Höstens första kommunfullmäktige

Gårdagens kommunfullmäktige tog längre tid än vad jag hade trott. Ledamöterna hade uppenbart ett behov av att få debattera efter tre månaders uppehåll. Den första debatten berörde kommunens miljöbokslut. Jag argumenterade för att i det framtida kommunala miljöarbetet kan vi inte sätta upp miljömål som kommunen inte kan påverka utan är beroende av utomstående faktorer. Till exempel i den gamla miljöplanen fanns mål om att antalet bilkörningar i kommunen ska minska och man konstaterar att målet har nåtts tack vara det har varit lågkonjunktur och folk inte har råd att kör bil. Med andra ord det är finanskrisen och inte kommunens eget miljöarbete som påverkar bilkörningen. Vill vi utveckla kommunens miljöarbete måste vi ha miljömål som direkt är relaterade till kommunens egna insatser.

En annan debatt som drog ut på tiden var huruvida en miljöpartist som hade flyttat från kommunen men fortfarande arbetar i Gävle ska få sitt kvar i omvårdnadsnämnden. Enligt lagen kan kommunfullmäktige besluta om detta, men diskussionen rörde huruvida denna situation var vad lagstiftaren avsåg när man gav kommunfullmäktige denna möjlighet att ta sådana beslut. Det var uppenbart att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ville sätta dit Miljöpartiet men berörd miljöpartist fick sitta kvar med stöd av allianspartierna. Skälet till att vi stödde miljöpartistens begäran är att vi ansåg att Miljöpartiet själv får avgöra huruvida det är lämpligt att deras partikollega sitter kvar eller inte trots att han har flyttat.

Ett antal motioner och medborgarförslag avhandlades också och de som väckte mest debatt var motionen om minskade barngrupper i förskolan och medborgarförslaget om så kallad ”klassmorfar”. När någon kommer med synpunkter kring skolan/förskolan reagerar Socialdemokraterna med att visa taggarna utåt. Man är mycket känslig för kritik och alla goda förslag från utomstående avvisas. Det finns nog ingen fråga som oppositionen och kommunledningen står så långt ifrån varandra som synen på förskolan/skolan. Ser man till de kommuner som har lyckats vända en negativ utveckling i skolan så beror det på att man har uppnått politisk enighet, men där är vi inte nu och vi lär nog inte nå dit så länge Socialdemokraterna sätter så stor prestige i att de ensamma sitter inne med alla lösningar på förskolan/skolans problem och inte är bredde att ta till sig andras synpunkter.

Den sista motionsdebatten berörde ett förslag från Sverigedemokraterna om att eventuellt sätta upp övervakningskameror på allmänplats där brott kan förekomma – till exempel på Stortorget. Man fick inget medhåll i denna fråga. I våras var jag på besök hos polisen i Gävle och gick genom brottsstatisktiken stadsdel för stadsdel. Jag frågade då polisen om de ansåg att det förelåg något behov av att sätta upp övervakningskameror. Polisen sa då att de idag inte ansåg att det förelåg något sådant behov som motiverar detta. Förhoppningsvis kommer heller inte något sådant behov behöva uppstå i framtiden, men om polisen skulle förslå detta är jag inte främmande för att diskutera kameraövervakning. Min första fråga till polisen skulle dock i sådant fall vara varför de inte kan avsätta poliser för att på plats stävja brottsligheten? Trots allt en övervakningskamera kan möjligen bidra till att klara upp brott, men bästa möjligheten att hindra brott är om polisen är på plats där risken för brott föreligger.

Ett besök i Europas huvudstad

I tisdags reste jag tillsammans med några politiker och tjänstemän för Gävle kommun till Bryssel för att på plats ta reda på om det finns ett EU-perspektiv på de saker som kommunen gör eller avser att göra för att på så sätt kunna dra nytta av de resurser EU sitter på. Det var läge för kommunen att resa nu eftersom en ny 10-årig utvecklingsstrategi för EU har sjösats, efter den tidigare ”Lissabonstrategin” som gick ut förra året. Den nya strategin heter ”Europa 2020 strategin – smart, hållbar tillväxt för alla” och berör vad EU ska ha uppnått i ekonomisk, miljömässig och social utveckling fram till 2020. Om Gävles planer för utveckling ligger i linje med de mål som finns på EU-nivå finns det möjlighet att få EU-stöd och således växla upp kommunens pengar med EU-pengar. Det var för att lära oss mer om detta och samtidigt reflektera över hur vi arbetar med kommunens utvecklingsplaner som var motivet för resan. EU bjuder på många möjligheter men för att kunna utnyttja dem måste man vara väl insatt och tidigt ut. En framgångsrik kommun måste ha koll på vad som händer utanför kommungränsen. I annat fall blir man bortsprungen av andra som ser möjligheterna som omvärlden erbjuder.

Skamligt tyst om dödshot i SR-sänding

Tidningen Dagen skrev i förra veckan om att en imam i Sveriges Radios somaliska sändningar förklarat att det är varje muslims plikt att döda den som konverterar och att det gäller även i Sverige. Ett klart dödshot riktat mot minoriteten av konverterade kristna somalier som finns i Sverige. Sveriges Radio har blivit polisanmäld för hets mot folkgrupp på grund av det inträffande. Utöver Dagen är det bara Expo som har rapporterat om imamens dödshot, vilket har fått Dagens ledarskribent att reagera på övriga massmedias totala tystnad och frågar sig varför man vill mörka detta?

Det undrar jag också? Kommer man vara tyst även om en galning (och exemplet Norge visar att det räcker med en galning) gör verklighet av imamens dödshot? Om den etablerade massmedian i Sverige står upp för allas lika värde kan man inte tiga om sådan här händelser, även om det är en minoritet som dödshotar en annan. Alla som bor i Sverige ska kunna leva sitt liv som man vill och välja vilken religion som man vill utan att bli dödshotad. Det är stötande att så få i massmediasverige reagerar på detta.

Regeringen fortsätter satsa på lärarna och euro-obligationer är fel lösning

Idag har regeringen har meddelat att de i den kommande budgeten avsätter 216 miljoner kronor i lärarreformer. Ser man till tidigare beslutande åtgärder och satsningarna de kommande åren kommer regeringen mellan 2012-2015 avsatt 3,8 miljarder kronor till lärarreformer. I satsningen ingår också en karriärsutvecklingsreform som när den är fullt utbyggd innebär att regeringen betalar ut 880 miljoner kronor årligen. Syfte med detta är att stärka läraryrkets status genom att öppna upp för karriärvägar inom läraryrket för på så sätt kunna hålla kvar yrkesskickliga lärare. Löner och anställningsvillkor bestäms förvisso av arbetsmarknadens parter, men det är ingen hemlighet att regering hoppas att med fler karriärvägar kommer lönerna för lärarna att stiga och därmed bidra till att locka fler duktiga studenter till läraryrket. Jan Björklund har kämpat för denna reform och det är bra att han har de andra allianspartiledarnas stöd för morgondagens välstånd grundas i klassrummen med yrkesskickliga lärare.

På tal om välstånd. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso för återigen fram förslaget om euro-obligationer, vilket i praktiken innebär att skattebetalarna i de ekonomiskt ansvarstagande länderna i euroområdet ska vara garanter för de ekonomiskt oansvariga länderna. Helt fel väg. Vill man verkligen få till stånd en ändring som blir bestående krävs att Grekland, Italien med flera själva tar sig igenom den soppa de har satt sig i. Att inte behöva ta konsekvenserna fullt ut för sitt oansvariga agerande lägger ingen bra grund för att man agerar rätt i framtiden.

DN, Svd, Exp,

Vad ska vi göra med pengarna?

Gävle kommun kommer få ett rekordstort överskott. Man hade räknat med ett positivt resultat på 61 miljoner kronor, men istället blir det 355 miljoner kronor. Endast Sundbyberg kommer ha ett högre överskott än Gävle. Överskottet beror inte på kraftigt ökade skatteintäkter utan kraftigt ökning av försäljningen av tomträtter till följd av att kommunen kommer höja friköpspriset på tomträtter (med andra ord det har varit köp läge i år). Eftersom detta är en rent tillfällig förstärkning av kommunkassan så är det svårt att lägga pengarna på de löpande kostnaderna som skolan och omsorgen. Att det finns behov inom skolan och omsorgen råder det ingen tvekan om men de resurser som krävs måste vara långsiktiga och inte vara tillfälliga insatser. Det skulle vara möjligt att lägga pengarna på rustning av skolor. Kommunstyrelsens ordförande är inne på att lägga en del pengar på tillfälliga arbetsmarknadsutbildningar för personer med försörjningsstöd. Det är en möjlig väg om utbildningen innebär att dessa stärker sin ställning påarbetsmarknaden. Vad tycker du att kommunen ska lägga pengarna på?

GD

Ett dåligt beslut

I lördags meddelade regeringen att det inte blir någon ekonomisk kompensation till de barn och unga som utsatts för övergrepp och försummelse i de fosterhem/barnhem som de blev placerade i av samhället. I den så kallade upprättelseutredningen som tillsattes av regeringen förslogs en kompensation på 250 000 kronor. Anledningen till att regeringen väljer att inte följa utredningens förslag är att man anser att man inte kan hitta ett rättsäkert och rättvist sätt att kunna ge kompensation till de drabbade. Exakt vad som gör att man anser sig inte kunna hitta sådana lösningar känner jag inte till (det framgår inte heller av regeringens hemsida), men i andra länder (som Norge och Island) har man hittat lösningar på att betala ut kompensation.

Jag har all respekt för att det inte har varit ett lätt beslut för regeringen och att det inte är en enkel fråga där man kan hitta en lösning som tillfredställer alla, men av alla dåliga lösningar var nog detta den sämsta. Man kan inte dra igång en utredning om upprättelse för de drabbade barnen och unga (som idag är vuxna) med allt vad det innebär för att sedan bara säga nej. Samhället som tog över vårdnaden för dessa barn och unga har ett ansvar för att kompensera dem för de övergrepp de blev utsatta för i samhällets vård. Det går kanske inte hitta ett rättvist system men med nuvarande beslut blev det ingen rättvisa överhuvudtaget.

Exp

Lågt förtroende för skolpolitiken och underkänt i ny företagsklimatsmätning

Idag skriver tidningarna om Lärarnas Riksförbunds rapport om gävlebornas syn på skolan och skolpolitikerna. 66 % anser att kommunens politiker inte gör ett bra jobb för att lyfta skolan. Det är inte förvånande att gävleborna har denna misstro. Den rödgröna kommunstyret i Gävle har länge pratat om ”skolan först” men vad det konkret innebär och vad man ska uppnå är det ingen som vet. Man säger att skolan ska prioriteras utan att precisera vad det innebär. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att misstron blir hög, eftersom de styrande politikerna talar om skolan men av orden blir det ingen verkstad som gävleborna kan se. Vill man vinna gävlebornas förtroende måste orden hänga ihop med det man gör.

I rapporten framgår också att nästan varannan gävlebo anser att skillnaden i utbildningskvalité mellan skolorna är för stor och 61 % anser att en statlig finansiering av skolan skulle gynna elevernas studieresultat. Ser man på studieresultatet efter att kommunerna tog över ansvaret för skolorna från staten så har de rätt. Folkpartiet Liberalerna vill att staten åter ska ta ansvaret, men övriga partiet i alliansregeringen vill inte detta. Statsministern har sagt att kommunaliseringen av skolan var inte bra men han vill inte ändra rådande förhållanden för att han inte tror att det är någon lösning. Mycket märklig inställning. Omorganisationen av skolan blev fel men istället för att gå tillbaka vill man fortsätta på en väg som man anser är felaktig. Det är uppenbart att endast med ett starkt liberalt parti i regeringen kan den felaktiga kommunaliseringen av skolan ändras.

Sveriges kommuner och landsting har idag pressenterat en rapport om företagsklimatet. Undersökningen bygger på en enkät med nästan 30 000 företagare som haft kontakt med sin kommun under det senaste året inom områdena brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Resultaten baseras således på enkätsvar från företagare som faktiskt har varit i kontakt med kommunerna och inte ett allmänt tyckande. Totalt deltog 166 kommuner i undersökningen. Gävle hamnade på plats 147. Det ska påpekas att i Gävles fall så finns det bara enkätsvar rörande bygglov och miljö- och hälsoskydd vilket är en brist för undersökning. Med tanke på tidigare undersökningar om företagsklimatet så får ändå denna rapport ses som ytterligare en indikator på att Gävle har problem. Precis som med skolan handlar det om att ord om bra företagsklimat måste omsättas i handling.

GD1, GD2, AB

TV-inslag om mobbing

Idag börjar TV4 sända sina inslag om skolan. I det första inslaget kommenterar jag mobbing. Se inslaget här.

Arbetstillfällen får inte vara avhängigt en stor arbetsgivare

I fredags meddelade ledningen för Sandvik att man kommer flytta huvudkontoret från Sandviken till Stockholm. Det som har avgjort frågan är krassa ekonomiska fördelar för företaget att flytta. Visst är det tråkigt att huvudkontoret lämnar Sandviken och Gästrikland, men förstårligt och för de flesta inte helt oväntat. Hur det på sikt går med den verksamhet som är kvar i Sandviken (med runt 4000 anställda) är även det en fråga som krassa ekonomiska övervägen får avgöra. Den lokalpatriotism som tidigare kännetecknade Sandvik nog får ses som överspelad i och med fredagens besked om flytt av huvudkontoret.

Vad lär oss detta? Att det inte finns några givna arbetstillfällen. Det är en mycket osäker politik att som kommun lita till en enda eller några får stora arbetsgivare. Kommunerna i Gästrikland styr inte över vilka beslut företagen gör – vad som är bäst för företagen vet företagen själva. Vad som däremot måste stå överst på agendan för kommunerna är att jobba med företagsklimatet så att fler arbetstillfällen skapas inom små och medelstora företag. Den tiden är förbi när kommunerna i Gästrikland kan lite på att några få arbetsgivare ska förse dem med skattemedel.

Sprider gärna kunskap

Fram till första januari i år arbetade jag för Migrationsverket inom asylprövningen. Ett sidouppdrag som jag hade var att hålla föreläsningar om Migrationsverket, lagstiftning, asylprocessen och migrationsstatisktik för utomstående. Dessa föreläsningar har jag haft för skolor, andra myndigheter, frivillig organisationer och delar av Gävle kommun. Jag brukar kalla dessa föreläsningar för ”migrationspolitik i praktiken”. Eftersom jag inte nu arbetar för Migrationsverket har det inte blivit så många föreläsningar men jag ställer gärna upp när jag blir tillfrågad därför jag tycker det är viktigt att sprida kunskap om hur saker och ting inom migrationen faktiskt förhåller sig. Min erfarenhet av dessa föreläsningar och när man läser vad som skrivs i massmedia och på sociala medier är att många har åsikter men få har kunskaper.