”Något måste hända i skolan”

Idag skriver lokaltidningarna om Skolinspektionens kritik av hur Gävle kommun sköter sina skolor. Bland annat skriver man att redan 2005 påpekade dåvarande Skolverket för Gävle kommun att för få elever uppfyller skolans kunskapsmål och att skolorna måste bli bättre på att hjälpa eleverna att nå studiemålen. Eftersom Skolinspektionen kan konstatera att utveckling i årskurs 6 till 9 har gått åt fel håll kräver man nu att något måste hända. Gävles elever kan inte förlora sju år till. Jag kan konstatera att under hela förra mandatperioden (2006-2010) viftade de styrande socialdemokraterna (med MP:s och V:s uppbackning) bort all kritik. Allt var bara bra i den kommunala skolan. Fanns det några brister så var det friskolornas fel eftersom de tog elever och resurser från den kommunala skolan. Med den inställningen är det inte så konstigt att inget hände och Skolinspektionen måste nu kräva att kommunen agerar.

Ett positivt besked i Skolinspektionens granskning var att man kunde konstatera att de flesta elever som Skolinspektionen har talat med trivs bra på skolan och känner sig trygga. För att alla elever även ska känna en trygghet i framtiden måste kommunen ta till sig kritiken om brister i undervisningen. Förhoppningsvis blir Skolinspektionens kritik en väckarklocka som får fart på alla berörda. Det finns goda möjligheter att vända utvecklingen om man är beredd att se verkligheten i vitögat och ta tag i bristerna. Fina ord som ”Skolan först” räcker inte. Det är bara resultatet för varje enskild elev som räknas. Politikerna i berörda nämnder men även kommunstyrelsen måste nu följa resultaten noga för att driva på arbetet i förvaltningarna. Senaste den 28 juni vill Skolinspektionen ha svar på vilka åtgärder Gävle kommun har satt in. Jag är beredd att vidta alla åtgärder som krävs. Fortsättning följer.

Se även GD och AB.

Ok att inte informera fullmäktige enligt Blank

Idag var det kommunfullmäktige. Efter att upprepade gånger vägrat att svara på min interpellation från november förra året om hanteringen av avskrivningen av aktieägartillskottet till Furuviksparken skulle kommunstyrelsens ordförande Carina Blank svara på mina frågor denna gång. Hela interpellationen kan läsas här men mina frågor var följande:

Varför informerades inte kommunfullmäktige om att kommunrevisionen ifrågasatte lagligheten i att efterge aktieägartillskottet?

Varför informerades inte kommunfullmäktige om att det fanns ett vitesåtagande från Furuviks Management AB:s sida mot GSAB i enlighet med ovan redovisat?

Varför informerades inte kommunfullmäktige om att kommunrevisionen hade pekat på felaktigheter i de uppgifter som presenterades i den promemoria som låg till grund för GSAB:s beslut och varför fick kommunfullmäktige samma promemoria som sitt beslutsunderlag då den var behäftad med missvisande och felaktiga uppgifter?

Efter en lägre debatt var Blanks svar att hon inte delade kommunrevisionens uppfattning och att hon inte har någon skyldighet att redogöra för vad de tycker. Jag kan bara konstatera att vi alla väljer hur vi agerar på den informationen vi får. I Carina Blanks fall var det uppenbart att hon valde att låta kommunfullmäktige vara i ovisshet om revisionens kritik och således fick hon fullmäktige att ta ett beslut som förvaltningsrätten fann var olagligt. Varför hon gjorde så och vilka motiv hon hade fick vi inte veta. Nu vet alla i kommunfullmäktige i alla fall att kommunstyrelsens ordförande anser att det är ok att hon undanhåller information som kan ha betydelse för ärendehanteringen i fullmäktige. Nästa gång hon ställer sig i talarstolen bör alla fullmäktigeledamöter fråga sig vad är det hon undanhåller denna gång? Det är mycket illa att vi har hamnat i ett läge där vi inte längre kan vara säkra på om alla papper är på bordet när vi ska ta beslut.

P.S. GSAB står för Gävle Stadshus AB och är kommunens huvudbolag. D.S.

Läs även GD och AB.

MP på riksnivå får rycka ut för MP lokalt vill inte

Läste i dagens Svenska Dagbladet att Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin vill att staten ska anslå fem miljarder kronor i sin budget till höjda lärarlöner. Jag kan förstå att språkröret vill att staten ska rycka ut och ta över ansvaret för lärarnas löner från kommunerna (lärarnas arbetsgivare) då bland annat hans partivänner i Gävle röstar mot lokala satsningar på höjda lärarlöner. Läs tidigare inlägg här och här.

Utbildning för bättre företagsklimat och fattigdomen minskar enligt V

Idag hade Gävle kommun bjudit in till första delen av tre i en utbildningsserie som syftar till att förbättra företagsklimatet. Utbildningsserien arrangerades av Tillväxtverket och Sveriges kommuner och landsting. Den första delen fokuserade på bemötande av företagare och den vände sig i första hand till tjänstemännen men även politiker (vi var några få som var där). Utbildningen var mycket givande och både lokala och utomstående företagare berättade om sina erfarenheter av att ha kontakt med kommunen. Det är bra att denna utbildningsserie har kommit tillstånd. Med tanke på förra veckans tråkiga besked om nedläggningen av Leaf:s godisfabrik så var det inte en dag försent. Kommunen måste lyfta sig i företagarfrågor för när en arbetsgivare lägger ned måste det finnas andra som vill anställa. Gävles framtid hänger på detta.

För övrigt noterade jag idag att Vänsterpartiet har låtit riksdagens utredningstjänst (rut) utreda fattigdomen (den relativa fattigdomen) i Sverige. Jag antar att Vänsterpartiet inte hade väntat sig att utredningen skulle visa att andelen fattiga hushåll minskar. Positivt att det går åt rätt håll.

Barnfattigdom och bristen på enkla jobb

Idag presenterade Rädda Barnen sin rapport om barnfattigdomen och som väntat så ökade antalet barn som lever i familjer som antingen har en låg inkomststandard enligt SCB:s definition, eller är beroende av försörjningsstöd. Det var väntat i den bemärkelsen att årets rapport behandlar statistiken för 2009 när den ekonomiska krisen i världen började få ett allt fastare grepp om vårt land med följd av tilltagande arbetslöshet. Föregående rapport behandlade statistiken för 2008 när den internationella lågkonjunkturen slog till mot Sverige och det var då som trenden med minskad barnfattigdom bröts. Man skall dock komma ihåg att den överväldigade majoriteten barnen i Sverige har fått det fortsatt ekonomisk bättre under 2009 och i jämförelse med år 2000 så är det färre barn som lever i barnfattigdom.

Liksom i föregående rapport är det framför allt barn med båda föräldrarna födda utomlands som hamnar i barnfattigdomen. Rädda Barnen kräver bland annat att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs, och att underhållstödet till ensamstående indexregleras, vilket finns anledning att se över. Problemet är dock för dessa barn att deras föräldrar inte tar sig in på den svenska arbetsmarknaden och därmed inte heller får så stor del av de trygghetssystemen som bygger på att man har en arbetsinkomst att försäkra. Regeringen har infört subventionerade anställningar som instegsjobb och reformerat hela introduktionssystemet för nyanlända invandrare genom att låta Arbetsförmedlingen ta över ansvaret för etableringen i Sverige för att på så sätt så tidigt som möjligt få dessa invandrare in på arbetsmarknaden. Viktiga reformer, men det behövs mer. Man ska inte blunda för att många invandrare har en låg utbildningsnivå och ska de ha en chans att få in en fot på svensk arbetsmarknad så behövs det fler jobb som inte kräver någon högre utbildningsnivå. Rut-avdrag har medfört att efterfrågan på bland annat städtjänster har ökat och därmed har dessa människor fått en större möjlighet att hitta jobb. Det behövs fler reformer som stimulerar efterfrågan på enkla jobb om föräldrarna till de invandrarbarn som lever i barnfattigdom ska få ökade möjligheter att bryta sig ur sin svåra situation.

P.S. I Gävle har andelen barn i barnfattigdom ökat från 11,2% till 14,2% (motsvarande siffror för riket är från 11,5% till 13%). D.S.

Se även DN i samma ämne.

Ett tal som gav en positiv liberal injektion

När jag skriver detta så har jag varit hemma en stund efter tre dagar i Västerås på Folkpartiets riksmöte och gruppledarkonferens. Det har varit mycket givande dagar. Bland annat genom två suveräna gästföreläsare som Manuel Knight och Magnus Lindqvist . Min partiledare Jan Björklund hade ett mästerligt tal där han lyckades fånga in hela Folkpartiets politik och genom talet kändes det som han gav oss partifolk en positiv injektion att arbeta vidare för ett liberalt Sverige. Jag rekommenderar att lyssna och se talet här för att lära mer om Folkpartiets politik.

Läs även DN1, DN2

Det skär i hjärtat

Det är med sorg som man idag får ta emot beskedet att Cloetta lägger ned den anrika godisfabriken i Gävle, där både Ahlgrens bilar och Läkerol halstabletter haft sin hemvist. Det har bara gått någon månad som Cloetta slog sig samman med Leaf och därmed även tog över godisfabriken i Gävle. Det är knappast troligt att Cloetta inte redan då var inställd på att lägga ned fabriken. Man köper inte ett bolag för att en månad senare komma på att man har för stor kostym. Ingen bolagsledning har så kort affärsplanering. Antagligen är det som en gävlebo jag hörde precis på radion sa att Cloettas intresse har varit att ta russinen ur kakan (Ahlgrens bilar och Läkerol) och sedan slänga resten. Ahlgrens bilar och Läkerol kommer tillverkas vidare men inte i Gävle. Det skär i mitt lokalpatriotiska hjärta att Fredrik Ahlgrens skapelse från 1885 nu försvinner i och med att hans fabrik läggs ned. En bit av Gävles själ går förlorad.

Se även GD, AB

Inte värdigt vår demokrati

Sedan Sveriges Radios Ekoredaktion rapporterade om det hemliga samarbetet med att etablera en vapen fabrik i Saudiarabien. Vice statsministern och tillika min partiledare Jan Björklund varit mycket tydlig och mycket kritisk:

”Enligt min mening är det inte acceptabelt att Sverige har krigsmaterielsamarbete med Saudiarabien. Folkpartiet kritiserade avtalet när det ingicks 2005. Avtalet var konstruerat så att det automatiskt förlängdes efter fem år, 2010, om inte endera parten beslutade att avbryta det hela. Folkpartiet krävde i regeringen att avtalet skulle hävas 2010, men Moderaterna och Centern motsatte sig detta. Avtalet förlängdes då med automatik.”

”När det gäller två andra liknande avtal har Folkpartiet stoppat dessa; dels ett med Jordanien och dels ett med Förenade Arabemiraten. Detta har handlat om nya avtal som skulle ingås, och alltså inte befintliga som skulle förlängas.”

Denna tydlighet från Björklunds sida glädjer mig och det värmer mitt liberala hjärta. Jag instämmer helt i när Jan säger:

”Svensk försvarsmateriel ska få användas för att försvara frihet och demokrati. Men inte till att bekämpa frihet och demokrati.”

Att en så brutal diktatur som Saudiarabien som sprider sina totalitära och extrema idéer om islam (s.k. wahabism) beväpnar sig med hjälp av vapen (och vapentillverkningskunnande) från Sverige är inte värdigt vår demokrati.

I samma ämne SvD, DN, Exp

Sportlov och annat i veckan som gick

Jag har inte skrivit här på bloggen på en vecka vilket beror på att jag har varit hemma med mina barn när de har haft deras första sportlov.

Det har inte hänt så mycket i veckan som gick. Jag har dock haft en tidningsdebatt i både Gefle Dagblad och Arbetarbladet med Miljöpartiets kommunalråd angående mitt och övriga Alliansens krav på satsning på lärarna i kommande lönerevisioner. Kommunalrådet försöker på alla sätt vifta bort vårt förslag (vilket även är Barn- och ungdomsnämndens krav), vilket kan jag förstå med tanke på att hans språkrör i riksmedia går ut och säger att man ska satsa på lärarna - samtidigt som Miljöpartiet i Gävle med kommunalrådet i spetsen röstar emot en plan för särskild satsning på lärarna i kommande lönerevisioner i kommunen. Rikspolitiken och kommunpolitiken hänger uppenbarligen inte ihop hos Miljöpartiet.

På riksplanet har regeringen gjort riksdagen till viljes genom att lägga ett förslag på en återgång till den gamla bedömningen av arbetsförmåga i sjukförsäkringen. Med undantag för kanske bara oppositionen i riksdagen verkar de flesta bedömare tro att denna återgång inte får någon större effekt. Regeringen har därför meddelat att man kommer tillbaka till riksdagen med ett nytt förslag till skrivning vad det gäller bedömningen av arbetsförmågan. Det gör man rätt i eftersom varken den gamla (som nu åter kommer i bruk) eller den nuvarande som regeringen tog fram under förra mandatperioden har (minst sagt) fungerat tillfredställande. Arbetet med sjukförsäkringen måste regeringen driva vidare för samtidigt som man ska undvika långa sjukdomsskrivningar (eftersom de medför än svårare möjligheter för människor att komma tillbaka) så måste ändå de som behöver vara sjukskriven under längre tid få det. Det är en balansakt. Jag hoppas även att regeringen tittar på Folkpartiets förslag att dem som omförsäkras från sjukförsäkring till arbetsförmedlingen inte skall förlora på det ekonomiskt. Det är knappast de bästa förutsättningarna man ger en person att tänka om kring sin arbetsförmåga trots sjukskrivning om man får det ekonomiskt sämre när man lämnar sjukförsäkringen.