Funktionsnedsattas vilkor - frihetskampens nya front

Socialstyrelsen presenterade igår (29/6) en rapport om levnadsförhållandena för människor med funktionsnedsättning. Av den framgår att trots att det gått tio år sedan riksdagen slog fast de handikappolitiska målen som säger att personer med funktionsnedsättning ska ha lika förutsättningar för goda levnadsförhållanden som andra medborgare så har det inte hänt speciellt mycket. Med andra ord ett enda stort misslyckande. Det man framförallt lyfter fram som den främsta förklaringen är att många med funktionsnedsättning inte kommer in på arbetsmarknaden. Dels på grund av att fler inte får den utbildning som krävs, dels att deras arbetsförmåga inte tas tillvara på.

"Det bidrar till en svag privatekonomi, det riskerar att leda till isolering och minskar möjligheterna till aktivitet och delaktighet. Därför är rätten till arbete en av grundbultarna i handikappolitiken, och därför krävs det mycket mer av krafttag för att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning."

Dagens situation kan inte accepteras längre. Funktionsnedsattas levnadsförhållanden måste bli frihetskampens nya front.

Går alla pengar till vård, skola och omsorg?

Skolan, vården och omsorgen går före skattesänkningar, meddelade Mona Sahlin och Thomas Östros på DN Debatt igår. Dessutom lovade de ännu mer pengar till kommunerna. Men hamnar alla pengar hos barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen?

I Gävle kommun har utgifterna per invånare (inflationsjusterat) ökat med 41 %, från 29 121 till 41 205 kronor, mellan 1998 och 2008. Frågan man kan ställa sig är om vi har fått mer välfärdsservice för pengarna? Märks det i barnomsorgen, i skolan och i äldreomsorgen att kommunen idag satsar 41 % mer än vad man gjorde för tio år sedan?

För knappt ett år sedan släppte Svenskt Näringsliv rapporten ”Kommuner och underskott”. I rapporten framgår att trots stora utgiftsökningar bland kommunerna mellan 1998 och 2008 har vi inte fått mer vård, skola och omsorg för pengarna. Merparten av utgiftsökningarna gick till kommunal administration/byråkrati - det vill säga till tjänstemän som inte arbetar med den verksamhet som direkt berör medborgarna i form av lärare i klassrummen, vårdbiträde i äldreomsorgen och socialsekreterare på socialkontoren.

Visst är det bra med mer pengar till skola, vård och omsorg, men bara om det hamnar där och inte någon annanstans Om de 12 miljarder som de rödgröna lovar kommunerna bara bidrar till mer byråkrati så är det inte mycket värt.

Fullt upp men några betraktelser

Det har varit fullt upp den sista tiden. Allt ska fixas innan folk går på semester och därför har jag inte hunnit med att datera upp bloggen så ofta som jag vill.

Några korta betraktelser. Ledarskribenten Peter Wolodarski på DN skrev i en ledare (27/6) om polisens tillkortakommanden vad gäller hanteringen av vardagsbrottslighet. Polisens brister är allvarligt eftersom det gör att allt förmånga brottsoffer får erfara att rättsstaten Sverige inte fungerar som det är tänkt. Peter avslutar med att:

"Nästan alla dessa problem har byggts upp under en längre tid, långt innan Beatrice Ask (M) blev justitieminister. Men de har inte kommit närmare en lösning under hennes tid vid makten, snarare tvärtom."

Socialisterna som styrt Sverige länge har byggt upp dessa problem inom polisen och en moderat justitieminster har inte klarat av att vända den negativa utvecklingen. Slutsats - dags för en liberal vid rodret.

I samma tidning skrev Dilsa Demirbag-Sten en debattinsändare (26/6) om den förändrade synen på invandring som har bidragit till att skapa mer splittring i samhället än enighet. Hon pekar på att problem som tidigare ansågs vara allmänna har i stället blivit specifika invandrarproblem när personer med invandrarbakgrund berörs. Till exempel arbetslöshet. När det drabbar invandrare är det ett integrationsproblem, men när det drabbar en svensk är det en arbetsmarknadsfråga. Hon efterlyser en ny politik som bidrar till att åter ena Sverige.

Slutsats: Alliansen gör rätt som har fört in arbetslinjen i migrations- och integrationspolitiken och lagt ned Integrationsverket och låtit Arbetsförmedlingen ta över ansvaret för nyanlända invandrare. Det tar tid att ändra det förhärskande synen i samhället men Alliansens arbete måste fortgå för att nå ett resultat.

Förövrigt anser jag att målkamera ska införas i fotbollen.

Konsten att våga prioritera

Gårdagens debatt om kommunens mål och ekonomiska ramar var en intressant uppvisning. Carina Blank som pratar om skolan först hade mycket svårt att förstå att dessa ord måste fyllas med innehåll. Hon kunde inte acceptera att vi i Folkpartiet och Alliansen hade lagt större resurser till skolan och förskolan. Hon försöket göra en poäng av att vi valde bort annat genom att peka på att vi totalt sett inte lagt mer pengar på alla nämnder än vad de rödgröna hade gjort. Det är riktigt vi har prioriterat skolan och därför har vi valt bort annat. Säger man skolan först då måste man agera så. Visst man kommer att få kritik för andra saker får stå tillbaka men är man inte beredd på det så prioriterar man inte heller skolan.

I debatten påstods det att vi tog bort kommunstyrelsen utvecklings medel. Det är inte sant. En del pengar har vi tagit därifrån och men vi vill också effektivisera administrationen inom kommunledningskontoret. Vi gav mindre pengar till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det beror på att vi inte anser att kommunen ska köpa in datorer som ska skänks bort till alla som väljer en kommunal gymnasieskola framför en friskola. Vi tycker det är fel sätt att konkurrera med friskolorna. Vi valde också att avstå från några andra satsningar som de rödgröna gör. Samtidigt ska man komma ihåg att gymnasieskolan krymper och skulle därför få mindre anslag (såsom drabbade skolan när elevtalet blev färre där), men vi har valt att inte dra in dessa pengar.


Carina Blank ifrågasatte också varför vi hade mer pengar kvar än vad de rödgröna hade i sitt förslag. Inte speciellt märkligt. Det är dessa pengar som ska bland annat gå till att bygga fler förskolor. Därför har vi valt att se till att vi har pengar över.

Politik handlar om att våga välja. Säger man skolan först måste man våga agera i konkreta handlingar. I annat fall blir det bara tomma ord.

Ett ideologiskts fullmäktige

I skrivandets stund sitter jag och förbereder mig till eftermiddagens och kvällens kommunfullmäktige. Det kommer bli en starkt ideologisk debatt. På dagordningen står kommunens mål och ekonomiska ramar för 2011, införandet av ökad valfrihet inom hemtjänsten och parboendegaranti. I korthet kan man säga att det kommer handla om vård, skola och omsorg där de rödgröna kommunledningen är emot både mer valfrihet och parboendegaranti. Man säger sig vilja sätta skolan först, men när man granskar deras siffror ser man att de inte prioriterar skolan lika högt som vi i Allians Gävle. Val gör skillnad och det kommer märkas i dagens kommunfullmäktige.

Oärligt var ordet!

Igår ställde Alliansen hundra frågor till de rödgröna som de ännu inte har svar på när det nu är mindre än hundra dagar kvar till valet. Ytterligare en fråga dök upp när nationalekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl igår på ett seminarium visade att det fattades 9,4 miljarder kronor i de rödgrönas valbudget. Vem ska betala det? Maria Wetterstrand (MP) har sagt att 90% av befolkningen tjänar på en rödgrön budgetförslag, men vem som ska betala dessa 9,4 miljarder har hon talat tyst om. Oärligt var ordet.

Vad de rödgröna inte säger.

De rödgröna presterar idag sin så kallade jobbpolitik på DN-debatt i sex punkter. Min liberale kollega Per Altenberg gör en bra analys av dessa sex punkter som jag återger här:

1. “Investera i klimatomställning”

De rödgröna har valt att lånefinansiera huvuddelen av sina infrastrukturinvesteringar i riksgälden. Det skulle naturligtvis alliansregeringen också kunna göra. Problemet är det finanspolitiska ramverket undermineras när utgifter flyttas ut från statsbudgeten. Sveriges skuldsättning blir inte mindre för att lån och kostnader göms undan utanför statsbudgeten. Det är inte ansvarsfullt. Det är grekisk finanspolitik.

2. “Investera i bostäder”

De rödgröna vill införa ett nytt ROT-avdrag för flerfamiljsbostäder (hyresrätter och bostadsrätter). Vad de inte nämner är att det bara gäller för hus som totalrenoveras och om renoveringen leder till minst 30 procent i minskad energianvändning. Det ger inga nya bostäder. Det kan inte användas för andra investeringar än investeringar i energieffektivisering.

3. “Investera i välfärden”

De rödgröna vill satsa 12 miljarder på att skapa offentliga jobb. De antyder samtidigt att alliansens politik har lett till uppsägningar i offentlig sektor. Det de syftar på är att personal inom främst skola och förskola har minskat under senare år på grund av minskande barnkullar. Även regeringen har som bekant gett stora statsbidrag till kommunerna men då som krisåtgärder. Välfärdens kärna ska värnas men det är fel politik att skapa “beredskapsjobb” inom offentlig sektor när ekonomin nu vänder och växer så det knakar.

4. “Investera i Sveriges konkurrenskraft”

De rödgröna vill sänka arbetsgivaravgiften med två procent på lönesummor upp till 900 000 kronor. Kostnad för statskassan: 2 miljarder. Det är en konstig politik för tre partier som anser att lägre skatter inte ger fler jobb. Förklaringen ligger i att de samtidigt vill fördubbla arbetsgivaravgiften för unga under 26 år – en skattehöjning på 10 miljarder. Netto blir det alltså en skattehöjning med 8 miljarder. Filosofin att högre skatter ger fler jobb tillämpas konsekvent.

5. “Investera i utbildning”

De rödgröna vill investera 44 000 i utbildningsplatser.

Alliansregeringen har byggt ut antalet platser i högskolan kraftigt. Det har aldrig funnits så många högskoleplatser som idag.
Regeringen har även satsat på yrkesutbildningar genom att skapa en yrkeshögskola och yrkesvux.
Folkpartiet och Alliansen vill satsa mer på lärlingsutbildningar. Det ger unga en bättre chans att få in en fot på arbetsmarknaden

6. “Investera i en rivstart för unga”

De rödgröna kritiserar regeringen för att införa ett “aktivitetsförbud för ungdomar på Arbetsförmedlingen”. För det första stämmer det inte. Unga får idag hjälp från dag ett med coachning, vägledning och jobbsökande på arbetsförmedlingen. För det andra kan man fråga sig varför unga ska uppmuntras att söka arbetsmarknadspolitiska program. De rödgrönas politik tycks gå ut på att direkt slussa in ungdomar som kommer från gymnasieskolan i arbetsmarknadsåtgärder. Kravet är ett uttryck för vänsterns curlingstat och för en märkligt patriarkal samhällssyn.

Avslutningsvis ytterligare en analys från Per:

"Vi beskattar högre skatt på alkohol för att vi tror att alkhoholkonsumtionen och därmed alkoholproblemen ska minska. Vi beskattar koldioxid högre för att vi tror att det ska minska utsläpp av koldioxid och klimatbelastningen i våra transportsystem. De rödgröna vill höja skatten på arbete. Det åligger dem att förklara hur det leder till minskad arbetslöshet. "

Valbudget

Idag har jag presenterat Alliansens förslag till ekonomiska ramar för Gävle kommun 2011. Formellt fastslår kommunen budgeten i november, men eftersom de ekonomiska ramarna för budgeten fastslås redan i juni är dessa ramar att betrakta som en valbudget. Här kan ni jämföra Alliansens budgetalternativ mot den rödgröna kommunledningens förslag. Siffrorna är i miljoner kronor räknat och kommunledningens förslag är inom parentes.

Kommunstyrelsen: 205,3 (234,9)

Teknisk nämnd: 244,5 (237,5)

Byggnads o miljönämnd: 25,3 (27,3)

Kultur- o fritidsnämnd: 220,9 (228,3)

Barn- o ungdomsnämnd: 1466,9 (1440,1)

Utb. o arbetsmarknadsnämnd: 517,7 (525,4)

Socialnämnd: 351,3 (346,9)

Omvårdnadsnämnd: 1092,0 (1085,0)

För oss i Alliansen har vi framförallt prioriterat två områden förskolan/skolan och en trygg miljö. Barn- och Ungdomsnämnden är 87 miljoner kr/år kort i sin budget för att klara de krav som ställs och därför skjuter vi till 40 miljoner kr i år i ett första steg. Vi kommer fastslå en begränsning på barngrupperna i förskolan enligt Skolverkets rekommendationer och satsa på stödinsatser till de elever som av något skäl halkar efter i skolan. Vi prioriterar även mer pengar till tekniska nämnden för vård av den offentliga miljön som parker, gator och miljöerna i bostadsområdena. Dessutom lägger vi mer resurser till socialtjänsten för förebyggande arbete. De resurser som vi lägger på omvårdnadsnämnden syftar bland annat till att införa en parboendegaranti för äldre par så att de inte ska behöva bli separerade när någon av dem behöver plats i särskilt boende.

Detta måste stoppas

Det har idag skrivits om ett överfall som en bussförare blev utsatt för av två ungdomar i 17-års ålder. Det finns inga förmildrande omständigheter för ett sådana övergrepp. Dessa ungdomar måste lagföras. Inte bara för brottsoffrets skull utan även för förövarna. Sätter inte samhället stopp är riksen stor att dessa ungdomar fortsätter att skada andra människor och förstör sina egna liv.

Det bästa sättet att hindra att unga hamnar i brottslighet är att sätta in förebyggande insatser direkt när man får varningssignaler att det finns problem. En del menar att dessa signaler kan ses redan i förskoleålder. Förebyggande arbete ska ses som "mjuka investeringar" eftersom varje brott som inte inträffar innebär stora ekonomiska och mänskliga vinster för samhället.

När ändå unga begår brott måste samhället sätta stopp. Det ska inte vara fråga om utan när de ovannämnda ungdomarna får stå till svars för sina gärningar.

Skolan först! Men bara i fem månader enligt S

I dag har tidningarna skrivit om att den rödgröna kommunledning har presenterat sina mål och ekonomiska ramar för 2011. Det skall betraktas som en valbudget. Kommunstyrelsens ordförande Carina Blank (S), som har en förkärlek för slogans, upprepar sitt tidigare mantra om "skolan först". I en av tidningarna erkände hon dock att arbetet med att prioritera skolan har bara pågått i fem månader. Så här i slutet av mandatperioden har alltså sossarna kommit på att skolan borde prioriteras. Håller intresset för skolan i fem månader efter valdagen får man vara glad.

I varje budgetförslag som Alliansen har lagt under mandatperioden har skolan fått mer anslag eftersom vi prioriterar bort annat. Hade de rödgröna prioriterat skolan hade kunnat rösta för våra förslag. Istället har de drivit en politik som har gjort att Barn- och Ungdomsnämnden har 87 miljoner kronor mindre per år att röra sig med. Skolan först?

Betyg gynnar de lågutbildade men MP bryr sig inte

Borttagandet av betyg i låg- och mellanstadiet ledde till att färre barn till lågutbildade föräldrar slutförde en gymnasieutbildning. Det visar en rapport som Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i Uppsala gjort.

– Det är möjligt att informationen som finns i ett betyg är viktig för just barn och lågutbildade föräldrar eftersom den är enkel, tydlig och lätt att ta till sig, säger Anna Sjögren.

Betygen i låg- och mellanstadiet togs bort under 70-talet, nu har Anna Sjögren tittat närmare på vad det innebar för barns fortsatta utbildning. Men hjälp av registeruppgifter har hon tittat på högsta utbildning för personer födda föra och efter att betygen togs bort. Barn till lågutbildade missgynnades alltså av att betygen togs bort, medan söner till högutbildade i högre omfattning gick i högskola och universitet.

Om detta har Sveriges radio rapportert om idag. Miljöpartiet som har inlett en kampanj där de menar att de företräder en skolpolitik som bara baseras på vetenskap (vilket då främst Folkpartiets politik inte skulle göra enligt dem) har nu fått den vetenskap de behöver. Deras motstånd mot tidigare betyg leder till att elever med lågutbildade föräldrar löper större risk att misslyckats i skolan. Eftersom Miljöpartiet tydligen bygger sin skolpolitik bara på vetenskap (eller rätta sagt selektiv vetenskap) så blir slutsatsen att de vill att dessa elever ska misslyckas då man inte är beredd på ompröva sin politik om betyg.

Vrede över VA-pris

För närvarande är det samråd kring en eventuell utbyggnad av kommunalt VA till bebyggelsen på Norrlandet (för er som inte bor i Gävle är det en lång kusträcka utanför Gävle). Det kommunala VA-bolaget har räknat med att kostnaden per anslutning kommer ligga på runt 300 000 till 400 000 kronor, vilket har sin grund i de förhållanden som råder på Norrlandet. Denna summa har gjort de boende fly förbannade vilket är förståligt. Det ska påpekas att det inte finns något beslut eftersom en del verkar tro att allt är redan bestämt. Hade det inte varit för de miljöproblem som finns med dagens situation hade det antagligen inte varit aktuellt med kommunalt VA på Norrlandet. 300 000 till 400 000 kronor är dyrt och kommunen måste vända på varje sten innan man sätter ned foten kring VA-frågan på Norrlandet.