Idag besökte jag ett av kommunens äldreboende på Forellplan i Sätra. En anhörig hade bjudit in flera av oss förtroendevalda i kommunstyrelsen för att visa oss hur de boende och personalen har det. Trots planer för aktiviteter för de äldre så blir det inte mycket med detta på grund av personalen inte räcker till att göra mer än att de grundläggande behoven som att sköta hygienen, klä på och ge mat. Den anhörige och jag talades vid ett par gånger och när det stod klart för mig att hon inte avsåg att driva ett individärende ute ville visa på ett strukturellt problem i kommunens omsorg och att hon hade personalen med sig bestämde jag mig för tacka ja till hennes inbjudan.
Personalen på boendet berättade för mig att även om de är lika många idag som för drygt tio år sedan så har deras arbetssituation ändras så att de inte hinner ge den stimulans och de aktiviteter som det är tänkt att man ska ge de boende. Anledningen beror på dels att de äldre bor hemma mycket längre och således har blivit mer omsorgskrävande när de kommer till äldreboendet, dels har personalen fått flera andra arbetsuppgifter som de tidigare inte hade (t.ex. som städning och administrativt arbete). Den bedömning kommunen gjorde för tio år sedan över hur stor personalstyrka som behövdes har med andra ord blivit överspelad på grund av ändrade förhållanden.
En förutsättning för att äldre ska kunna få den stimulans som det är tänkt är att de har engagerade anhöriga, men på det boende som jag var på så var det bara hälft som hade det. Den andra hälften fick mest sitta under dagen och möjligen om personalen fick tid över efter att alla andra hade fått sina grundläggande behov tillgodosedda fanns det tid för planerade aktiviteter som till exempel en utomhuspromenad.
Om kommunen vill leva upp till de aktivitetsplaner man ställer ut för omsorgstagarna på äldreboendena så måste man räkna ut hur många personer det faktiskt krävs per omsorgstagare och därefter se vad den totala kostnaden blir. Om kommunen tycker det blir för dyrt så får man fundera över hur man kan få fram mer resurser eller så får man sänka ambitionsnivån. Den anhörige som kontaktaktade mig ansåg att det var bättre att kommunen sa att man bara ger den grundläggande omsorgen än att lova aktiviteter som man i praktiken inte kan genomföra.
Den demografiska utvecklingen kommer bli en stor utmaning för kommunen. Därför behöver vi förtroendevalda och medborgare redan nu bestämma vilken omsorg av de äldre vi ska ha som även håller när andelen omsorgstagare ökar. På det äldreboende som jag besökte var det uppenbart att beslutsfattarna inte riktigt hade tagit med i beräkningarna att de äldre på boendet hade blivit mer omsorgskrävande än tidigare och därmed räcker inte personalen till även om personalstyrkan är den samma nu som för tio år sedan. Om inte den demografiska utvecklingen ska springa från de målsättningar vi har med äldreomsorgen så måste vi agera nu. Svårigheterna att leva upp till de utlovade aktiviteterna på äldreboendet på Forellplan är bara början.
P.S. Jag har tidigare i höst förslagit kommunfullmäktige att börja planera för kommande behov inom äldreomsorgen. D.S.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar