Igår var det kommunfullmäktige och huvudpunkten var bokslutet för 2010. Inför detta hade revisorerna skrivit en revisionsberättelse med många förslag på förbättringar. Man pekade bland annat på att beslutsunderlaget till Gävles enda folkvalda organ har stora brister. Man skriver: "i påfallande många beslut saknas redogörelser för vilka följder förslaget får för kommunens planering och budget. För att råda bot på detta föreslår revisorerna att följande fem punkter beaktas i beslutsunderlagen:
1. Vad har man kommit fram till? Vilken lösning har man på problemet?
2. Vad får förslaget för konsekvenser för olika intressenter? Vad kostar det? Hur skall det genomföras? När och av vem skall det genomföras?
3. Vad finns det för alternativ till förslaget? Vilka fördelar har förslaget jämfört med alternativen?
4. Hur har man kommit fram till den här lösningen? Metoder? Resonemang?
5. Hur har frågan behandlats tidigare? Vilken är bakgrunden till utredningen?
Jag delar fullt ut kommunrevisionens uppfattning (vilket jag också framförde i fullmäktige) och det är allvarligt att beslutsunderlagen till gävlebornas representanter har brister. De som kan ändra på detta är vi folkvalda själva genom att kräva bättre underlag innan vi tar beslut. Jag hoppas att jag inte är den enda i fullmäktige som vill ha bättre underlag.
Vad som förövrigt till drogs på fullmäktige kan läsas på följande länkar:
GD1, GD2, AB
tisdagen den 31:e maj 2011
torsdagen den 26:e maj 2011
Belackarna av FP drev röster till SD
I förra veckan blev jag tipsad att läsa en artikel på Newsmill författad av domaren och tillika ledamoten i FN:s kommitté för mänskliga rättigheter Krister Thelin. Artikelförfattaren ser ett problem i att de som förespråkar ett öppet och tolerant Sverige samtidigt inte talar om problemet med den överrepresentation som invandrare står för inom brottsstatisktiken. Som Krister skriver:
”Det går att vara för en liberal invandringspolitik och samtidigt vilja bekämpa den ökade brottslighet som följt i dess spår.” [---] ”Återkommande undersökningar visar att svenskar är ovanligt toleranta, men frustrationen över en vardagsverklighet som inte kan döljas genom en tillrättalagd information och politiskt nyspråk tar sig reella uttryck. Hade de goda krafterna förmått på ett mera robust sätt ta sig an invandringens uppenbara brottsliga avigsidor, hade vi förmodligen sluppit sverigedemokraterna i riksdagen.” [---] ”Men än är det inte för sent för de goda krafterna att öppna ögonen, överge det binära seendet och, samtidigt som folkupplysning mot rasism fortgår, intensifiera arbetet med att bekämpa brottsligheten. Det är ingen mänsklig rättighet att få invandra till Sverige. Men de som bor här har rätt att kräva att det allmänna skyddar dem till liv och egendom. Det gäller såväl invandrare som svenskar.”
Jag tycker att Krister har en poäng i det han skriver. Under mandatperioden 2002 till 2006 drev Folkpartiet hårt integrationsfrågan och man duckade inte för de problem som finns med invandring samtidigt som man lyfte fram möjligheterna. Istället för att tiga valde man ta fram lösningar på problemen. Syftet med detta var att slå vakt om det öppna och toleranta Sverige och inte låta främlingsfientliga krafter få exploatera problemen för deras egna syften. Partiet föreslog bland annat språktest för medborgarskap och man diskuterade även skärpta regler kring utvisning vid brottsdomar för invandrare. Man gjorde det som Krister Thelin efterlyser – både förorda en liberal invandringspolitik och bekämpa de problem som finns till en följd av detta. Folkpartiet blev dock ensamt i sin hållning. I stället för att pressentera andra förslag på lösningar valde de politiska motståndarna, en rad ledarskribenter och andra tyckare att angripa Folkpartiet för främlingsfientlighet. Man hävdade att Folkpartiet försökte vinna främlingsfientliga röster, trots att partiet förespråkade en liberal invandringspolitik. Påhoppen på Folkpartiet fick många partimedlemmar att känna obehag vilket ledde till intern kritik av den förda politiken och partiet har successivt valt att göra som andra partier att hålla en låg profil.
Krister Thelin menar att om ”de goda krafterna” med kraft tagit sig an de negativa sidorna med invandringen som hög brottslighet bland invandrare, så hade man sluppit sverigedemokraterna i riksdagen. Folkpartiet blev länge anklagat för att fiska efter främlingsfientliga röster, vilket skulle vara samma röster som nu har gått till sverigedemokraterna. Den något märkliga logiken hos Folkpartiets belackare var att det är bättre att väljare som är bekymrade över problem med invandring röstar på främlingsfientliga partier som vill gör Sverige till ett stängt och intolerant land än partier som förespråkar öppenhet och tolerans men som samtidigt erkänner att det finns problem som måste hanteras. Om Krister Thelin har rätt i sin analys så kan man konstatera att belackarna av Folkpartiet fick som de ville.
”Det går att vara för en liberal invandringspolitik och samtidigt vilja bekämpa den ökade brottslighet som följt i dess spår.” [---] ”Återkommande undersökningar visar att svenskar är ovanligt toleranta, men frustrationen över en vardagsverklighet som inte kan döljas genom en tillrättalagd information och politiskt nyspråk tar sig reella uttryck. Hade de goda krafterna förmått på ett mera robust sätt ta sig an invandringens uppenbara brottsliga avigsidor, hade vi förmodligen sluppit sverigedemokraterna i riksdagen.” [---] ”Men än är det inte för sent för de goda krafterna att öppna ögonen, överge det binära seendet och, samtidigt som folkupplysning mot rasism fortgår, intensifiera arbetet med att bekämpa brottsligheten. Det är ingen mänsklig rättighet att få invandra till Sverige. Men de som bor här har rätt att kräva att det allmänna skyddar dem till liv och egendom. Det gäller såväl invandrare som svenskar.”
Jag tycker att Krister har en poäng i det han skriver. Under mandatperioden 2002 till 2006 drev Folkpartiet hårt integrationsfrågan och man duckade inte för de problem som finns med invandring samtidigt som man lyfte fram möjligheterna. Istället för att tiga valde man ta fram lösningar på problemen. Syftet med detta var att slå vakt om det öppna och toleranta Sverige och inte låta främlingsfientliga krafter få exploatera problemen för deras egna syften. Partiet föreslog bland annat språktest för medborgarskap och man diskuterade även skärpta regler kring utvisning vid brottsdomar för invandrare. Man gjorde det som Krister Thelin efterlyser – både förorda en liberal invandringspolitik och bekämpa de problem som finns till en följd av detta. Folkpartiet blev dock ensamt i sin hållning. I stället för att pressentera andra förslag på lösningar valde de politiska motståndarna, en rad ledarskribenter och andra tyckare att angripa Folkpartiet för främlingsfientlighet. Man hävdade att Folkpartiet försökte vinna främlingsfientliga röster, trots att partiet förespråkade en liberal invandringspolitik. Påhoppen på Folkpartiet fick många partimedlemmar att känna obehag vilket ledde till intern kritik av den förda politiken och partiet har successivt valt att göra som andra partier att hålla en låg profil.
Krister Thelin menar att om ”de goda krafterna” med kraft tagit sig an de negativa sidorna med invandringen som hög brottslighet bland invandrare, så hade man sluppit sverigedemokraterna i riksdagen. Folkpartiet blev länge anklagat för att fiska efter främlingsfientliga röster, vilket skulle vara samma röster som nu har gått till sverigedemokraterna. Den något märkliga logiken hos Folkpartiets belackare var att det är bättre att väljare som är bekymrade över problem med invandring röstar på främlingsfientliga partier som vill gör Sverige till ett stängt och intolerant land än partier som förespråkar öppenhet och tolerans men som samtidigt erkänner att det finns problem som måste hanteras. Om Krister Thelin har rätt i sin analys så kan man konstatera att belackarna av Folkpartiet fick som de ville.
tisdagen den 24:e maj 2011
Återigen ratar kommunledingen förslag på tydliga mål för barngrupperna i förskolan
Kommunstyrelsen behandlade idag två medborgarförslag om tydliga mål för storleken på barngrupperna i förskolan. Jag driver själv frågan och därför stödde jag båda dessa förslag. Endast Centerpartiet stödde mig och Folkpartiet i denna fråga. Övriga partier vill inte ta fram några tydliga mål för storleken på barngrupperna.
Med anledning av behandlingen av dessa medborgarförslag gjorde radions P4 ett längre inslag där bland annat jag uttalar mig. Lyssna på inslaget här.
Med anledning av behandlingen av dessa medborgarförslag gjorde radions P4 ett längre inslag där bland annat jag uttalar mig. Lyssna på inslaget här.
Etiketter:
barngrupper,
förskola,
Gävle
måndagen den 23:e maj 2011
En amerikansk ambassadör på besök i Gävle
Idag besökte amerikanske ambassadören Matthew Barzun Gävle. Den amerikanska ambassaden har gjort en kort turné i landet med syfte att få in andra intryck än dem som man får i Stockholm. Jag hade möjlighet att träffa ambassadören. Matthew Barzun berättade att när han blev utsedd av president Obama att bli ambassadör i Sverige så fick han ett uppdrag och det var att lyssna. Detta uppdrag kännetecknade hela besöket. Ambassadören och hans stab var inte ute efter att berätta om USA utan att få lärar sig mer om Gävle. Speciellt var han intresserad av hur Gävle arbetar med olika miljöfrågor t.ex. återvinning. Han berättade att medvetenheten om miljön och speciellt klimatpåverkan på grund av livsstilsmönster ökar snabbt i USA. Det var en positiv nyhet. Vad man gör i USA blir ofta förebild för många andra länder i världen och på så sätt sitter USA på nyckeln till en internationell överenskommelse om att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser. Kul att USA väljer att åka till Gävle för att få idéer att arbeta med hemma.
Etiketter:
Gävle,
miljöpolitik
onsdagen den 18:e maj 2011
Bra förändring i fas 3 men regeringen bör även beakta Svenskt Näringslivs idé
Igår beslutade regeringen att personer som deltar i Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 ska ha möjlighet att utbilda sig om det leder till en anställning. Arbetsmarknadsutbildningar var tidigare bara aktuell i fas 1 och två fas 2. Regerings beslutet gäller omgående. Det är bra att denna förändring sker, eftersom fas 3 har visat sig vara allt för rigid i sitt regelsystem för att främja vägen till arbete. Regeringen har återigen visat att man är bredd på lyssna på kritik och prestigelöst göra förändringar i sin egen skapelse.
Ett annat problem är frågan vilka uppgifter man som arbetslös får göra om man är i fas 3 när man är ute på arbetsplatserna. Regeln är att det ska vara meningsfull sysselsättning men inte ett riktigt jobb. Skälet till denna regel är att man inte vill att fas 3 ska tränga ut riktiga jobb. Frågan är dock bara var går gränsen mellan en meningsfull sysselsättning och ett riktigt jobb? Om det är en meningsfull uppgift som fas-trearen gör för arbetsgivare är det då inte ett riktigt jobb? Det finns ett klart gränsdragningsproblem. Svenskt Näringsliv föreslog igår att fas-treare ska få göra riktiga jobb eftersom det skulle innebära att dessa får visa vad man går för och då får större möjligheter att få jobb. Dessutom kommer man ifrån problemet vad som är meningsfull sysselsättning och vad som är ett riktigt jobb. Jag tycker att Svenskt Näringslivs idé är ett klar värd att beakta även om det finns en del frågor som man måste lösa - t.ex. riskerna för missbruk av fas-treare som billig arbetskraft. Den risken är uppenbar, men det är bättre att ta den risken än att leta efter konstlade sysselsättningar.
Ett annat problem är frågan vilka uppgifter man som arbetslös får göra om man är i fas 3 när man är ute på arbetsplatserna. Regeln är att det ska vara meningsfull sysselsättning men inte ett riktigt jobb. Skälet till denna regel är att man inte vill att fas 3 ska tränga ut riktiga jobb. Frågan är dock bara var går gränsen mellan en meningsfull sysselsättning och ett riktigt jobb? Om det är en meningsfull uppgift som fas-trearen gör för arbetsgivare är det då inte ett riktigt jobb? Det finns ett klart gränsdragningsproblem. Svenskt Näringsliv föreslog igår att fas-treare ska få göra riktiga jobb eftersom det skulle innebära att dessa får visa vad man går för och då får större möjligheter att få jobb. Dessutom kommer man ifrån problemet vad som är meningsfull sysselsättning och vad som är ett riktigt jobb. Jag tycker att Svenskt Näringslivs idé är ett klar värd att beakta även om det finns en del frågor som man måste lösa - t.ex. riskerna för missbruk av fas-treare som billig arbetskraft. Den risken är uppenbar, men det är bättre att ta den risken än att leta efter konstlade sysselsättningar.
Etiketter:
arbetslöshet
onsdagen den 11:e maj 2011
De mindre måste reagera mera om man vill vinna flera
Igår skrev Gefle Dagblad i en ledare att Alliansens tre mindre partier (FP, C och KD) ska inte vara så nöjda med att de får vara med och regera landet utan de måste mer reagera på de aktuella politiska frågorna. Jag tycker att Gefle Dagblad har en poäng. När det är frågor som inte ligger på de mindre partiernas minsterposter väljer man ofta att ha en låg profil. De flesta väljarna har nog inte en aning om vad dessa partier har för åsikt i t.ex. stora aktuella frågor som arbetsmarknadspolitiken eller socialförsäkringsfrågan. De flesta väljarna antar att dessa partiers åsikter är de samma som Moderaternas. Så är det inte, men dessa åsikter stannar allt för ofta inom de mindre partierna.
Det är givetvis så att sitter man i en regering så får man vara beredd på att kompromissa, men det finns ingen anledning att inte tydligt framföra sin åsikt för allmänheten. Man måste tydligare redogöra för att man har kompromissat men att man kommer fortsätta vidhålla sin uppfattning och om väljarna vid nästa val ändrar balansen i Alliansen så kan det innebära att politiken blir en annan. Vill man få fler väljare måste man som Gefle Dagblad skrev reagera i fler politiska frågor.
Det är givetvis så att sitter man i en regering så får man vara beredd på att kompromissa, men det finns ingen anledning att inte tydligt framföra sin åsikt för allmänheten. Man måste tydligare redogöra för att man har kompromissat men att man kommer fortsätta vidhålla sin uppfattning och om väljarna vid nästa val ändrar balansen i Alliansen så kan det innebära att politiken blir en annan. Vill man få fler väljare måste man som Gefle Dagblad skrev reagera i fler politiska frågor.
Etiketter:
Allians
tisdagen den 10:e maj 2011
Sol, värme och budgetarbete
När vårvärmen börjar stiga i maj och det enda man känner är att man vill vara ute i solen då är det dags att sitta inne med en av årets viktigaste uppgifter inom kommunpolitiken - att ta fram mål och ekonomiska ramar för kommunens verksamhet under nästa år.
Förra veckan fick varje kommunal förvaltning och bolag redogöra för kommunledningen och oss i oppositionsen hur man ser på sin verksamhet under de kommande åren och speciellt vilka ekonomiska behov man anser sig ha under budgetåret 2012 för att nå kommunens mål. Efter denna redogörelse är det upp till politiken att prioritera och eventuellt omformulera kommunens mål.
Idag satt vi i Alliansen och diskuterad, ut efter våra respektive partiers politik, vilka prioriteringar vi vill göra och vilken målsättning vi ska ha med kommunens verksamhet. Vi har rätt stor samsyn vad som behöver göras med tanke på att vi har lagt många gemensamma förslag på mål och ekonomiska ramar under åren.
Om det finns något som jag skulle vilja göra så är det en total genomlysning av varje förvaltnings budget för att på så sätt säkerställa att de skattepengar vi lägger verkligen går till kärnverksamhet inom varje förvaltning. Till exempel när omvårdnadsförvaltningens verksamhet blev genomlyst för att komma tillrätta med dess budgetunderskott visade sig att förvaltningen drev över 60 projekt som alla tar resurser från kärnverksamheten. Varje enskilt projekt går säkert att hitta en motivering till men när dessa projekt drivs på bekostnad av kärnverksamheten är det fel.
Tyvärr är det dock så att sitter man i opposition har man bara möjlighet att få ett övergripande grepp om budgeten, då man saknar resurser att göra den nödvändiga genomlysningen. Man kan hoppas att även den rödgröna politiska ledningen skulle vilja ha en ordentlig genomlysning. Något initiativ i den riktingen har jag dock inte märkt under de år jag har varit politiskt aktiv. Kanske de inte bryr sig så länge förvaltningarnas och bolagens ekonomi inte visar på minusresultat. Varför lägga tid på att granska en utåtsett fungerande ekonomi när man kan njuta av vårsolen? Möjligen är jag störd, men jag vill veta i detalj vart varje skattekrona går i de ekonomiska ramar som vi nu arbetar med, medan gävleborna kan njuta av vårvärmen.
Förra veckan fick varje kommunal förvaltning och bolag redogöra för kommunledningen och oss i oppositionsen hur man ser på sin verksamhet under de kommande åren och speciellt vilka ekonomiska behov man anser sig ha under budgetåret 2012 för att nå kommunens mål. Efter denna redogörelse är det upp till politiken att prioritera och eventuellt omformulera kommunens mål.
Idag satt vi i Alliansen och diskuterad, ut efter våra respektive partiers politik, vilka prioriteringar vi vill göra och vilken målsättning vi ska ha med kommunens verksamhet. Vi har rätt stor samsyn vad som behöver göras med tanke på att vi har lagt många gemensamma förslag på mål och ekonomiska ramar under åren.
Om det finns något som jag skulle vilja göra så är det en total genomlysning av varje förvaltnings budget för att på så sätt säkerställa att de skattepengar vi lägger verkligen går till kärnverksamhet inom varje förvaltning. Till exempel när omvårdnadsförvaltningens verksamhet blev genomlyst för att komma tillrätta med dess budgetunderskott visade sig att förvaltningen drev över 60 projekt som alla tar resurser från kärnverksamheten. Varje enskilt projekt går säkert att hitta en motivering till men när dessa projekt drivs på bekostnad av kärnverksamheten är det fel.
Tyvärr är det dock så att sitter man i opposition har man bara möjlighet att få ett övergripande grepp om budgeten, då man saknar resurser att göra den nödvändiga genomlysningen. Man kan hoppas att även den rödgröna politiska ledningen skulle vilja ha en ordentlig genomlysning. Något initiativ i den riktingen har jag dock inte märkt under de år jag har varit politiskt aktiv. Kanske de inte bryr sig så länge förvaltningarnas och bolagens ekonomi inte visar på minusresultat. Varför lägga tid på att granska en utåtsett fungerande ekonomi när man kan njuta av vårsolen? Möjligen är jag störd, men jag vill veta i detalj vart varje skattekrona går i de ekonomiska ramar som vi nu arbetar med, medan gävleborna kan njuta av vårvärmen.
måndagen den 9:e maj 2011
Förbjud barnaga i hela EU
Idag på Europadagen inleder Folkpartiet Liberalerna en kampanj för att stoppa barnaga i hela Europa. Idag är det tillåtet i elva EU-länder att slå barn i uppfostringssyfte. Att tillåta våld mot barn står dock i strid med de gemensamma värderingar som alla länder i unionen valt att stå bakom. Barns rättigheter måste respekteras i alla EU-länder. EU-minister Birgitta Ohlsson skriver idag på Newsmill om kampen mot barnaga i Europa.
Vad ska ske med Villa Sjötorp?
Idag ska kommunstyrelsens beredning av mark, miljö- och planärende träffas. En fråga som ska diskuteras är vad kommunen ska göra med Villa Sjötorp? Det vackra huset vid stranden på Norrlandet har tyvärr fått förfalla och nu gör Gävle hamn anspråk på marken för sin utbyggnad. Det finns tre alternativ: bevara huset på dess nuvarande plats, flytta byggnaden, riv allt ihop. Personligen hoppas jag att denna pärla kan få vara kvar och att den används så att den inte bara står och förfaller som nu har varit fallet.
Etiketter:
Gävle
onsdagen den 4:e maj 2011
Det hänger inte bara på reglerna
I debatten om sjukförsäkringsreglerna har det stundtals diskuterats huruvida de ömmande fall som lyfts fram av massmedia enbart är en konsekvens av de nya reglerna eller om Försäkringskassan kan ha gjort fel. Igår släppte Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) sin granskningsrapport över hur Försäkringskassan har hanterat de nya reglerna. Så här skriver man bland annat:
"I vissa avseenden har handläggningen påverkats positivt av förändringarna. Försäkringskassans handläggare upplever att de nya reglerna har underlättat en mer aktiv sjukskrivningsprocess och att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan underlättar kommunikationen med de försäkrade.
ISF finner i sin granskning också brister i tillämpningen som påverkar rättssäkerheten och effektiviteten i sjukförsäkringen. Brister förekommer i planer och utredningar, och prövningarna av arbetsförmågan vid de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan sker inte alltid tillräckligt tidigt, vilket påverkar förutsebarheten negativt för de enskilda.
Beslut om sjukersättning är alltför ofta inte motiverade så att den försäkrade kan förstå skälen för beslutet. ISF har i sin granskning också funnit att beslut om avslag ibland fattas på ofullständigt underlag, vilket kan vara en konsekvens av hur Försäkringskassan styr handläggningstiderna. Vid granskningen har även framkommit att vissa personer, som eventuellt skulle ha kunnat beviljas en förmån på lägre nivå än den man ansökt om, får avslag utan att informeras om denna möjlighet.
De rutiner som tagits fram för övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för personer vars ersättning från sjukförsäkringen tagit slut har ett myndighetsperspektiv och är inte ändamålsenligt utformade för att stödja individen. Den information som sänds ut inför övergången är dessutom svår att förstå."
Mer om ISF:s rapport kan ni läsas här.
Regeringen har erkänt att det har funnits brister i de nya sjukförsäkringsreglerna vilket man arbetar för att rätta till (vilket jag har skrivit om tidigare). Samtidigt går det inte bara att skylla på brister i reglerna för de problem som massmedia har uppmärksammat, vilket ISF:s rapport visar. I många fall handlar det också om brister i Försäkringskassans handläggning. Jag har tidigare arbetat på en myndighet under olika regeringar och min erfarenhet är att även med de bästa regler från politikernas sida så kan de undergrävas av både myndighetens och enskilda myndighetspersoners agerande.
Några fler reflektioner över sjukförsäkringsreglerna kan läsas i dagens Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
"I vissa avseenden har handläggningen påverkats positivt av förändringarna. Försäkringskassans handläggare upplever att de nya reglerna har underlättat en mer aktiv sjukskrivningsprocess och att tidsgränserna i rehabiliteringskedjan underlättar kommunikationen med de försäkrade.
ISF finner i sin granskning också brister i tillämpningen som påverkar rättssäkerheten och effektiviteten i sjukförsäkringen. Brister förekommer i planer och utredningar, och prövningarna av arbetsförmågan vid de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan sker inte alltid tillräckligt tidigt, vilket påverkar förutsebarheten negativt för de enskilda.
Beslut om sjukersättning är alltför ofta inte motiverade så att den försäkrade kan förstå skälen för beslutet. ISF har i sin granskning också funnit att beslut om avslag ibland fattas på ofullständigt underlag, vilket kan vara en konsekvens av hur Försäkringskassan styr handläggningstiderna. Vid granskningen har även framkommit att vissa personer, som eventuellt skulle ha kunnat beviljas en förmån på lägre nivå än den man ansökt om, får avslag utan att informeras om denna möjlighet.
De rutiner som tagits fram för övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för personer vars ersättning från sjukförsäkringen tagit slut har ett myndighetsperspektiv och är inte ändamålsenligt utformade för att stödja individen. Den information som sänds ut inför övergången är dessutom svår att förstå."
Mer om ISF:s rapport kan ni läsas här.
Regeringen har erkänt att det har funnits brister i de nya sjukförsäkringsreglerna vilket man arbetar för att rätta till (vilket jag har skrivit om tidigare). Samtidigt går det inte bara att skylla på brister i reglerna för de problem som massmedia har uppmärksammat, vilket ISF:s rapport visar. I många fall handlar det också om brister i Försäkringskassans handläggning. Jag har tidigare arbetat på en myndighet under olika regeringar och min erfarenhet är att även med de bästa regler från politikernas sida så kan de undergrävas av både myndighetens och enskilda myndighetspersoners agerande.
Några fler reflektioner över sjukförsäkringsreglerna kan läsas i dagens Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Etiketter:
sjukförsäkring,
socialpolitik
tisdagen den 3:e maj 2011
När man inte trodde att det skulle kunna bli sämre
Svensk Näringsliv har idag presenterat sin årliga ranking av företagsklimatet i landet och Gävleborg som redan tidigare låg illa till har sjunkit som en sten. För Gävles del innebär det att man har gått från plats 210 till 229 (av 290) och lika nedslående är det för övriga kommuner i länet (jumboplats har Hofors på plats 282). Enligt Svenskt Näringslivs regionchef i länet måste kommunerna "ha en policy eller en handlingsplan för arbetet med företagen, göra hanteringen av kommunala ärenden enklare, koncentrera sig på att bli en beställare i stället för en producent och utveckla den kommunala upphandlingsprocessen, tillsammans med företagen". Jag tror dock också att det handlar om en attityd fråga från kommunernas sida mot företagen och företagarna. På gårdagens kommunfullmäktige framgick tydligt när en eventuell expansion av Valboköptstad med IKEA i spetsen var uppe för diskussion att kommunens politiska ledning bygger på ett tillväxtfientligt Miljöparti och ett Vänsterparti som anser privat företagande är något suspekt. Med sådana attityder är det inte konstigt att en del företagare ansera företagsklimatet inte är det bästa.
GD, Arb
GD, Arb
Etiketter:
företagande,
Gävle,
Gävleborg
En kampanj för omhändertagna barn och ungdomar
Som ett startskott på Folkpartiets nationella kampanj för omhändertagna barn och ungdomar presenterade jag idag för massmedia folkpartiets rapport "Alla barn har rätt till en trygg uppväxt - Stärkta rättigheter för omhändertagna barn". Några av Folkpartiets förslag på förbättringar är:
- Ge varje placerat barn en egen, särskilt utsedd socialsekreterare. Många utsatta barn känner stor ensamhet. Det krävs kontinuitet och täta kontakter för att barnet ska kunna känna förtroende för socialsekreteraren. Socialsekreteraren ska enbart ha ansvar för kontakten med barnet och inte med familjehemmet eller HVB-hemmet.
- Placerade barn ska få besök av sin socialsekreterare minst en gång i kvartalet. Många placerade barn upplever att ingen hör eller ser hur de egentligen har det. Tätare besök och en bättre uppföljning av hur barnet har det är allra viktigast för att förhindra att barnet utsätts för missförhållanden.
- Obligatorisk utbildning och handledning för alla familjehem. Många familjehem får i dag ingen utbildning innan de tar emot barn som ofta har stora och sammansatta behov. För att säkerställa att placerade barn får en bra omsorg är utbildning och handledning ett grundkrav. Socialtjänsten måste också vara lyhörd för familjehemmens behov av stöd.
- Nationella kampanjer för fler familjehem. Det behövs många fler familjehem som kan ta hand om barn och ungdomar med svåra upplevelser bakom sig. För att barn som inte kan bo kvar hemma ska få trygghet krävs att det finns andra familjer som är beredda att öppna sitt hem för dessa barn. Många kommuner har svårt att klara rekryteringen av familjehem på egen hand.
- Inför auktorisation för att driva HVB för barn och unga. Vi måste skärpa kraven på kvalitet och resultat i institutionsvården för barn och unga. Dagens regler är alldeles för luddiga. Det ska finnas tydliga kvalitetskrav som inte får underskridas.
- Gör en skolplan för varje placerat barn. Trots att lyckade resultat i skolan har visat sig viktigast för att det ska gå bra i livet så har kommunerna inte tagit tillräckligt ansvar för omhändertagna barn skolgång. Därför bör hemkommunen göra en skolplan för varje placerat barns skolgång och undervisning. Syftet är att ge barnet stöd att klara sin skolgång.
- Gör en hälsoplan för varje placerat barn. Många omhändertagna barn och ungdomar har missats av barnhälsovården och uteblir från elevhälsans hälsobesök. Dessa barn och ungdomar löper också större risk för psykisk ohälsa än andra. Därför bör socialtjänsten och hälso- och sjukvården upprätta en hälsoplan i samband med att barnet placeras, för att säkerställa att barnets hälsa följs.
- Säkerställ att placerade barn känner till sina rättigheter. Att barnet känner till sina rättigheter är en förutsättning för att han eller hon ska förstå när rättigheterna inte tillgodoses, eller kränks. Såväl socialtjänsten som HVB och familjehem måste återkommande ge varje barn information om sina rättigheter. Att detta sker på sätt som gör att barn och ungdomar kan tillgodogöra sig informationen bör följas upp regelbundet.
Jag har också begärt att kommunrevision ska granska hur väl kommun är på att ge de barn och ungdomar som placeras på HVB-hem en bra skolgång. Skolinspektionen gör förnärvarande en liknande granskning av 45 andra kommun.
- Ge varje placerat barn en egen, särskilt utsedd socialsekreterare. Många utsatta barn känner stor ensamhet. Det krävs kontinuitet och täta kontakter för att barnet ska kunna känna förtroende för socialsekreteraren. Socialsekreteraren ska enbart ha ansvar för kontakten med barnet och inte med familjehemmet eller HVB-hemmet.
- Placerade barn ska få besök av sin socialsekreterare minst en gång i kvartalet. Många placerade barn upplever att ingen hör eller ser hur de egentligen har det. Tätare besök och en bättre uppföljning av hur barnet har det är allra viktigast för att förhindra att barnet utsätts för missförhållanden.
- Obligatorisk utbildning och handledning för alla familjehem. Många familjehem får i dag ingen utbildning innan de tar emot barn som ofta har stora och sammansatta behov. För att säkerställa att placerade barn får en bra omsorg är utbildning och handledning ett grundkrav. Socialtjänsten måste också vara lyhörd för familjehemmens behov av stöd.
- Nationella kampanjer för fler familjehem. Det behövs många fler familjehem som kan ta hand om barn och ungdomar med svåra upplevelser bakom sig. För att barn som inte kan bo kvar hemma ska få trygghet krävs att det finns andra familjer som är beredda att öppna sitt hem för dessa barn. Många kommuner har svårt att klara rekryteringen av familjehem på egen hand.
- Inför auktorisation för att driva HVB för barn och unga. Vi måste skärpa kraven på kvalitet och resultat i institutionsvården för barn och unga. Dagens regler är alldeles för luddiga. Det ska finnas tydliga kvalitetskrav som inte får underskridas.
- Gör en skolplan för varje placerat barn. Trots att lyckade resultat i skolan har visat sig viktigast för att det ska gå bra i livet så har kommunerna inte tagit tillräckligt ansvar för omhändertagna barn skolgång. Därför bör hemkommunen göra en skolplan för varje placerat barns skolgång och undervisning. Syftet är att ge barnet stöd att klara sin skolgång.
- Gör en hälsoplan för varje placerat barn. Många omhändertagna barn och ungdomar har missats av barnhälsovården och uteblir från elevhälsans hälsobesök. Dessa barn och ungdomar löper också större risk för psykisk ohälsa än andra. Därför bör socialtjänsten och hälso- och sjukvården upprätta en hälsoplan i samband med att barnet placeras, för att säkerställa att barnets hälsa följs.
- Säkerställ att placerade barn känner till sina rättigheter. Att barnet känner till sina rättigheter är en förutsättning för att han eller hon ska förstå när rättigheterna inte tillgodoses, eller kränks. Såväl socialtjänsten som HVB och familjehem måste återkommande ge varje barn information om sina rättigheter. Att detta sker på sätt som gör att barn och ungdomar kan tillgodogöra sig informationen bör följas upp regelbundet.
Jag har också begärt att kommunrevision ska granska hur väl kommun är på att ge de barn och ungdomar som placeras på HVB-hem en bra skolgång. Skolinspektionen gör förnärvarande en liknande granskning av 45 andra kommun.
Etiketter:
socialpolitik
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)