Dags för kaffe på Kafé Edbom

Idag är det sista onsdagen i månaden och som vanligt kommer jag sitta på Kafé Edbom på stadsbiblioteket mellan 16 och 18. Vem som helst får komma förbi och ta upp det som de tycker är viktigt och vill diskutera.

På radions P1-morgon har man idag tagit upp att flertalet partier kommer satsa på att knacka dörr under valrörelsen. De undersökningar som har gjorts har visat att väljarna inte uppskattar detta, men flera kollegor till mig runt om i landet har positiv erfarenhet av att knacka dörr.

Ett alternativ är att låta sig bli hembjuden till dem som är intresserade av att träffa en politiker och det har jag själv provat och det var mycket positivt. Man fick en bättre kontakt och bättre diskussion. På samma sätt är det med mina sittningar på Kafé Edbom. För den som är förtroendevald är det otroligt värdefullt att ha direkt kontakt med väljarna, men det finns bra och dåliga sätt att ha kontakt. Ömsesidig kontakt är den bästa - det vill säga när båda parter är inställda på att träffas. Därför bjuder jag in till fika på stadsbiblioteket.

Hemskt att behöva söka arbete enligt V

Igår på kommunfullmäktige blev det en het debatt om Lagen om valfrihet, vilket tidningarna har skrivit om idag. Lagen som inte är tvingande innebär i korthet att de kommuner som vill kan låta den enskilde omsorgstagaren få välja vem som ska få utföra den omsorgstjänst som kommunen har beviljat dem. Den enskilde kommer således få möjligheten att välja om kommunen ska utföra omsorgstjänsten eller om till exempel ett privat bolag ska få göra det. På så sätt kan omsorgstagaren välja bort en omsorgsutövare som han/hon är missnöjd med, vilket inte går idag.

Inom den rödgröna kommunledningen är man oenig i denna fråga. Flera av dem som var emot ville inte diskutera den enskilde omsorgstagarens ökade inflytande, utan istället fokuserade man på de eventuella privata företag som skulle kunna få omsorgstagarnas förtroende. Flera av dessa debattörer målade ut bilden av företagare som tvivelaktiga personer vars enda ambition är att klämma åt de anställda för att på så sätt få en extra krona i vinst. När det påtalades att dåliga arbetsgivare inte får behålla sin personal (vilket undregräver deras möjligheter att bedriva en kvalitativ verksamhet som lockar omsorgstagare) svarade vänsterpartisten Björn Öberg att nu förtiden är det så illa att Arbetsförmedlingen tvingar arbetslösa att söka de jobb som finns!

Att man överhuvudtaget kan se det som ett problem att arbetslösa måste söka de jobb som finns säger en hel del om vilken syn man har på arbete och egenförsörjning. Vilka jobb ska man söka om inte de som finns? Om man inte behöver söka de jobb som finns, vem ska då försörja en? För mig blev Björn Öbergs uttalande ett kvitto på skillnaden i synen på arbete mellan alliansen och de rödgröna. Det är alliansens arbetslinje mot de rödgrönas bidragslinje.

Ungt företagsamhetsmässan - en kreaktiv mässa med framtidstro

Idag var jag med statssekreteraren på utbildningsdepartementet Karin Pilsäter när hon invigde Ungt företagsamhetsmässan i Gävle. Att få vara på denna mässan och träffa alla dessa ungdomar som driver UF-företag var en kanonupplevelse. All denna kreativitet och all den framtidstro som mötte en var fantastiskt. Vem vet bland dessa ungdomar finns kanske morgondagens Kamprad eller Rausing om de bara får chansen att växa.

Regeringen har under mandatperioden gjort flera lättnader för den som vill starta och driva företag. Senast i raden av reformer är frivillig revision för små aktiebolag. Ungdomar som jag talade med kände till att regeringen har sänkt lägsta nivån för aktiekapital från 100 000 kronor till 50 000 kronor. För dessa ungdomar var denna reform mycket viktigt eftersom de funderade på att driva företaget vidare efter perioden som UF-företag. I den kommande nya skollagen kommer mer fokus ligga på möjligheten att driva egen verksamhet istället för att bara fokusera på att man ska vara anställningsbar som det hittills har varit. Vägen till att bryta den höga ungdomsarbetslösheten i vårt land kan bland annat nås genom att fler ungdomar ser möjligheten att själv starta ett företag istället för att hoppas på att någon ska anställa en. Ungdomarna på Ungt företagsamhetsmässan hade uppenbarligen sett denna möjlighet och därför hade de en stor framtidstro. Fler måste få se denna möjlighet.

Handbok för framgångsrik skola

Igår var jag på rikskonferensen Samverkan Skola -Arbetsliv. Där var jag på ett seminarium som arrangerades av Sveriges Kommuner och Landsting och som handlade om vad som kännetecknar framgångsrika skolkommuner. Detta seminarium var rena handboken för hur en kommun ska agera som vill bli framgångsrik, vilket är följande.

1. Tydligt ledarskap med fokus på rätt saker - både från politikerna, förvaltningsledning och rektorer
2. Tidig uppföljning av resultat och återkoppling inom skolförvaltningen och skolorna
3. Lyft fram kompetenta lärare till exempel genom lönespann och satsa på dem som vill åstadkomma resultat
4. Höga förväntningar på alla elever oavsett bakgrund
5. Fånga upp barn med svårigheter tidigt - redan i förskolan om det skulle behövas
6. Tydlig ansvarsfördelning mellan politiker, förvaltning, rektorer och lärare
7. Ha fungerande relationer mellan politiker, förvaltning, rektorer och lärare
8. Enighet om skolans mål och agera långsiktigt

Detta är den handbok som jag tänker följa när vi får ett regimskifte i Gävles stadshus. Jag tänker inte lägga tid på floskler som "skolan först" och inte heller börja försöka hitta egna lösningar. Jag tänker göra det som redan andra framgångsrika skolkommuner har gjort, men min målsättning är att göra det bättre.

Inget entusiastiskt beslut om Strömvallen

Historien om Strömvallen rullade vidare på kommunstyrelsens sammanträde igår. Det enda förslag som fanns att ta ställning om är det som kallas plan B i tidningarna. Ska erkänna att jag inte var speciellt entusiastisk inför beslutet. Jag har tidigare här på bloggen kritiserat kommunledningen för dess sätt att sköta Strömvallen-frågan, men i och med att det idag inte finns några privata finansiärer som kan tänka sig att investera i Strömvallen så finns det inte så mycket att välja på. Om GIF ska få ha en hemma arena i Gävle måste Strömvallen anpassas efter UEFA:s krav och detta gäller även om GIF skulle hamna i Super Ettan. Även om kommunen gör minsta möjliga nu för Strömvallen så landar notan ändå på 90 miljoner kr och det känns olustigt, med tanke på att det fanns en möjlighet att få in andra finansiärer. Det finns förvisso inga hinder för en framtida utveckling av Strömvallsområdet (även om Miljöpartiet ville annorlunda), men ska allt vara klart 2014 måste man börja arbeta nu. Alternativet är att kommunen struntar i sin fotbollsarena, men då får man säga tack och hej till GIF. Vem vill det? Inte jag.

Gerda får segla utan kommunen - ett klokt beslut

På kommunstyrelsen beslutades det att kommunen tar sin hand ifrån Briggen Gerda . Det var ett enigt beslut att kommunen inte vill ta över båten och ska inte längre stödja projektet. Ett klokt beslut. Det är inte rimligt att notan för ett förlustprojekt som Briggen Gerda har blivit ska betalas av Gävles skattebetalare utan ansvaret måste ligga hos föreningen. Briggen må vara fin men det är ingen kommunal angelägenhet att driva båtar.

Svartmålningen fortsätter

Idag i Arbetarbladet publicerades mitt svar på Arbetarbladets ledare angående rektorn på Vikingaskolan. Ledarskribenten känner sig manad att svara (vilket än så länge bara finns i papperstidningen). Han kallar mig populist (tack det samma) samtidigt som hedrar mig för att jag tar debatten. Samtidigt fortsätter han att svartmåla rektorn på Vikingaskolan. Ledarskribenten anklagar honom för att bryta mot skollagen. Det är ett märkligt påstående eftersom reglerna för disciplinära åtgärder regleras i grundskoleförordningen och således kan rektorn inte bryta mot någon lag som inte finns. Dessutom har inte Skolinspektionen granskat de disciplinära åtgärderna på Vikingaskolan, så varken ledarskribenten eller jag kan uttala oss om huruvida rektorn har brutit mot några regler. Fast den ödmjukheten lyser med sin frånvaro för ledarskribenten. Han har bestämt sig - rektorn är en tvivelaktig skolledare och det ska framföras till varje pris. Jag vid håller det jag har sagt tidigare att rektorn ska ha all heder för att han inte ser mellan fingrarna med stök. Jag kan också konstatera att den röde ledarskribenten inte får medhåll av den röde ordföranden i Barn- och ungdomsnämnden. Kan det möjligen bero på att han liksom jag har talat med föräldrar på Vikingaskolan?

Svar på Arbetarbladets svartmålning av rektorn på Vikingaskolan

Idag på Arbetarbladets ledare går man hårt åt rektorn på Vikingaskolan i Bomhus. Ledaren har valt att svartmåla rektorn och framställa honom som en tvivelaktig skolledare. Anledningen är att det i ett tidigare reportage i Arbetarbladet framkommit att rektorn har konsekvent arbetat med att skapa arbetsro på skolan genom att inte se mellan fingrarna när elever bryter mot de gällande ordningsreglerna. Rektorn har agerat i samförstånd med föräldrar och föräldraråd, men en tjänsteman på Skolinspektionen säger att de disciplinära åtgärder som förekommer på skolan kan möjligen stå i strid med gällande lagstiftning/förordning. Mot denna bakgrund frågar Arbetarbladets ledare vad skolpolitikerna i kommunen har att säga om detta?

Jag sitter förvisso inte i Barn- och Ungdomsnämnden men jag tänker uttala mig i alla fall. Alla rektor som konsekvent arbetar med att få arbetsro för sina elever och lärare förtjänar all heder för att de inte ser mellan fingrarna. Ingen vinner på att det är stökigt på våra skolor. Självklart ska man följa gällande lagar och förordningar och jag är övertygad om att rektorn på Vikingaskolan inte har någon annan uppfattning. Skulle det vara så att man har disciplinära åtgärder som inte ligger i linje med gällande lagar och förordningar så är det bara att ändra dem. Likväl anser jag att rektorn på Vikingaskolan förtjänar all respekt för sitt arbete med arbetsron. Jag vet inte om ledarskribenten på Arbetarbladet har varit i kontakt med några föräldrar på Vikingaskolan, men det har jag. De föräldrar som jag talade med säger att arbetsron i skolan blev bättre sedan nuvarande rektor tillträdde sin tjänst. Rektor och lärare som ger arbetsro till sina lever ska inte svartmålas och förtalas – de ska stödjas.

Vilken trovärdighet har SVT:s Agenda?

I Söndags på SVT:s "Agenda" hade man ordnat en debatt mellan min partiledare Jan Björklund och socialdemokraten och tillika LO-pampen Wanja Lundby-Wedin angående RUT-avdraget (skatteavdrag för hushållsnära tjänster). Inför debatten hade man ett inslag där man hävdade att bara 6 promille av låginkomstagarna nyttjade möjligheten till RUT-avdrag. Syftet med detta reportage (som ävn visades i Rapport) var att visa på att regeringens reform bara nyttjades av höginkomstagare och torligen var avsikten också att man ville påverka den efterföljande debatten mellan Jan och Wanja. Idag fick vi svaret på hur "Agenda" hade kommit fram till sina siffror. Följande kan man idag läsa i en ledare på Dagens Nyheter av Hanne Kjöller:

"Riktiga rikingar är nämligen enligt ”Agenda” ensamståendehushåll med en årslön på 300.000 kronor. Det motsvarar en månadslön på 25.000. Brutto. Låginkomsttagarna är, enligt ”Agendas” sätt att räkna, knappast några inkomsttagare alls. I alla fall finns där inga heltidsarbetande. Gränsen har satts vid 124.000 per år, vilket motsvarar en månadslön på 10.000. Det är alltså i hushåll med dessa ekonomiska ramar som nyttjadegraden för avdrag uppgår till sex promille. Det mest förvånande är att det inte blir noll." (Läs hela ledaren här)

Med "Agendas" sätt att räkna är sjuksköterskor och lärare höginkomstagare. Hur trovärdigt är det? Om SVT och "Agenda" ska med trovärdighet hävda att de är politiskt opartiska så är en offentlig rättelse på sin plats. Nästa söndag tänker jag titta på "Agenda" igen för att se om de har någon heder i sig och erkänna att man trixat med siffrorna.

Håller kommunen på att undergräva idrottsrörelsen?

I förra veckan var jag på ett möte med flera representanter för idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet i Gävle. Flera av dem uppgav att sedan kommunen bestämde att det kommunala bolaget Gavlefastigheter skulle ta över driftansvaret över de anläggningar som idrottsföreningarna tidigare hyrda av Kultur- och fritidsförvaltningen så har hyreskostnaden stigit betydligt. Detta har medfört att man har fått problem med att få ekonomin att gå ihop vilket går ut över barn- och ungdomsverksamheten. Visst kan man höja medlemsavgifterna och kräva större engagemang av föräldrar, men det leder till att allt fler barn- och ungdomar inte kan delta. Idrottens sociala betydelse för barn- och ungdomar är mycket värdefull och det är olyckligt om kommunen bidrar till att ekonomiskt undergräva denna verksamhet.

Därför har jag idag lyft frågan till kommunfullmäktige. Vi som sitter i kommunfullmäktige måste ställa oss frågan om det verkligen var detta som var meningen när Gavlefastigheter tog över anläggningar från Kultur- och fritidsförvaltningen. Kommunen vinner inget på att skinna idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet på några extra kronor.

16 miljarder som hade kunnat gått till andra behov

På nyheterna på Sveriges radio har man rapporterat att Försäkringskassan har bedömt att man betalade felaktigt ut 16,4 miljarder kronor under förra året. Totalt betalade man ut drygt 449 miljarder kronor under 2009. Läs mer om omständigheterna här. Enligt Försäkringskassan är den felaktiga utbetalningen en låg siffra internationellt sett. Kanske det, men 16,4 miljarder är inte små potatis. Detta belopp motsvarar ungefär tre årsbudgetar för Gävle kommuns skattefinansierade verksamhet som skola och omsorg. Lek med tanken att dessa miljarder inte hade betalas ut fel, då hade staten haft mer pengar att satsa på annat. Till exempel på att förebygga våld mot kvinnor som bland annat Amnesty Interational efterlyser i en rapport som flera tidningar skriver om idag med anledning av Interationella kvinnodagen.

Försäkringskassan uppger att de inte har alla verktyg de behöver för att undvika felaktiga utbetalningar. Vilka verktyg man syftar på är i skrivandets stund oklart, men helt klart är att det bör övervägas om inte Försäkringskassan ska få de verktyg de efterlyser. 16,4 miljarder kan användas till annat.

Låt en obligatorisk a-kassa bli en valfråga

I Ekots Lördagsintervju meddelade arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin att han ansåg att frågan om en allmän obligatorisk a-kassa inte skulle bli en valfråga? Varför inte? I spåren av lågkonjunkturen har försörjningstödet (socialbidraget) ökat i kommunerna på grund av den stigande arbetslösheten. Man behöver ingen försäkring mot arbetslöshet men däremot om man blir sjuk eller för gammal för att arbete. Därför måste alla betala till sjukförsäkringen och pensionerna. Men vad är egentligen skillnaden? Arbetslöshet, sjukdom och ålderdom leder alla till att man förlorar inkomster genom arbete och att man skulle behöva gå till socialen om det inte fanns någon försäkring.

Att vänsterpartierna inte vill att a-kassan skall ingå i det allmänna försäkringssystemet beror på att de tror att svenskarna skulle lämna LO och de andra facken eftersom de idag kontrollerar a-kassorna. Men ska sådana skäl få hindra en utbyggnad av välfärdsstaten som införandet av en allmän obligatorisk a-kassa skulle innebära? Det tyckte inte partierna i Alliansen vid regeringsskiftet 2006 och det finns ingen anledning att ändra den ståndpunkten nu. Sven-Otto får tänka om.

Stöd på ledarsida för mitt arbete för minskade barngrupper

Idag på skriver Gefle Dagblad på ledarplats om den rödgröna kommunledningens misslyckande att leva upp till deras vallöfte om att minska barngrupperna i förskolan. I ledaren skriver man bland annat:

" På den här tidningens debattsida har till exempel Folkpartiets oppositionsråd Per-Åke Fredriksson upprepade gånger ställt frågan om de större barngrupperna och även motionerat i frågan (”Sätt ett tak på barngrupperna i förskolan”). När hans motion behandlades i fullmäktige i slutet av förra året ansågs den besvarad med motiveringen att kommunen ämnar tillsätta en utredning om kvalitet i barnomsorgen och då möjligen titta på en begränsning av hur stora barngrupperna får vara.

Skolverket anser 15 barn vara ett riktmärke för landets förskolor och anser också att personaltätheten och barngruppens storlekt är en viktig kvalitetsfaktor i förskolan. Men i Gävle kommun, liksom i många av landets kommuner, är barngrupperna större än vad verket anser vara lämpligt. Det finns många anledningar att hålla ner storleken på barngrupperna i kommunen. I stora grupper ska få personer hinna mer, personalen blir stressad och det är barnen och föräldrarna som kommer i kläm."

Läs hela ledaren här.

En ny skuldsaneringslag nu

På Studio Ett idag på radions P1 hade man ett inslag om skuldsatta människor och det svåra liv de brottas med. Lyxfällan på TV3 har nog medverkat till de flesta som hör talas om skuldsatta tror att det enbart är människor som överkonsumerar, men så är inte fallet. I många fall handlar det om människor som har bara haft otur i livet som medfört att det har blivit skuldsatta. Det kan till exempel bero på skilsmässa eller sjukdom som gör att man hamnar snett med betalningarna. Det finns personer som blev skuldsatta på grund av 90-talskrisen som fortfarande brottas med sina problem.

Jag har ett par gånger under mandat perioden besökt skuldrådgivarna i kommunen och Familjeslanten för att höra mig för hur det går med dem som hamnar i skuldfälla. Vid ett tillfälle fick jag med mig regerings utredare i dessa frågor Jan Ertsborn (FP). Jan har arbetat fram ett förslag på ny skuldsaneringslag för att hjälpa dessa människor och lagt fram förslaget för justitiedepartementet. Tyvärr har det från departementet inte ännu kommit någon promemoria som riksdagen kan ställning till. Det är hög tid nu, med tanke på att den nuvarande ekonomiska krisen har gjort att än fler hamnar i obestånd.

Visst ska människor göra rätt för sig. Jag är dock ändå inspirerad av det amerikanska tankesättet att samhället tjänar inget på att människor knäcks av sina skulder. Det leder bara till att de varken kan betala igen något av sina skulder eller bidra till övriga samhället genom arbeta och betala skatt. Därför måste det finns lagar som gör det möjligt att komma tillbaka även om man har skuldsatt sig över öronen. Jag hoppas vi får se det snart.

Vallöften i Gävle som inte blev av

Idag på Fokus på radions P4 Gävleborg hade man en genomgång av de vallöften som nuvarande rödgröna kommunledning hade i förra valet 2006. Jag själv deltog i inslaget och fick kommentera de svikna vallöftena vad det gäller minskade barngrupper i förskolan och höjda studieresultat i skolan. Inslaget kan höras här.

Tack själv Lotta!

Den 24 februari publicerade Gefle Dagblad följande debattinsändare från gävleborn Lotta Söderström:

Tack, Per-Åke Fredriksson
Lotta Söderström, om Per-Åke Fredrikssons, FP, inlägg om barngrupper.

Stort tack till Per-Åke Fredriksson som så klart och tydligt beskrev dagens situation på förskolorna i dagens Gävle! Som småbarnsförälder är jag tacksam för att detta heta ämne tas upp på opinionsidan och därmed kanske uppviglar till debatt. Det känns som om att kommunens politiker har glömt hur det var att ha småbarn och att deras egna barn kanske är utflugna ur hemmet sedan länge! Det är runt 17-19 småbarn i åldrarna 2-6 år i varje grupp på förskolorna och det är på tok för stor belastning både på personal och barn. För många individer på för liten yta skapar vassa armbågar och högljudda i alltför tidig ålder! Det är ju nu när barnen är små som en förälder gör sitt bästa för att skapa en god grund att stå på och jobba vidare med, och det tycker jag att kommunen motarbetar genom att ignorera det allvarliga i denna dagens situation.
Fram för mindra grupper och bättre stöd åt våra fantastiska pedagoger som försöker göra folk av våra små barn!