Skoldebatt med Gävleprofil

Har varit hemma en stund efter skoldebatt med socialdemokraternas kommunalråd Carina Blank och arbetarkommunens ordförande Peter Hasch samt moderaternas oppositionsråd Inger KällgrenSawela. Min målsättning med debatten var att visa på att det finns två olika alternativ i Gävle och av kommentarerna jag fick efter debatten var att det gick fram. Socialdemokraterna som satsar 100 miljoner på Gasklockorna och en drift varje år på 3-8 miljoner och Folkpartiet och alliansens alternativ att först prioritera kärnverksamheten som skolan sedan kan man fundera över prestigeprojekt.

Carina och Peter klagade över att regeringen och då Jan Björklund i synnerhet inte ville kompromissa om skolpolitiken och att detta gör att det inte kan bli någon långsiktighet i skolpolitiken. Varför ska man kompromissa om man vet att resultatet i slutändan inte är något man tror på. Nu ligger bollen hos väljarkåren om vilken skolpolitik som ska bedrivas efter 2010. Kanske det oroar socialdemokraterna?

Carina förde förövrigt samma taktik som hon gjorde när vi åt lunch med Lärarförbundet vilket var att tala om för publiken att man inte ska prata om problem i skolan utan bara det som är bra för då blir allt bra. Jag förstår att det blir bra för Carina och socialdemokraterna, men blir det bra för eleverna och lärarna?

Vad är SD:s lokalpolitik utöver fasa för mångkultur?

På gårdagens kommunfullmäktige behandlades den föreslagna översiktsplanen för Gävle stads potentiella utveckling fram till 2025. Debatten blev relativt lång och alla partier framförde sina meningar angående stadens framtid. Ett undantag fanns dock - Sverigedemokraterna. Inte ett ljud hördes från dem. Här drog kommunfullmäktige upp riktlinjerna för Gävles utveckling fram till 2025 och de satt bara tysta. I höstas när kommunfullmäktige skulle ta beslut om budget för 2009 yrkade de avslag på både S, V och MP:s budget och alliansens budget, utan att ha ett eget förslag. Vad vill de med Gävle? Man måste fråga sig om de överhuvudtaget har någon politik för just Gävle kommun, utöver att förfasa sig över utlandsfödda gävlebor?

Lunchmöte Lärarförbundet och Vision 2025

Har precis avslutat ett lunchmöte med representanter för Lärarförbundet tillsammans med andra oppositionsråd och kommunalråd. Lärarförbundet hade kallat till detta möte för att förmå främst kommunalrådet Carina Blank (S) att inte låta skolan få ta ytterligare nedskärningar på grund av den ekonomiska krisen. Carina vill inte ge några löften. Däremot uppmanade hon Lärarförbundet att inte tala negativt om kommunens skolor eftersom det skulle bara bidra till att stärka bilden av den kommunala skolan med problem och därmed gynna friskolorna. Och att jämföra satsningen på Stortorget med nedskärningarna i skolan var helt tabu. Vissa saker är uppenbarligen mycket känsliga. Kanske beror det på att man har dåligt samvete. Vi får hoppas på det för då kanske skolorna slipper fler besparingskrav.

Snart är det kommunfullmäktige. Då ska det tas beslut om ny vision för kommunen som ska sträcka sig ända till 2025. Det märkliga är att vision 2010 har ännu inte utvärderats. Med andra ord ska kommunen få en ny vision innan vi ens vet om den nuvarande har fungerat.

Söndagsarbete

Sitter på stadshuset och försöker komma ikapp med arbetet. Har suttit här sedan klockan nio. Samtidigt som jag betar av min "göra-lista" lyssnar jag på "Godmorgon, världen!" på P1. Inslaget med satirgruppen "Public Service" har precis varit och man skämtade med min partiledare angående utspelet om att brott som begås av barn ska kunna prövas i domstol. Måste erkänna att det var kul.

Veckan har varit fullpackad och ibland är det bökigt med att ha två jobb att behöva koncentrera sig på, men på något sätt funkar det ändå. Nästa vecka blir det inte mindre fulllastad. Höjdpunkten blir debatten om skolans framtid i Gävle mellan mig, oppositionsrådet Inger KällgrenSawela (M), kommunalrådet Carina Blank (S) och arbetarkommunens ordförande Peter Hasch (S). Debatten är arrangerad av Lärarnas Riksförbund och går av stapeln klockan 18:30 i Komvux aulan på söder. Innan dess kommer jag ta en offentlig fika på stadsbiblioteket så att vem som helst kan komma förbi och berätta om sina tankar om Gävle.

Nu ska jag ta en paus innan det är dags att ta tag i morgondagens ärendelista för Kommunfullmäktige.

Gävle mot nya höjder

Det har väl inte undgått någon att Länsförsäkringar vill bygga en skyskrapa på 150 meter i Gävle för en sådär en miljard kronor. Om man lägger till den halva miljard som MackMyra Whisky vill satsa i en whiskyby och utökad whiskytillverkning och Strömvallenprojektet med kongresscenter, hotell och ny fotbollsarena för ytterligare en halv miljard kan man bara konstatera att det uppenbarligen finns folk som tror att de kan göra pengar i Gävle. Det är bra. Så länge skattebetalarna inte står för notan utan skattebasen ökar tack vara kommunen får fler arbetstillfällen ska vi vara glada att det finns folk som vågar tänka nytt och vågar omsätta dessa tankar i Gävle.

Pubdebatt om energipolitik

Har varit hemma en stund efter en pubdebatt om energipolitiken med socialdemokraternas kommunalråd Per Johansson. Debatten gick bra och både jag och Per och publiken var överens om att fler politiska debatter borde hållas på pubar. Mat, dryck och politik i en bra blandning.

En av de frågor som oftast kom upp från publiken var varför inte man komma fram till en långsiktig lösning på energiförsörjningen när vi ska avveckla vårt beroende av fossila bränslen - med andra ord varför kan inte alliansen och sossarna gör upp om framtidens energipolitik. Svaret är enkelt. Sossarna har bundit upp sig med Miljöpartiet och Vänsterpartiet och dessa partier kan inte ens tänka sig att det ska vara möjligt att ersätta befintlig kärnkraft med ny om vi inte har annan energiproduktion som kan ersätta dagens befintliga kärnkraftverk. Därmed är läget låst. Jag är övertygad att Per och övriga socialdemokrater hade varit beredda på att ansluta sig till alliansens energiuppgörelse men man har satt sig i en taskig sits och kan inte säga vad man egentligen tycker på grund av samarbetet med MP o V.

Lärartäthet efter behov och inte elevantal

För närvarnade har kommunstyrelsen gått in för att stödja Barn- och ungdomsnämnden i deras arbete att komma tillrätta med den ekonomiska obalansen i deras förvaltning. I kommunstyrelsen har jag vid upprepade tillfällen tagit upp frågan om lärartätheten i grundskolan. Flera lärare har varslats med hänvisning till att elevantalet sjunker. Det som dock borde vara styrande för lärartätheten är inte i första hand antalet elever utan vilka behov skolan har för att lyckas i sin måluppfyllelse. En hög lärartäthet är förvisso ingen garanti för ett bra studiereslutat, men färre elever per lärare öka chanserna till detta eftersom varje lärare får då mer tid för varje elev. Jag har därför ställt två frågor till berörd förvaltningschef: 1 Hur ser lärartätheten ut i förhållande till övriga riket? 2. Hur står sig Gävles elevers studieresultat i förhållande till övriga landet?

Som svar på mina frågor har förvaltningschefen sagt att vad gäller lärartätheten har Gävle 8,3 lärare per 100 elever vilket i jämförelse med andra kommuner i Gävles storlek är 8,4. Vad det gäller studieresultatet ligger Gävle kommun på den nedre halvan i jämförelse med samma kommungrupp. Tyvärr kunde inte förvaltningschefen då precisera den exat platsen för Gävles studieresultat. Min slutsats är dock att Gävles lärartäthet förvisso ligger nära genomsnittet men nuvarande studiereslutat gör det inte – alltså behöver Gävles elever mer stöd än genomsnittet för att nå målen. Denna kunskap borde vara styrande för lärartätheten och inte det faktiska elevantalet.

Ibland lyssnar man

På kommunstyrelsens sammanträde idag var frågan uppe om Etablera, som är gästrikekommunernas gemensamma nyföretagsrådgivning, ska få bli ekonomisk förening. Idag kan man erbjuda (om än begränsad) gratis rådgivning, men som ekonomisk förening får man större möjligheter att agera som företagsrådgivare genom att kunna ta betalt. Enligt Gävle kommuns näringslivschef är detta något som efterfrågas. Jag och de andra i oppositionen krävde dock att man gjorde en remissrunda bland de olika företagarföreningarna, som Svenskt Näringsliv, för att höra om de har några synpunkter. Risken är annars att man upplever att Etablera som får offentliga medel undergräver en marknad som idag finns inom företagsrådgivning. Efter en viss tvekan, där Vänsterpartiet ifrågasatte varför man överhuvudtaget ska ha företagarorganisationerna som remissinstans gick majoriteten med på att skicka ut förslaget på en remissrunda. Jag välkomnar detta förfarande (vilket även näringslivschefen gjorde). Gävle kommun har inte det bästa ryktet bland företagarna, vilket i många fall bottnar i att man inte tycker att kommunen lyssnar på dem. Förhoppningsvis var kommunstyrelsens ställningstagande ett trendbrott.

Då var det vardag igen med kommunstyrelse

Så är påskledigheten över. Måste erkänna att jag inte är utvilad men så är det med att ha småbarn som inte har förstått begreppet sovmorgon.

På dagens agenda står sammanträde med kommunstyrelsen. Sammanträdets viktigaste punkt är årsredovisningen 2008 för kommunen. Intressant att notera är att när det gäller måluppfyllelse för medborgare och brukare (d v s till dem kommunen är tillför) nås knappt något mål. Enligt SCB:s medborgarundersökning ligger Gävle under riksgenomsnittet inom flera områden. Kommunledningen (S, V, MP) försöker förklara det dåliga resultatet med att den är missvisande, eftersom de egna undersökningarna som kommunen gör direkt med dem som brukar den kommunala servicen visar på ett bra reslutat. Enligt kommunledningen måste de som drar ned resultatet i SCB:s undersökning vara kommuninvånare som aldrig har varit i kontakt med den kommunala servicen och därför inte har någon aning om hur bra kommunen är. Detta är inget annat en ren spekulation från kommunledningens sida. Visst skulle det vara intressant att se hur många av dem som svar i SCB:s undersökning som verkligen har varit i kontakt med den kommunala servicen. Kanske så pass intressant att kommunledningen inte vill veta.

S-logik

Läste idag i Gefle Dagblad att kommunalrådet Carina Blank (S) anser att de extra pengar Gävle får från staten under 2010-2012 ska gå till vuxenutbildningen eftersom arbetslösheten ökar. Konstigt att hon prioriterar just arbetsmarknadspolitiken som är statens ansvar. Borde hon inte prioritera kommunens ansvarsområde vård, skol och omsorg, så att man inte behöver säga upp anställda och öka på arbetslösheten?!

Ungdomsarbetslösheten en valfråga?

Igår var jag med på ett möte som länets alliansriksdagsledamöter hade arrangerat för att lyssna in vilka frågor som man ska arbeta med inför valet 2010. Mötet gick under parollen "En timme för Sverige". De flesta av de som hade kommit för att säga sin mening var egna företagare och givetvis var det mycket småföretagarfrågor men den frågan som tog mest plats var ungdomsarbetslösheten. Kanske inte så konstigt när man bor i ett län med landets högsta ungdomsarbetslöshet. Här finns det mycket att göra.

Hela arbetsmarknadspolitiken måste ses över så att den inte är åldersdiskriminerande. Det finns till exempel olika regler för dem som är 18-19 år, 20-24 år och 25 år och äldre. Vissa stöd behöver ses över - bland annat bör man överväga att återinföra flyttbidrag för att stimulera ungdomarna att flytta ditt jobben finns.

Man måste även våga reformera LAS-reglerna. Det är förvisso en helig ko, men dess fokusering på enbart anställningstiden bidra till att ungdomar, men även invandrare, får svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden då de oftast har kortast anställningstid. LAS-reglerna måste reformeras så att även kompetens och skicklighet beaktas i turordningsreglerna. Därmed skulle ungdomar få det lättare att hålla sig kvar på arbetsmarknaden när lågkonjukturen slår till eftersom de då skulle kunna kompensera sin korta anställningstid med kompetens och skicklighet.

Vad gör kommunerna med de pengar de har?

På lokala radionyheterna på P4 kan man idag hör hur socialdemokratiska kommunpolitiker runt om i vårt län flaggar för nedskärningar i sina kommuner på grund av finanskrisen. De anser att det är regeringens fel att de måste skära ned eftersom regeringen inte vill skjuta till så mycket pengar som t.ex. Konjunkturinstitutet tycker är nödvändigt - 8 miljarder kronor i år och 50 miljarder kronor nästa år. Men vad gör kommunerna med de pengar de har och vad har man gjort med de pengar de fick in under högkonjunkturen?

Min kollega i Norrköping Mathias Sundin deltog i gårdagens Debatt på SVT där han ställde just denna fråga? Han påtalade också att ytterst ansvarig för välfärden i kommunerna är kommunerna själva och inte staten. Kommunerna måste därför först se till att man tar bort alla de utgiftsposter som tar resurser från kärnverksamheten som vård, skola och omsorg innan man kräver att få pengar från staten.

Jag anser att Mathias Sundin har helt rätt i sin analys. Väljarkåren ska veta att krisen i kommunerna inte hade behövt vara så stor om kommunpolitikerna hade varit mer restriktiv med hur de använder skattebetalarnas pengar under högkonjunkturen. När nu massa socialdemokratiska kommunpolitiker i vårt län försöker framställa det som att det är statens fel att de måste skära ned är inget annat än ett taffligt försök att smita ifrån sitt ansvar.

Energi-frukost

Idag var jag inbjuden till ett frukostseminarium som arrangerades av Svensk Energi som är en branschorganisation för Sveriges energiföretag. Man tog upp flera saker, men framförallt vinkraftens betydelse för Sveriges framtida energiförsörjning. Med tanke på den debatt som nu är i full gång sedan regeringen enades om kärnkraftens fortsatta varande är det värt att notera följande angående:

Vindkraften kommer inte kunna ersätta kärnkraften av det skälet att det inte kan producera el 24 timmar om dygnet året om. Helt enkelt därför att det inte blåser jämt. Vindkraften måste därför kompletteras med andra energislag som snabbt kan sättas in när det inte blåser. Enligt seminariehållarna är vattenkraft det energislag som lättas kan sättas in med kort varsel när det inte blåser och därför kommer det behövas mer vattenkraft när vindkraften byggs ut. Med tanke på att vattenkraften är redan fullt utbyggd kan jag bara konstatera att vindkraftens utbyggnad har uppenbarligen en gräns så länge det inte finns fler stabila energislag som kan sättas in med kort varsel. Med andra ord kommer Sverige vara fortsatt beroende av kärnkraft inom överskådlig tid om vi vill ha en stabil elförsörjning.

Slutligen kunde jag också notera att övriga Europas elproduktion utgörs till 40 % av förbränning av olja. I Sverige har vi näst intill koldioxidfri elproduktion. Med andra ord om Sverige får ett elöverskott i framtiden kan vi hjälpa övriga Europa att bli koldioxidfri genom att exportera denna el. I sin strävan att lägga ned kärnkraften till varje pris har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet enats om att hindra denna framtida export. För dem är uppenbarligen kärnkraftens avveckling överordnat att stävja koldioxidutsläppen som orsakar klimatförändringarna. Vid valet 2010 får väljarkåren avgöra vilket mål som är viktigast - avveckling av kärnkraften eller avveckling av koldioxidutsläppen.

Nu blir det än tuffare att prioritera

Dagens stora riksnyhet har varit att regeringen skruvar ner de ekonomiska prognoserna och flaggar för massarbetslöshet med tolv procents arbetslöshet 2011. Jämfört med Konjunkturinstitutets prognos igår är regeringens prognos ännu dystrare.

Före dessa prognoser hade man i Gävle kommun räknat med minskade skatteintäkter på 55 miljoner kronor i år. Denna minskning har kommunen räknat med att klara eftersom i budgeten för 2009 har man beräknat med ett positivt resultat på 139,5 miljoner kronor. Däremot blir det värre nästa år 2010 då man räknar med minskade skatteintäkter på 155 miljoner kronor och 2011 med 198 miljoner kronor. Detta kommer inte kommunen klara av utan att göra nedskärningar i sin verksamhet. Mot bakgrund av regeringens nya prognos får vi nog räkna med att kommunen måste göra än större nedskärningar. Därmed ökar kravet på att de förtroendevalda vågar prioritera bort allt som inte är kärnverksamhet.

Nu gapar Thomas Östros (S) att regeringen måste komma med stora stimulanspaket till bland annat kommunerna. Bra kan man tycka, men är det rimligt att staten går med än större underskott bara för att ge pengar till kommuner som Gävle där den S-märkta kommunledningen väljer att prioritera en fördyrad ombyggnation av Stortorget?

Hur många bad ska vi ha?

I dagens Arbetarbladet kunde man läsa att det finns ett förslag på att stänga Valbobadet och Lillhagsbadet och för att enbart satsa på Fjärran Höjderbadet. Anledningen till detta är att pengarna räcker inte till för att driva tre bad.

För mig är det uteslutet att Gävle kommun ska satsa mer pengar på bad samtidigt som kommunens skatteintäkter minskar vilket riskerar att drabba skolan och socialtjänsten. En kommun ska alltid värna om sin kärnverksamhet och dit hör inte att driva bad. Är det så att det inte finns pengar till att driva tre bad får vi helt enkelt acceptera att Gävle kommer ha färre bad i framtiden och då gäller det att satsa på det bad som har möjlighet att ta emot flest besökare.

Sedan kan man alltid diskutera om kommunen ska bedriva badverksamhet överhuvudtaget eftersom det inte är någon kärnverksamhet. Frågan kommer ställas på sin spets när kommunens plånbok blir tunnare.

Gymnasieskolan + Högskolan = Sant

I måndags (30/3) var det kommunfullmäktige i Gävle. I samband med detta lämnade jag in en motion med rubriken "Stärk gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar genom flytt till högskolan".

Bakgrunden till motionen är att antalet elever i gymnasieskolan kommer att minska med mer än 30 % i Gävleborgsregionen och det kommer att innebära förändringar i gymnasieskolans organisation. Samtidigt finns det ett stort behov av naturvetenskapligt- och teknisktutbildade till industrin. Ett sätt för Gävle och omgivande region, att stärka naturvetenskap och teknik, vore att lägga gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på högskolan i Gävle. Samordning skulle ge bättre ekonomiska förutsättningar, lektorstjänsterna skulle man kunna dela mellan högskolan och gymnasieskolan, vilket skulle stärka kvalitén på undervisningen. Vidare skulle vi kunna ha gemensamma institutioner med mycket bra utrustning.

Idén till motionen fick jag från min kollega i Sandviken Nils-Gunnar Kempe. Tack för det Nils-Gunnar! Nu återstår det att se hur angelägen den S-märkta kommunledningen är att stärka gymnasieskolan. Finns viljan finns möjligheterna. Erfarenheten talar dock för att motionen kommer få ligga ett år eller så för att sedan avslås.