Höj lärarlönerna!

Idag skriver jag tillsammans med mina kollegor i Allians Gävle på debattsidan i Gefle Dagblad om nödvändigheten i att höja lärarlnerna i kommande lönerevision, vilket avvisades av den rödgröna kommunledningen på kommunstyrelsen i tisdags (21/3). Debattinsändaren kan läsas nedan.

Den 21 februari tog kommunstyrelsen beslut om löneöversyn för kommunens anställda.Inför detta beslut hade barn- och ungdomsnämnden pekat på behovet av att kommunen gör en särskild satsning på höjda lärarlöner. Vi delar nämndens bedömning. Lärarna är kommunens främsta tillgång för att höja kunskapsnivån hos Gävles elever och därmed ge dem goda framtidsmöjligheter och pressa tillbaka den höga ungdomsarbetslösheten. Det är av stor vikt att Gävle kommun för framtida personalförsörjning är en attraktiv arbetsgivare och kan konkurrera om utbildade behöriga lärare. Därför behövs en särskild satsning på höjda lärarlöner och kommunen behöver planera sin ekonomi för att klara detta.

Kommunstyrelsens ordförande Carina Blank har till massmedia sagt att hon anser att det inte är en politisk fråga att reglera lärarlöner. I sådant fall kan man fråga sig varför kommunstyrelsen överhuvudtaget ska besluta om löneöversyn som syftar just till att reglera lönerna för kommunens anställda?

Sanningen är den att en särskild satsning på höjda lärarlöner är i allra högsta grad en politisk fråga eftersom det påverkar kommunens ekonomi som vi förtroendevalda har fått ansvar för att förvalta.Vi anser att lärarlönerna måste prioriteras under kommande lönerevisioner. Uppenbarligen vill inte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet göra samma prioritering, eftersom de i kommunstyrelsen nyttjade sin majoritet för att rösta ned vårt förslag. Nu vet varje lärare att kommunledning och opposition har olika syn på deras löner.

Reflektion över juristutlåtande om eftergivande av skulder

Idag skriver tidningarna (GD och AB) om den jurist som kommunen har anlitat för att utröna hur kommunen kan efterleva förvaltningsrättens dom över kommunfullmäktiges beslut att efterge Furuviksparkens skuld/aktieägartillskott på 6,5 miljoner kronor i samband med att parken bytte ägare. Juristens slutsats är att domen inte kan efterlevas, eftersom det föregående beslutet i samma ärende som kommunens moderbolag Gävle Stadshus AB (GSAB) tog ett par månader innan kommunfullmäktigebeslutet var civilrättsligt bindande. Således var kommunfullmäktigebeslutet ett skenbeslut som oavsett utgång inte skulle kunna ha någon rättslig verkan på GSAB:s beslut. Juristen har därutöver avvisat all kritik som riktas mot hans uppdragsgivare från kommunrevisionen rörande hanteringen av skuldärendet.

Det är möjligt att juristen har rätt i sin bedömning, men huruvida han har rätt kan bara avgöras i en rättslig prövning i domstol. Det jag finner märklig är dock att juristen (i sin tjugosidiga rapport) utan närmare motivering hävdar att det var i sin ordning att styrelsen i GSAB inte fick någon kännedom om att det fanns ett vitesåtagande rörande den skulden som man gick med på att efterge. Denna omständighet i hanteringen av skuldärendet har varit kommunrevisionens huvudkritik. Juristen hänvisar till aktiebolagslagen utan att precisera på vad sätt lagen säger att det är ok att en bolagsstyrelse inte får del i alla fakta inför avgörande beslut. För egen del vet jag att jag vill ha alla papper på bordet innan jag tar beslut, oavsett vad juristerna tycker.

Hur länge ska du Blank undvika svara?

Idag på kommunfullmäktige undvek kommunsstyrelsens ordförande Carina Blank för andra gången att svara på mina frågor om varför kommunfullmäktige inte fick korrekt underlag inför beslutet att avskriva aktieägartillskottet/skulden till Furuviksparken i december 2010. Denna gång skyllde hon på att hon inte kunde svara med hänvisning till juristernas granskning om och hur kommunen kan efterfölja förvaltningsrättens beslut att ogiltigförklara avskrivning av aktieägartillskottet. Detta är inget annat än rent struntprat eftersom juristerna inte granskar vilket underlag kommunfullmäktige hade för sitt beslut, vilket är mina frågor berör. Hur länge ska Blank fly från frågorna varför hon undanhöll information till Gävles folkvalda?

Ungdomsarbetslöshet

I veckan som har gått har Gefle Dagblad i en serie reportage skrivit om den höga ungdomsarbetslösheten i Gävle och i tisdags (14/2) uppmärksammades i riksmedia Arbetsförmedlingens senaste statistik över arbetslösheten som visar att långtidsarbetslösheten ökar bland ungdomar.

Långtidsutredningen från 2011 (LU2011) pekade på tre faktorer till varför ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige – brister i utbildningssystemet, höga ingångslöner och rådande turordningsregler. Bristerna i utbildningssystemet gör att allt för många ungdomar inte har den utbildning som krävs för arbetsmarknaden. De relativt sett höga ingångslönerna gör det svårt för unga utan erfarenhet att konkurrera om jobben och dagens turordningsregler stänger ute unga som vill in på arbetsmarknaden och gör att de med långa anställningstider inte vågar byta jobb. Arbetsmarknaden blir stängd och trög.

När det gäller utbildningssystemet så har det skett och sker stora reformer under utbildningsminister Jan Björklunds (FP) ledning där fokus är att lyfta kunskapsnivån. Med hjälp av Björlunds inrättade myndighet, Skolinspektionen, pågår en kvalitetsgranskning i svensk skola som inte tidigare har förekommit. Det kommer dock dröja innan alla dessa utbildningsreformer får full effekt men utveckling går åt rätt håll.

Vad det gäller ingångslöner och turordningsregler händer det dock inte mycket inom regeringen, eftersom alla regeringspartier inte är beredda på att göra något. För Folkpartiets del förordar vi en större lönespriding på arbetsmarknaden. Lönerna för dem med erfarenhet behöver öka i en snabbare takt än ingångslönerna, för att uppnå en ökad lönespridning och därigenom få en större skillnad mellan ingångslön och övriga löner. Angående turordningsreglerna vill vi reformera dem så att vid uppsägningar på grund av arbetsbrist ska turordningen baseras på kompetens istället för anställningstid. Samtidigt vill Folkpartiet att arbetslöshetsförsäkring inledningsvis ger högre ersättning än idag och att den täcker alla som arbetar. På så sätt uppnår vi en rörligare men trygg arbetsmarknad.

Folkpartiet har även varit pådrivande att införa lärlingsanställningar för unga liknande dem som finns i Tyskland och Danmark (som har en betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige). I väntan på att regeringen sjösätter en sådan reform anser vi att fler fack och arbetsgivare borde kunna komma över ens om ungdomsavtal liknande det som fackföreningen IF Metall och arbetsgivarna inom industrin har förhandlat fram. Här i Gävle och i andra kommuner har vi föreslagit att kommunen ska försöka förhandla fram liknande avtal med berörda fackföreningar för att på så sätt underlätta för ungdomar att få ett fotfäste på arbetsmarknaden via en anställning hos kommunen. Det är tveksamt om vi får med oss övriga allianspartier på detta, men det spelar ingen roll för vi anser att vi inte kan vara bara passiv och vänta på bättre tider för våra arbetslösa ungdomar. Vi måste skapa bättre tider nu.

Till sist måste tillväxt och näringslivsfrågorna drivas än hårdare av regeringen. Alla åtgärder som innebär att jobben ökar måste vidtas. För även om vi sänker trösklarna till arbetsmarknaden så måste det finnas fler jobba att söka. Man måste både sänka trösklar och främja utbudet av jobb. Ser man på debatten mellan vänster och höger så låter det allt för ofta som att man antingen ska göra det ena eller det andra. De som förlorar på denna enkelspårighet är de långtidsarbetslösa ungdomarna.

Polisen måste följa officialprincipen

Jag såg igår på Rapport ett inslag om en 19-årig tjej som anmälde till polisen i Båstad att en man försökt våldta henne. Men trots att hon gav polisen flera tips så lades utredningen ner. Den som istället för polisen lyckades lösa brottet var hennes pappa. Detta är bara ett i raden av exempel på hur polisen inte lägger ens två strån i kors innan man beslutar att lägga brottsutredningar. I det aktuella fallet tog det någon timme efter att anmälan hade gjorts, enligt reportern på Rapport.

När justitieministern och rikspolischefen uttalar sig om bristerna i svensk polis så hänvisar man till att det behövs omorganisering och nya tekniklösningar. Jag är tveksam till om det kommer hjälpa så mycket. Därför i grund och botten så handlar det om vad den enskilde polismannen väljer att göra eller inte göra när de får in en anmälan om brott. I fallet med 19-årigen så grep förvisso polisen gärningsmannen och han blev dömd men först när 19-åringens pappa hade gjort utredningsarbetet åt polisen. Pappan skulle inte behöva göra polisens utredningsarbete men var tvungen eftersom polisen visade noll intresse av att utredda brottet och finna gärningsmannen. Är omorganisering och tekniklösningar svaret på bristande intresse?

I svensk förvaltningsrätt, som styr hur myndigheter ska agera mot folket, så finns en grundregel som heter officialprincipen. Officialprincipen innebär att en förvaltningsmyndighet bär det yttersta ansvaret för att ett ärende blir ordentligt utrett. Polisen borde vara tvungen att redovisa alla åtgärder man har gjort innan man kom till slutsatsen att en brottsutredning ska läggas ned. Kort och gott man måste visa hur man har följt officialprincipen. Gör man inte denna redovisning eller man lägger ned brottsutredningen innan man har gjort allt som rimligen kan krävas är det att betrakta som tjänstefel.

Om omorganisering och nya tekniklösningar gör att inresset att utreda brott ökar är jag tveksam till (även om jag inte avvisar den möjligheten), men om den enskilde polismannen kan tydligare ställas till svars för sina beslut om att lägga ned utredningar så tror jag att motivationen att göra något mer än att vända papper i en timme skulle öka.

Heder till Bollnäs som gör kritisk granskning av arenabygge

Hörde på lokalnyheterna idag att Bollnäs kommun hade anlitat ett konsultföretag för att utreda om, och i sådant fall vart, kommunen ska bygga en bandyhall. Hur konsultföretaget räknade så landade man i slutsatsen att kommunen inte borde bygga någon bandyhall överhuvudtaget eftersom det är samhällsekonomiskt olönsamt. Om politikerna likväl vill bygga så rekommenderar konsultföretaget att kommunen väntar i tolv månader med beslut och under tiden låta berört arenabolag bevisa om – och i så fall vad – de har att komma med för att driva bandyhallen. Vad jag har förstått av Radio P4 Gävleborg så har konsultrapporten väckt mycket känslor i Bollnäs. Jag tänker inte blanda mig i vad kommunpolitikerna i Bollnäs borde besluta, men jag tycker att det hedrar dem att de tar in en utomstående som får granska projektet innan man tar beslut och att man gör en strikt samhällsekonomisk bedömning istället för att låta känslorna styra. Fler kommunpolitiker borde agera så, men tyvärr får allt för ofta känslor, starka särintressen och längtan att få bygga monument över sig själv ta överhanden. Och det som får styrka på foten för alla dessa arenabyggen ska uppföras är kommunens övriga verksamheter som skola, omsorg och underhåll av det man redan har. Är det värt det?

Tobés utspel hjälper inte ungdomar som fastnar i bidragsberoende

Moderaternas ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, Tomas Tobé, kritiserar mig i dagens Gefle Dagblad för att jag har föreslagit att Gävle kommun ska försöka komma överrens med berörda fackföreningar om liknade ungdomsavtal som finns mellan industrin och IF Metall. Tobé tycker det är fel att yrkesoerfarna ungdomar ska få en lägre lön under den tid de får utbildning och handledning av sin arbetsgivare. Att sedan dessa ungdomar är idag arbetslösa för att de inte har någon arbetslivserfarenhet och det enda alternativt för dem är försörjningsstöd, verkar han inte reflektera över. I Gävle låg ungdomsarbetslösheten på 17,2 % (i åldersgruppen 18-24 år) i december 2011. Vi måste använda alla verktyg vi kan för att få ned ungdomsarbetslösheten. Att ungdomar hamnar i försörjningsstöd istället för att ha ett arbete att gå till stärker knappast deras framtidsmöjligheter.

Jag antar att Tomas Tobé även är kritiskt till att arbetsgivarna och IF Metall har enats om ungdomsavtal. De moderata regeringsföreträdarna brukar ibland kalla näringslivet och facket för särintressen, men när nu dessa ”särintressen” faktiskt gör något konkret för att hjälpa ungdomar in på arbetsmarknaden så tycker jag att även vi som representerar de offentliga arbetsgivarna bör lära av dem och försöka få en uppgörelse med berörda fackföreningar. Som IF Metall skriver på sin hemsida:

”Avtalet innebär också att den fackliga organisationen tar ansvar för att hitta lösningar på vår tids största ungdomsproblem, det vill säga den exceptionellt höga ungdomsarbetslöshet som råder i Sverige.”

Det står Tobé fritt att ställa sig vid sidan av och kritsera uppgörelser mellan fack och arbetsgivare som syftar till att hjälpa in ungdomar på arbetsmarknaden men han hjälper inte en enda av de 17,2 % arbetslösa ungdomarna i Gävle.

Även Gävle behöver ungdomsavtal

I måndags blev folkpartiets kommunalråd i Sollentuna, Lennart Gabrielsson, uppmärksammad för förslaget att kommunen ska verka för att det införs särskilda ungdomsavtal i kommunen för att på så sätt hjälpa arbetslösa ungdomar in på arbetsmarknaden. Idén bygger på det ungdomsavtal som IF Metall förhandlade fram inom industrin som i korthet går ut på att unga under 25 år ska kunna anställas för 75 procent av minimilönen ett år i taget mot utbildning och handledning. Syftet är att göra det lättare för ungdomar att få jobb inom industrin och trygga personalförsörjningen när många äldre går i pension. Precis som i industrin ska ett liknade ungdomsavtal i kommunen införas i samverkan med facken.

Genom ungdomsavtalen finns ekonomiska förutsättningar för kommunen att hjälpa fler arbetslösa ungdomar att få nödvändig arbetslivserfarenhet som bidrar till att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Ungdomsavtal ger en låg lön under en begränsad tid, men det är trots allt bättre att arbetslösa ungdomar får ett arbete att gå till som ger dem värdefull arbetslivserfarenhet än att de fastnar i bidragsberoende.

Inför kommunfullmäktige denna månad lägger vi i Folkpartiet i Gävle idag ett liknade förslag. I jämförelse med Sollentuna har Gävle en skyhög ungdomsarbetslöshet. I Sollentuna låg ungdomsarbetslösheten (för personer mellan 18 och 24 år) på 4,9 procent i december 2011, medan i Gävle var den 17,2 procent. För hela Sverige ligger ungdomsarbetslösheten på 10,4 procent. Gävle behöver således vidta alla åtgärder som går för att få ned ungdomsarbetslösheten. Frågan är om de styrande socialdemokraterna i Gävle är bredda på att tänka nytt för att ge gävleungdomarna fler möjligheter till att få in en fot på arbetsmarknaden? Man kanske kan våga hoppas på det eftersom det är deras nye partiledare som i sin tidigare roll som ordförande för IF Metall drev fram ungdomsavtalen inom industrin.

Den som är kriminell bär ensamt ansvaret

Det har under veckan varit en del pajkastning mellan kommunstyrelsens ordförande i Malmö Ilmar Reepalu (S) och alliansregerings företrädare (med Justineministern i spetsen) angående vems fel det är att det drar en mordvåg över Malmö i spåren av en växande gängkriminalitet. Man måste ha en sak klart för sig och det är bara den som skjuter sina medmänniskor som bär ansvar för sina handlingar och ingen annan. Det är bara den som väljer att gå med i ett kriminellt gäng som bär ansvar för sina handlingar och ingen annan. Staten bär ansvar för att se till att brottslingar blir gripna och lagförda (men där finns det brister vilket jag tidigare skrivit om - läs här och här). Staten bär också ansvar för att stävja kriminell verksamhet som bedrivs över våra nationella gränser (som vapensmuggling) även om vi har tagit bort gränskontrollerna mot övriga EU-länder. Precis som ledaren i Gefle Dagblad skriver idag så är det inget parti på riksnivå som med engagemang driver frågan att stävja brottslighet. Frågan var död under valrörelsen. Kommunens ansvar är att se till att alla elever får en lyckad skolgång oavsett bakgrund och därmed gör att åtminstone färre unga män ser kriminalitet som något att eftersträva för att bli någon. Kommunens och statens ansvar är att se till att man lokalt och nationellt främjar ett näringslivsklimat som gör att jobben blir fler och att behovet av arbetskraft även når dem i så kallade utanförskapsområden, så fler unga män där ser att pengar får man genom hederligt arbete. Men till sist. Det är bara den som skjuter sina medmänniskor som bär ansvar för sina handlingar och ingen annan.

Inget dubbelspår 2014 heller

I slutet av förra veckan nåddes Gävle kommun av besked att det inte blir något dubbelspår vid Furuvik 2014 heller. Möjligen 2015. Trafikverket får inte in det i sina byggplaner för 2012 och det hade varit nödvändigt med en byggstart i år för att dubbelspåret skulle vara på plats till 2014. Det är märkligt att denna flaskhals på 9 km i tågtransporterna norrut från Stockholm får bestå år ut och år in när Trafikverket samtidigt utvecklar Botniabanan och Ostkustbanan för att öka tågkapacitet mellan rikets norra och södra delar.

Det som stör mest är att när Trafikverket ändrar förutsättningarna från ena dagen från den andra tar man ingen hänsyn till att detta får effekt på andra planerade projekt som är beroende av att dubbelspåret kommer på plats som planerat. Detta är ohållbart. Kan man lita på Trafikverks planer eller ska man i alla kommunikation med dem utgå ifrån att det bara är fromma förhoppningar?