om inte vad gör vi då? Ska vi köpa naturgas och släpper våra ambitioner på fossilbränslefritt samhälle? Nej tack.

Ska S närma sig SD för att bekämpa barnfattigdom?

2011-04-20T15:04:00.005+02:00

Sedan Rädda Barnen släppte sin årliga rapport om barnfattigdomen tidigare i år, där det framgår att barnfattigdomen ökade år 2008 och troligen har forsatt öka sedan dess, har socialdemokraterna och deras partiledare vid upprepade tillfällen hävdat att barnfattigdom är en del i det alliansstyrda Sverige. Professor Tapio Salonen, som författat den studie som Rädda Barnen stödjer sin rapport på, har avfärdat socialdemokraternas resonemang. Salonen pekar på att dubbelt så många barn var fattiga under socialdemokraternas regering 1997 jämfört med idag. Socialdemokraternas hyckleri kring denna fråga kan inte bli mer uppenbart.

I en ledare i Svenska Dagbladet den 17 april pekar Nima Sanandaji också på att en bidragande orsak till att barnfattigdomen har ökat beror på att fler asylsökande har fått uppehållstillstånd och dessa har små ekonomiska marginaler vilket gör att de är beroende av försörjningstöd (socialbidrag). Detta ligger i linje med Rädda Barnens rapport där det framgår att det är främst barn till föräldrar med utländsk bakgrund som lever i fattigdom, även om rapporten inte uttalar sig om huruvida denna grupp utgörs främst av nyanlända asylinvandrare. Om alliansregeringen har något ansvar så är det att man inte har velat driva en restriktiv invandringspolitik för att på så sätt hindra dessa fattiga barn och föräldrar att bosätta sig i landet. Socialdemokraterna säger att de vill driva en politik som motverkar barnfattigdomen (till skillnad mot alliansregeringen). Innebär det att man tänker gå Sverigedemokraterna till mötes?

Alla dessa opinionsmätningar

2011-04-18T13:00:00.002+02:00

Igår presenterade Sifo sin senaste väljarundersökning. I princip är det dött lopp mellan blocken med ett litet övertag för de rödgröna partierna. Jag ska erkänna att jag liksom alla andra som är politiskt intresserade har ständig koll på opinionssiffrorna, men samtidigt är det lite tröttsamt när massa tyckare dra långtgående slutsatser av ett rätt tunt material. Framför allt västerinriktade tyckare är snabba på att dra långt gående slutsatser. Under större delen av förra mandatperioden visade de olika mätningarna på en promenadseger för de rödgröna över alliansens fyra partier och detta fick många vänstertyckare att dra slutsatsen att svenska folket inte vill ha borgliga regeringar i Sverige. När så svenska folk verkligen fick rösta så ville man inte se en rödgrön regering. Slutsats: opinionsmätningar kommer och går, men endast valresultatet består.

Välkomna förändringar i sjukförsäkringssystemet

2011-04-11T10:52:00.004+02:00

Idag skriver socialministern Ulf Kristersson tillsammans med alliansens ledamöter i socialförsäkringsutskottet på DN-debatt att sjukförsäkringen kommer ändras på en rad områden även om grundstommen ska finns kvar. Det är välkommet att man gör de nödvändiga förändringar som behövs för att minimera risken att människor kommer i kläm i systemet såsom har skett när sjukförsäkringssystemet gjordes om för några år sedan. Samtidigt är det bra att man inte gör en återgång till det gamla systemet där människor fastnade i passiva sjukskrivningar och ett ständigt ökande antal av förtidspensionärer i världens friskaste land.

Man måste nog vara ödmjuk och inse att vi inte kommer kunna finna ett helt perfekt sjukförsäkringssystem. Regeringen har dock visat att man lyssnar på kritiken och är ständigt beredd på att arbeta vidare med systemet för att lösa de problem som finns, men där utgångspunkten även fortsättningsvis ska vara att hjälpa människor tillbaka istället för som tidigare lämna dem åt deras öde.

Ett inskränkt förslag

2011-04-08T14:55:00.004+02:00

I en artikel på DN-debatt meddelar Miljöpartiet att man har lämnat en motion till riskdagen där man föreslår att minst två kärnkraftverk ska stängas av under denna mandat period (alltså senast 2014) med hänvisning till kärnkraftolyckorna i Japan. Man menar att nedstängningen inte kommer vara något problem för Sverige då Energimyndigheten har prognostiserat att Sverige kommer ha ett energiöverskott på 23 TWh år 2020.

Jag kan bara instämma i min partikollega Carl B Hamiltons kommentar. Stänger man ned reaktorer så försvinner överskottet och därmed möjlighet att exportera el till länder som idag är beroende av kolkraft och annan fossilbränsledriven energiproduktion som påverkar vårt klimat. Vårt överskott kan alltså bidra till att andra länder kan undvika att släppa ut klimatpåverkande utsläpp. Miljöpartiet anser sig vara ett internationellt inriktat parti, men i denna fråga är de minst sagt nationellt trångsynta.

35 meter upp med Mackmyra Whisky

2011-04-06T09:46:00.000+02:00

Lagom till frukost var jag inbjuden till en förevisning av Mackmyra Whiskys gravitationsdestillerie som med rask takt börjar färdigställas. Byggnaden är 35 meter hög och är den första byggnaden i den whiskyby som håller på att ta form utanför Gävle. Denna whiskyby kommer inte bara vara en produktionsanläggning utan också ett besöksmål för alla whiskyintresserade världen över. Mackmyra Whisky grundades 1999 av några personer som en kväll fick en idé som de starkt trodde på och var beredd på att lägga all sin tid på. Tolv år senare har de inte bara lanserat Sveriges första maltwhisky utan också en hel whiskyby som är unik i världen och som är en viktig komponent i deras lansering av svensk maltwhisky internationellt. Gävles och Sveriges framtida välstånd i den globala konkurrensen hänger på personer som vågar satsa på sina idéer, vågar tro på att man har en plats i världen att fylla och är beredd att arbeta hårt. Politiken måste se till att dessa entreprenörer får möjlighet att växa, känner att de får lön för mödan och att de därigenom vill vara kvar i Sverige (på samma sätt som Mackmyra Whisky väljer att vara kvar i Gävle där man en gång började). Det tjänar alla på.

Spetsutbildningar på högstadiet

2011-04-05T11:12:00.003+02:00

Båda lokala tidningarna, GD och AB, uppmärksammar idag att utbildningsminister Jan Björklund och regeringen har öppnat för spetsutbildning inom teoretiska ämnen även på högstadiet. Precis som när man införde spetsutbildningar på gymnasienivå har det framförts kritik då det uppenbarligen är en känslig fråga att ge studiebegåvande elever möjlighet till extra stimulans. Gefle Dagblad har en bra ledare i ämnet som bemöter denna kritik. Även en ledare i Svenska Dagbladet berör frågan.

Varför ska folk kvarhållas i regnet, Håkan?

2011-04-04T12:30:00.005+02:00

När Håkan Juholt presenterades av den socialdemokratiska valberedningen som näste partiordförande valde han att dra en liknelse för att illustrera skillnaden mellan socialdemokratisk politik och alliansregeringens. Han sa att det inte kan vara så att vissa får hela tiden stå i solsken medan andra får stå i regn. De som står i solsken ska (enligt Håkan) hålla ett paraply över dem som står i regnet. Varför ska man ge dem ett paraply? Är det inte bättre att hjälpa dem som står i regnet ut till solen istället? Skillnaden mellan socialdemokraterna och alliansens politik kunde inte bli tydligare. Socialdemokraterna har inte varit och är det uppenbarligen inte nu heller intresserade av att lösa problemen med utanförskapet, som i Håkans liknelse illustreras med regnet. Det enda de kan tänka sig är att ge bidrag (paraply), men att få fram en politik som för människor ut ur regnet är man inte intresserad av. Allt är inte perfekt med alliansregeringens politik men den syftar i alla fall till att få fler människor i solsken och inte hålla kvar dem i regnet (om än med trösten av att få låna ett paraply).

Jag har tidigare skrivit om att socialdemokraternas politik gör människor till politikernas klienter istället för fria individer. Håkans tal visar att man står fast vid den politiken. Så länge folk står i regn så är de beroende av att någon politiker beslutar att de ska få ett paraply för att kunna hålla sig torra.

DN

Svenskt flyg till Libyen, men till vilken nytta?

2011-04-01T13:09:00.003+02:00

Riksdagen har nu beslutat att Sverige ska skicka åtta Jas-plan till konflikten i Libyen. Regeringen har eftersträvat bred enighet i denna fråga och för att blidka de rödgröna partierna har man gått med på att de svenska planen inte får delta i några attackuppdrag för att skydda civilbefolkningen mot khaddaffistyrkorna. Det enda de får göra är att bevaka luftrummet. Mot vad då? Det libyska flygvapnet är utslaget och vad civilbefolkningen nu oroar sig för är Khaddaffis markstridskrafter, men som sagt dessa får svenska piloter inte röra. När de ser övergrepp på marken får de hoppas att något annat lands flyg kan komma till de civilas undsättning. Således kan man fråga sig vad vi har där att göra. Regeringen kunde lika gärna avstå från att ta upp frågan om flyg till Libyen under dessa premisser. Statsministern kunde ha meddelat övriga deltagande länder att i Sverige har vi en tradition av att det krävs en bred politisk enighet för att vi ska sända våra stridskrafter utomlands, men eftersom de rödgröna bara vill att svensk flyg ska spana efter flygplan som inte längre finns så är det ingen mening med att Sverige deltar. Symbolpolitik och halvhjärtade insatser kan vi vara utan. Fråga den libyska civilbefolkningen. DN, SvD

Barngrupperna i förskolan åter på tapeten

2011-03-30T09:24:00.002+02:00

På de lokala radionyheterna har man återigen uppmärksammat att socialdemokraterna inte verkar infria sitt vallöfte om att minska barngrupperna i förskolan, trots att man har lovat det i tre val på raken. Enligt rekommendationer från Skolverket så bör en barngrupp i åldersgruppen 4-5 år ligga på runt 13-15 barn (vilket jag har också föreslagit kommunfullmäktige borde vara riktlinjen i Gävle), men en tjänsteman på Barn - och ungdomsförvaltningen lät förstå i nyhetsinslaget att barngruppernas storlek inte är ett kvalitetsmått som man anser sig ska arbeta efter, eftersom det ger ett för stelt planeringsinstrument. Tjänstemannen hänvisade till att de enskilda förskolornas utformning skiljer sig åt. Visst är det så, men samtidigt har barngruppernas storlek en avgörande inverkan på kvalitén enligt Skolverket, till och med mer inverkan än antalet vuxna. Det är märkligt att man i Gävle väljer att driva en egen linje än den som Skolverket förordar. Så länge man inte är bered på att definiera hur stora barngrupperna får vara i förskolan så kommer problemet kvarstå, eftersom man inte har någon målsättning med sin planering.

Debatt om kritiserade särskoleutredningar

2011-03-29T07:24:00.004+02:00

Igår hade kommunfullmäktige sitt andra sammanträde för i år. Gävle kommun har av Skolinspektionen fått kritik för sina särskoleutredningar som kan ha lett till att elever som egentligen inte behöver gå i särskolan ändå hamnar där. Eftersom särskolan inte ger samma utbildning som grundskolan så får dessa elever inte samma möjligheter till högre studier och därmed sämre möjligheter till arbete. Därför får det inte förekomma att elever får plats i särskolan som egentligen inte behöver det, utan skulle kunna klara grundskolan med extra stöd. Mot bakgrund av att 42 av 44 granskade ärenden i Gävle fick kritik av Skolinspektionen finns det all anledning att ta frågan på största allvar. På mitt initiativ debatterades frågan igår i fullmäktige. I det skriftliga svaret till mig förklarade ordförande i Barn-och ungdomsnämnden att Gävle kommun inte har misslyckats i sin hantering av dessa ärende, trots att 95% av dessa ärende har fått kritik av Skolinspektionen. Ordförande ansåg också att det är föräldrarna som bär huvudansvaret eftersom det är de som bestämmer om deras barn ska gå i särskolan. Visst är det så, men föräldrarna grundar sina beslut på de utredningar som kommunen gör och Skolinspektionen var mycket tydlig med att kommunerna har det yttersta ansvaret att dessa ärenden handläggs på ett korrekt sätt. När frågan debatterades igår var ordförande i Barn- och ungdomsnämnden inte lika benägen att framhålla att kommunen inte har misslyckats i sin hantering. För mig handlar det inte om att leta syndabockar, utan att få kommunen att ta till sig kritiken och ändra sin hantering av dessa ärenden samt se till att de elever som på felaktig grund har hamnat i särskolan kompenseras fullt ut för de förlorade studietiden. Kommunen har lovat Skolinspektionen att gå igenom samtliga särskoleutredningar till juni i år och det finns all anledning att följa frågan. Läs mer om debatten när i Arbetarbladet.

Märklig passivitet

2011-03-25T07:02:00.003+01:00

Vem som har missförstått vem eller vem som har agerat felaktigt i turerna kring Electroengines etablering i Gävle kan jag inte uttala mig om. En sak är dock säker - kommunen har under längre tid känt till att något var fel med Electroengines etablering. Det må vara så att det är flera kockar inblandade i denna soppa men om kommunen är mån om att företag etablerar sig i Gävle så skulle man inte vänta på att någon annan skulle agera utan själv ta initiativet för att rätta till de problem som fanns. Det är möjligt att Electroengine hade avstått från att etablera sig i Gävle om de tidigt fått klar för sig att de inte skulle bli några pengar till dem, men i sådant fall hade de inte behövt känna sig lurade och kommun och företaget hade kunnat skiljas som vänner. Det är olyckligt att det fick gå så långt som det har gjort. Det skadar Gävles anseende som företagar kommun. Kommunledningen har varit märkligt passiv för att förhindra detta.

GD, Arb

Ekonomisk tillväxt och miljö - en ödesfråga

2011-03-24T10:47:00.003+01:00

Igår satt jag på stadsbiblioteket och mötte gävleborna över en fika, vilket jag gör varje onsdag före kommunfullmäktige. Normalt brukar det var en till två personer som vill pratas vid, men igår var det fem personer som vill diskutera olika frågor som de hade funderingar i kring. Det är mycket intressanta och givande samtal man får och igår var det bland annat en som vill tala om ekonomisk tillväxt och miljö. Hans uppfattning var att en fortsatt ekonomisk tillväxt baserad på varor och speciellt då varor som nyttjar ändliga resurser är inte hållbar i längden. När allt fler länder reser sig ur fattigdom så ökar trycket på jordens begränsade resurser i en snabbare och snabbare takt. Det är inte bara fråga om att jorden utarmas på resurser utan också att miljön skadas då mer och mer avfall bildas till följd av den ekonomiska tillväxten (till exempel ökat nyttjade av olika fossila bränslen). Att på något sätt försöka dämpa utveckling i fattigare länder så att de inte får samma standard som vi har det i Västvärlden är rent omoraliskt så något annat måste till för att ändra utvecklingen. Frågan från gårdagens besökare var således hur kan vi förena ekonomisk tillväxt i harmoni med jordens resurser och miljö? Jag ska erkänna att jag inte hade något klart svar på den frågan, men det är en fråga som måste besvaras. Så mycket kan jag säga är att vill vi ha fortsatt ekonomisk tillväxt (och det tror jag de flesta vill) så måste den bygga mer på tjänster och möjligen förnyelsebara/återvinningsbara varor än på ändliga resurser. Frågan är hur hela samhället ska organiseras för att nå detta mål?

Folkpartiet har börjat ett arbete med att skriva ett helt nytt partiprogram där vi ska ge svar på framtidens utmaningar. Detta är en ödesfråga som vi måste ha svar på i detta program.

Integrationsminister på besök

2011-03-22T17:38:00.006+01:00

Idag besökte integrationsminister Erik Ullenhag Gävle. På förmiddagen besökte han några lokala integrationsprojekt och efter lunch hade han träff med mig och några andra folkpartister. Vi talade om utmaningar på integrationsområdet. Regeringen lägger om politiken vad gäller integrationen av nya invandrare där fokus ska vara att få dessa i arbete. Erik påpekade dock att även om man nu får till stånd en bättre integration av nya invandrare så kvarstå att finna en bra lösning för de invandrare som har bott i Sverige sedan länge men som fortfarande har en svag förankring på arbetsmarknaden. Bidragsberoende måste ersättas med arbete. Med andra ord konsekvenserna av en tidigare misslyckad integrationspolitik måste få en lösning.

Jag lyfte även upp med Erik att regeringen måste arbeta fram en lösning på frågan om de s.k. papperslösa, vilket jag tidigare har berört här på bloggen. Skolgång och gratis akutvård för denna grupp har inte löst huvudproblemet med att denna grupp vistas i landet i strid med gällande lagstiftning.

Vi talade även om ensamkommande asylsökanden barn där jag påpekade att det måste finnas möjlighet att åldersutreda dessa barn i fall man har anledning att misstänka att det egentligen rör sig om vuxna personer. Risken är annars att verkliga ensamkommande barn tvingas bo med vuxna personer med allt vad det kan medföra. När Migrationsverket vara ansvarig för ensamkommande barns boende så gjorde man vid behov åldersutredningar, men sedan kommunerna tog över ansvaret är det inte så längre. Vi har ett ansvar att ge ensamkommande flyktingbarn ett tryggt boende medan de får sina asylansökningar prövande och därför måste det finnas möjlighet att kontrollera att inte vuxna lurar sig in bland dessa barn. Erik var inte främmande för att åldersutredningar behövs för detta ändamål så förhoppningsvis tar han upp det med sina regeringskollegor. I annat fall får jag påminna honom nästa gång vi ses.

Katederundervisningen - diskutera sakfrågan istället för att märka ord

2011-03-17T11:22:00.003+01:00

Den 13 mars skrev utbildningsminister Jan Björklund på DN Debatt att han anser att det behövs mer lärarledda lektioner i skolan för att förbättra studieresultaten. Jans utgångspunkt är "Läraren är skolans viktigaste resurs och lärarens viktigaste verktyg är att varje lektion undervisa och leda klassen." Han vänder sig mot att för mycket ansvar läggs på den enskilde eleven att skaffa sig kunskap och där läraren reduceras till att bara bli passiv handledare. Alla som har sett SVT:s Klass 9A har nog förstått vilken betydelse läraren har för elevernas lärande. I sin debattartikel använder Jan ordet katederundervisningen inom citattecken och detta har fått många att se rött. Inte för att man inte håller med honom i sak att läraren är den viktigaste resursen i skolan och att det behövs fler lärarledda lektioner utan för att han valde ordet "katederundervisningen" som en kontrast till färre lärarledda lektioner. Vissa ord är tydligen tabu. De som är upprörda bör ta sig en funderare på om de verkligen diskuterar sakfrågan eller märker ord och sedan bör de läsa debattinsändaren en gång till (och gärna se Klass 9A på SVT Play).

Besök hos polisen

2011-03-17T10:05:00.003+01:00

Igår gjorde jag ett besök hos polisen i Gävle. Det talas mycket om kränkningar av den personliga integriteten nu för tiden och är det något som verkligen drabbar medborgarna i detta avseende så är det vardagsbrottsligheten (eller som polisen kallar det mängdbrott), så som våld i offentlig miljö, rån, inbrott och skadegörelse. När jag har talat med journalister på våra lokala tidningar så vittnar de också om att är det något som engagerar gävleborna så är det just brottsligheten och detta för att man upplever det som något som kan drabba alla. Så är det nog men det är därför viktigt att skaffa sig kunskap om hur det verkligen förhåller sig så att inte rädslan för brott får ta överhand.

Under mitt besök ägnade vi mycket tid till att gå igen statistiken över brottsligheten i Gävle och även över vilka områden i kommunen som är mest drabbad. Det positiva är att än så länge så har brottsligheten varit lägre detta år än föregående år. Vad det beror på kan inte riktigt polisen svar på men bra är det i alla fall. När man tittar på statistiken över vardagsbrottsligheten för 2010 så kan man konstatera våld i offentlig miljö är mer frekvent i centrum av Gävle vilket inte är så konstigt med tanke på att där ligger krogarna och det mesta av denna brottslighet sker under påverkan av alkohol (gäller både förövare och offer). Man kan också se att inbrott är mer frekvent i områden som kännetecknas av att en större del av de boende befinner sig så kallat utanförskap (arbetslöshet, bidragsberoende).

Polisen berättade också hur de jobbar när man får en ökad brottslighet, såsom hände i höstas under den så kallade rånvågen i Gävle. Ofta beror en sådan ökad brottslighet på att någon eller några få personer är väldigt brottsaktiva. Vi diskuterade även kameraövervakning där polisen menade att för att det verkligen ska vara motiverat att övervaka en allmän plats (såsom Stortroget) så behövs det nog ske betydligt fler brott på dessa platser än vad som sker idag. Som tur är har vi inte än så länge några sådan utsatt platser i kommunen. Sedan kan man inte sticka under stolen med att kameraövervakning kan bidra till att fler brott klaras upp, men frågan är var man ska dra gränsen. Rent statistiskt sett så är det egna hemmet en av de farligaste miljöerna, men det är nog inte många (om ens någon) som vill bli kameraövervakad i sitt eget hem.

Något som de flesta inte tänker på är att polisen främsta uppgift är att arbeta brottsförebyggande och inte att rycka ut när väl brottet har skett. Visst är det bra att polisen klara upp brott men det bästa är om brotten inte inträffar överhuvudtaget. I detta arbete är kommunen en viktig part och polisen var mycket noga med att påpeka att de aldrig ensamma kan klara av att motverka att brott sker – alla goda krafter måste samverka. Jag ska göra vad jag kan i detta arbete.

Barnvagnsmarsch på internationella kvinnodagen

2011-03-08T15:01:00.003+01:00

Idag är det internationella kvinnodagen. Jag blev inbjuden av RFSU att delta i den barnvagnsmarsch som de hade i Gävle för att uppmärksamma att över tusen kvinnor dör varje dag i världen på grund av bristande mödravård och osäkra aborter. För mig var det självklart att ställa upp. Enligt FN:s så kallade Millenniemål från 2000 skall mödradödligheten minska med 75% fram till 2015. Tyvärr är det långt kvar dit och därför behöver alla god krafter kämpa på för att nå detta mål. Sverige som land kan i detta fall bidra till att frågan hålls levande på den internationella agendan även andra dagar än just på internationella kvinnodagen. Visst kan det behövas ekonomiskt bistånd men den framför allt handlar om är en attitydpåverkan i synen på kvinnors situation som behövs, därför det handlar inte om några stora pengar för fler kvinnor ska överleva en graviditet.

Arb, GD

Antingen mer resurser till polis och Migrationsverk eller fri invandring

2011-03-07T09:00:00.004+01:00

Det som i första hand avgör om Sverige kommer få en ökad invandring som bosätter sig här illegalt är inte generösare regler utan hur väl polis och migrationsmyndigheter är på att få ut dem som inte har rätt enligt riksdagens lagstiftning att vara i landet. Om man verkligen inte anser att det är bra att människor lever illegalt i landet då måste man vara beredd på att avsätta de resurser och ge de verktyg som krävs för att myndigheterna ska bli framgångrika i sitt jobb. Som jag påpekade i mitt tidigare inlägg så står inte generösa och humana migrationslagar i motsättning till att man är hård på att denna lagstiftning efterlevs. Jag är för att vi har en generös och human migrationsslagstiftning men jag vill också se att denna lagstiftning efterlevs. De som inte har tillstånd att vistas i landet ska inte göra det och det är Migrationsverket och polisen som ska se till att så sker. Jag kan dock bara konstatera att frågan om hur man ska säkerställa att den migrationslagstiftning man har verkligen efterlevs lyser allt för ofta med sin frånvaro när migrationspolitiken diskuteras. Om man inte anser att vi ska vara hårda på att lagstiftningen efterlevs och ge de resurser och de verktyg som krävs för att myndigheterna ska bli framgångrika i deras arbete bör man i sådant fall vara ärlig och istället föreslå legaliserad fri invandring (vilket är att föredra framför illegal fri invandring). Varför ska man ha en lagstiftning om reglerad invandring om man ändå inte är mån om att den följs? Jag är inte främmande för att ta en sådan diskussion men ett förslag på legaliserad fri invandring kan inte basera sig på utopiska drömmerier utan måste vara ett förslag som verkligen ger lösningarna på de problem som kan uppkomma med en fri invandring till dagens Sverige (inte ett utopiskt Sverige i framtiden). Mig veterligen har inget riksdagsparti lagt ett sådant konkret förslag, men inte heller har någon lagt ett konkret förslag på vad man kan göra åt att människor bosätter sig illegalt här i landet samtidigt som inget parti har sagt att de är för denna utveckling. Det enda man har kommit fram till är att det inte är bra och en del av dessa negativa konsekvenser för den enskilde har man försökt mildra genom de ändringar som föreslogs i uppgörelsen mellan regeringen och Miljöpartiet, men huvudfrågan lämnar man obesvarad.

SvD

Fler reflektioner över regeringens och MP:s uppgörelse om migrationspolitiken

2011-03-04T10:44:00.006+01:00

Gårdagens uppgörelse mellan regeringspartierna och Miljöpartiet har minst sagt mötts av blandade reaktioner och det är framförallt sjukvård och skolgång till så kallade papperslösa som väcker mest känslor. En del tycker att det framsteg för humanismen medan andra (som bland annat framgår av kommentarerna på mitt förra blogginlägg) tycker att det är förkastligt för svensk migrationspolitik att ge förmåner till dem som inte följer svensk lagstiftning och accepter beslut från migrationsmyndigheter och domstol. Sedan finns det de som spekulerar i att uppgörelsen kommer leda till massinvandring.

Som jag pekade på i mitt förra inlägg så innebär inte vård och skolgång till papperslösa att man har löst huvudproblemet att det finns ett antal människor som lever i Sverige utan uppehållstillstånd. Det finns tre sätt att hantera det problemet. Man kan acceptera rådande situation och i sådant fall får vi leva med att vi har två olika samhällen i Sverige (ett samhälle för dem som har rätt att vistas i Sverige och ett för dem som inte har det) med de konsekvenser som det medför. Man kan gå mot legaliserad fri invandring och ta de konsekvenser som det medför eller man kan aktivt arbeta för att motverka att människor utan tillstånd bosätter sig här genom att avsätta resurser till polisen för att få fatt i dessa människor och få ut dem ur landet (en generös och human migrationslagstiftning står inte motsatsförhållande till att man är hård på att denna lagstiftning efterlevs).

Vilken väg Sverige ska gå när det gäller huvudproblemet kring de så kallade papperslös har varken regering eller Miljöpartiet svarat på i den uppgörelse som pressenterades igår (utan man har bara behandlat symptomen på problemet), men något av tre ovanstående alternativ kommer vi landa i.

DN, SvD, Exp, Aft, Arb,